Skrattfestival. Rolig konst från Norrköping, Sverige och hela världen samsas på Galleri Kameleont i vinter. Närmast stor två små skulpturer av norrköpingskonstnären Alexander Hadad.

 

”Satirtecknarna älskar Rodins Tänkaren”

 

I vinterkylan värmer skämt från hela världen. Tecknad humor fyller Galleri Kameleonts väggar sedan konstnärerna Saad Hajo och Sahar Burhan bjöd in vänner från när och fjärran till Skrattfestival. Vernissagen bidrog också med en och annan rolig historia.

– Vi passar på och presenterar den tecknade humorn i en tid när det händer mycket, förklarar galleristen Sahar Burhan.

Hon har märkt att skolor varit ängsliga när hon föreslagit satir som Skapande skola-projekt.

– De vill stoppa alla eventuella konflikter som kan dyka upp. Men då har de inte förstått vad satir är.

 

Par i humorns konst. Saad Hajo och Sahar Burhan öppnade en ny utställning i lördags.

 

Trängselfaktorn i galleriet var hög när Saad Hajo inledde med ett lärt föredrag betitlat Skratt – ett svartvitt globalt språk som färgar oss. Det är de absurda kombinationerna som får oss att skratta påpekade han och exemplifierade med bilder av mästaren Auguste Rodins mest kända skulpturer, Kyssen och Tänkaren.

– Själva kyssen syns inte, den är gömd, sade Saad Hajo och fick publiken att le. Men Tänkaren, den här vältränade mannen som sitter ner, den älskar satirtecknarna.

Där kom skrattet – utan att publiken ens fick se någon tecknad version av vad Tänkaren kan användas till. Bra teckningar leker med tittarnas förkunskaper.

– Ibland kommer skrattet direkt, ibland krävs undervisning.

Med basker på huvudet och fluga under skägget åskådliggjorde Saad Hajo skämtversionen av en konstnär. Han var inte ensam, många hörsammade uppmaningen att bidra. Konstnären Marion Kahnert läste högt om får som utredde ett mord, kopplat till hennes foton betitlade Högläsning 1–6.

Margareta Brandin stoltserade med eftermiddagens stiligaste mustasch à la Salvador Dali. Hon bidrog både med egna teckningar, personliga djurporträtt.

– Kan en kvinna skapa skratt? Har aktualitet betydelse? Hur länge är något roligt?, frågade Saad Hajo under sitt föredrag.

Utställningen i sig gav svar på alla frågor och mer därtill. Äldsta verket var två bilder av 1800-talskonstnären Honoré Daumier som visades i en bok. Bara lite mer än 100 år var Albert Engströms tuschteckning av en konversation i högre kretsar. En charmant studie i tecknandets konst mellan den gamla nådens uppenbarelse i krus och krås och barons strama svärta.

 

108 år gammal humor. Den gamla nåden och baronen av Albert Engström.

 

Norska Siri Dokken och danska Riber Hansen finns med liksom svenske Robert Nyberg. Till dessa kommer många fler utländska tecknare i öst och i väst. Paret Hajo-Burhans vänkrets är stor.

Till de lokala bidragen hörde teckningar av Stefan Teleman, Ulf Olsson och Alexander Hadad vars skulpturer stod mitt på golvet.

För ett par veckor sedan mottog Saad Hajo EWK-priset, den finaste utmärkelsen en satirtecknare kan få i Sverige. I en särskild monter kunde priset beskådas. Tillsammans med den dikt Bläckets skiftningar, Saad Hajo skrivit som tacktal. Den inleds:

Varje dag väntar det vita
I sin flaska står det svarta
Nyheterna är sorgliga nog

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

GALLERI KAMELEONTEN Norrköping

21 november 2015 – 29 februari 2016
Skrattfestival
Konstutställning

KONSTNÄRER
Mikhail Zlatkovsky, Alexander Hadad, Emad Hajjaj
Riber Hansson, Urban Gunnarsson, Pierre Ballouehy
Marion Kahnert, Saad Hajo. Fadi Yazigi, Ulf Rödin
Sahar Burhan, Ulf Olsson, Pawel Kuczynski
Albert Engström, Lars Hillersberg, Stefan Teleman
Robert Nyberg, Siri Dokken, Jugoslav Vlahovic
Margareta Brandin, Robert Kondo, Rea Irving
André Francois, Carter Goodrich, Sara Johansson
Honoré Daumier, okänd

LÄNKAR
Galleri Kameleont hemsida Facebook FB-evenemang