Konst eller klocka 7.0. Varför inte en skulptur? Närmast Hula hoop I av Alexander Hadad, Grå fågel av Anna Jarnestad, den virkade hästen Maritza av Ann Uddin och bokobjektet Port av Annika Bergqvist Kupiainen.
Årets mönstring av lokala konstnärer
Konst eller klocka 7.0. För sjunde året i rad kan Norrköpings kommuns jubilarer välja ett konstverk av en lokal konstnär. 118 verk av 41 konstnär, nog är det rekord. Utställningen på Galleri Kronan blir samtidigt årets snabbgenomgång av en rad konstnärskap.
Trångt på väggarna är det även om verken anpassats för målgruppen, personer som troget tjänat Norrköpings kommun i många år och nu kan välja ett konstverk (i stället för en klocka, ett smycke eller rentav en medalj). Mest är det tavlor i allehanda tekniker från grafik till måleri. Dessutom objekt, små skulpturer i fönsternischer och på podier.
Det räcker inte med galleriets tre rum, även samlingsrummet en trappa upp – och trappan – har tagits i anspråk. Några av de i mitt tycke bästa verken finns där. För det är ju vad det handlar om, tycke och smak, och det inte helt enkla begreppet kvalitet. Efter att jubilarerna valt är utställningsföremålen tillgängliga för allmänheten.
Här finns det mesta: natur och stad, flera blommor än människogestalter och djur. Färgstarkt och diskret. Det registrerade och det uttänkta. Konkret, föreställande och abstrakt. Måleri, skiss, grafik, skulptur, brukskeramik.
Antalet utställare är alltför stort för att här gå in på var och en. Här lyfter jag främst fram förändringar som jag uppfattat och nya utställare.
Svårfångat. År och dagar, tre verk av Ulla Fredriksson.
Mest fascineras jag av Ulla Fredrikssons lika glänsande som svårfångade År och dagar. Tre i rad på höjden i stora entrérummet, årsringar i rött, respektive svart och grönt på högblankt rostfritt stål. Inspirationen kommer från en dikt av Tomas Tranströmer (som visas med Monica Tranströmers tillstånd) om årsringarna som vi bär inom oss oavsett vad spegeln visar. Resultatet av hennes tolkning korresponderar med självklarhet med dikten – och med den som speglar sig.
Årets mönstring – jag letar efter förändringar i det igenkända. Överraskar mest gör Peggy Palmstedts blyertsteckningar. Kanske hon speglar enkla barndomsminnen men kompositionerna har en större spänst och spännvidd in i konstnärskapet. Blyerts använder även Annika Bergqvist Kupianinen i sina underbara små skissboksobjekt i jesmonitelera.
Stina Hallgren är känd för sin stramhet. Nu låter hon motiven nära nog blekna bort, i två fall av tre. Då är en bukett sommarblommor målade rakt upp och ner överraskande. Erik Cederquist prövar om och om igen Hav och himmel, ljust blått och ljusare blått – hur enkelt kan det göras och ändå vara där? Förenklar gör även Agneta Östlund som fångar fasader med eller utan människor framför.
Anna Sandell som alltid skickligt täcker sina motiv med vitt skapar ett porträtt, Den blåa sjalen. Anneli Lindbergs textila tavlor har plötsligt fått färg, något som de som sett hennes och Stefan Telemans utställning på GalleriLi redan kunnat notera.
Uppfriskande och skickligt. Pappersskulpturen Skrynkla av Jan-Erik Frisendahl och blyersteckningen Synpunkter I av Peggy Palmstedt.
Några av utställarna är nya eller nästintill nya i sammanhanget. Erika Pardo Skougs akvareller från Malagas vackra hus har invaderats av Hamelns råttor, med en förkärlek för banker och pampiga institutioner. Aya Al-Qaysi har en elegant slinga i sina verk men under den tidigpopiga stilen finns en angelägen ton. Margareta Brandin låter materiens/idéns byggstenar rusa fram genom ett mikrokosmos.
Robert Björk, konstsmed på Hults Bruk Smidescentrum, vitsar spetsfundigt. Järnsmidet Kul bärare rymmer faktiskt en kula innanför sitt spetsiga krön. Anna Jarnestads fantasifulla fågelskulpturer har ett avlägset släktskap med skulptören (och galleristen) Alexander Hadads fabeldjur.
Nestorn Jan-Erik Frisendahl kastar, som så ofta, in ett anti-konst-verk. Nå, dammet visar att det var ett tag sedan de tillskrynklade pappersskulpturerna Skrynkla, Wolfgang och Passage på riktigt underminerade och därmed såväl ifrågasatte som utvidgade konstbegreppet. Fortfarande uppfriskande – och skickligt.
Samtidigt med utställningen har Galleri Kronan renoverat sin hemsida. Den som vill kan bläddra fram samtliga verk på utställningen, tyvärr utan titel. Att se dem på riktigt är ett alternativ jag rekommenderar.
© Text: Ann-Charlotte Sandelin
© Foto: Nils-Göran Tillgren
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
GALLERI KRONAN Norrköping
19 mars – 10 april 2016
Konst eller klocka 7.0
SamlingsutställningMEDVERKANDE
Falah Alani
Amjad Altayyar
Aya Al-Qaysi
Annika Bergqvist Kupiainen
Anna Beve
Åke Bjurhamn
Robert Björk
Daniel Björkert
Margareta Brandin
Erik CederquistBernadette de Tauzia
Ann-Lis Enlund
Aaid Fahad
Ulla Fredriksson
Jan-Erik Frisendahl
Alexander Hadad
Saad Hajo
Stina Hallgren
Berit Hammarbäck
Anna JarnestadMarion Kahnert
Åsa Kummu
Marie Liljegren Kreuger
Anneli Lindberg
Lars Olofson
Jonny Olsson Grundström
Sören Olsson
Peggy Palmstedt
Erika Pardo Skoug
Vivi-Anne PerssonJerzy Przybyl
Anna Sandell
Danii Slipicevic
Kicki Stenström
Marie Söderholm
Ann-Mari Tamminen-Meuller
Stefan Teleman
Ann Uddin
Semira Wahab
Lena Wahlstedt
Agneta Östlund
LÄNKAR
Galleri Kronan hemsida Facebook FB-evenemang
Pingback: Erika Pardo Skoug erövrar sitt Sverige – KULTURSIDAN.nu
Pingback: Jan Erik Frisendahls axplock på Passagen – KULTURSIDAN.nu
Pingback: Samlingskonst för jubilarer på Kronan | Prensa Norrköping