Diktare. Djupa erfarenheter blir enkla möjliga ord. Anders Keily debuterar som lyriker på eget förlag. Han räknar med att fortsättning följer.

 

Kranen öppnades för livets minnen

 

NORRKÖPING Allt har hänt. Döden kom först. Sedan kom livet. Som ett ankare föll kärleken och fäste honom i tiden. Klockan började gå. Han kastade de gamla orden och skrev nya. Anders Keily, även namnet är nytt, debuterar som lyriker.

Det går att träffa en diktare även på ett bibliotek. Faktum är att vi har mötts på Stadsbiblioteket i Norrköping tidigare. I en annan tid. I ett annat liv. Skulle jag vilja skriva, men de förändringar som skett sedan dess är små jämfört med de livsavgörande vändningar Anders Keily varit med om dessförinnan.

Vintern 2014 talade vi om hans företag där han stöttade artister på väg upp. Nu har han lagt det till vila, nöjer sig med anställningstrygghet och säker inkomst. Då hette han Anders Lundin. Att byta efternamn till Keily är dock en manifestation, en familjemanifestation. Familjen är det viktigaste som finns.

Från musik till lyrik? Nej, det handlade hela tiden om texten förklarar Anders Keily som skrev dikter redan i de sena tonåren. Men han lyssnade på musik och var inne i den kulturen när idén om ett eget företag växte fram.

– Det började med att jag upptäckte Toni Holgersson och hans texter. Han framförde det väldigt avskalat. Jag ville göra någonting för honom.

Starten med den personliga vissångaren föddes Artistconnector. Under ett par år flödade kreativiteten till förmån för unga artister. Anders Keily, som då hette Lundin, gjorde hemsidor och Facebooksidor, skrev texter för att marknadsföra sina artister. Sökte och skapade nya sätt att verka i den digitala världen. Det gav lärdomar som han använder sig av nu.

– Jag har aldrig tänkt annat än att ge ut mina dikter på eget förlag. Jag kan ju redan marknadsföring. Att jag fick lära mig lite till om förlagsverksamhet var bara kul.

 

Ankare i tiden. Omslaget är gjort av syriske konstnären Moustafa Jano, nu bosatt i Sverige.

 

Sedan Anders Keily avgav sitt nyårslöfte – att ge ut en lyriksamling innan året gått – har det gått rasande fort. Inte ett tunt häfte utan en stadig bok med många sidor ligger bredvid honom på biblioteksbordet.

Diktboken rymmer reflektioner över tidens gång, naturskildringar, samhället och om själva skrivprocessen. Anders slår upp dikten Bokstavsdjur och jag lånar några av stroferna

/ – – – /

var jag än vilar blicken
hastar små bokstavsdjur
skyndsamt över näthinnan

omöjliga att fånga,
endast längst in bevarade

detta; fragment greppat ur bruset,
hastigt nedskrivet i flykten

 

– Tanken från början var att samla en del av det gamla. När jag läste igenom dem var det för dåligt. När jag skrev dem ville jag vara avancerad, skrev metaforer jag inte förstod, minns Anders som ändå inte ville släppa nyårslöftet till sig själv.

– Ska jag få ihop en bok så ska det vara något jag står för idag.

Kranen öppnades. En inre rensning som bearbetade livets viktigaste vändpunkter. Utan att stressa flödade orden som gav minnen och tankar form. De samlades i teman, som i boken samlades i kapitel eller kanske snarare avdelningar. Orden om döden som kom före livet trängde på, behövde formas.

Avdelningen om den dåvarande sambon som tog sitt liv har fått titeln ”Före och efter”. Bland de många korta dikterna på några få rader, en sida upptar den längsta Bilen i berget sju sidor. Följd av korta Du dog, om att bli lämnad kvar.

– Jag har ett behov av att uttrycka mig, för att själv förstå. För att bearbeta. För att förstå tiden.

 

Kortast. ”du av oss/två blev tre”. Mer behövs inte.

 

Livet har gått vidare och Anders Keily är lyckligt gift med sin Linn. De har varit ett par i tio år. För lite mer än fem år sedan inträffade det mest livsavgörande. Deras dotter föddes, Anders blev pappa och drabbades av en kärlek som blev det ankare som fäste honom i tiden. Ungdomens odödlighet byttes ut mot livets historia.

Dikten heter Mitt hjärtas ankare och rymmer strofen som givit debutboken dess namn.

 

kort innan midnatt
fäste Neptunus ett ankare i tiden

mitt hjärtas ankare

/– – – /

Jag tror dess namn är Kärlek

 

Omslagsbilden har sin historia. En bild skapad av syriske bildkonstnären Moustafa Jano från Aleppo, vars bilder Every Person Has Lost Someting ställdes ut på Fotografiska i Stockholm förra året och gått som vandringsutställning i Sverige i år.

– Han är min favoritkonstnär som jag följt länge. Jag kontaktade honom och fick välja bland några bilder som han hade. Men den jag valde låg i en dator som var trasig så han gjorde en särskilt för mig.

Anders Keily är mycket glad för bilden, som visar en kvinnogestalt vänd mot ett mer diffust jätteankare.

– Ibland är hon jag. Ibland är hon vem som helst. Jag gillar att hon är barfota, det är jordnära, mer känslosamt. Det kan vara en utsatthet. Det kan hänga ihop med kapitlet ”Sorg och skugga”. Hon är i rörelse.

– Jag försöker skala bort alla ord som är onödiga. Fåordigt är viktigt för att göra det mer tolkningsbart.

– Jag hoppas att de som läser känner igen sig.

Vid bokreleasen i Himmelstalunds brunnssalong medverkar vännen Toni Holgersson. Sedan följer en turné tillsammans med en annan vissångare, Erik Ström från visstaden Västervik.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin


LYRIK

Ankare i tiden
Anders Keily
Omslagsbild: Moustafa Jano
Eget förlag 2017

HIMMELSTALUNDS BRUNNSSALONG Norrköping

28 oktober 2017 kl 14
Anders Keily dikter
Toni Holgersson visor
Bokrelease

ABF BERGSLAGSGÅRDEN Norrköping

4 november 2017 kl 19
Anders Keily dikter
Erik Ström visor

LÄNKAR
Anders Keily hemsida Facebook FB-evenemang FB-evenemang
Moustafa Jano Facebook
Anders vill sprida antirasistisk kultur reportage Kultursidan.nu 14/6 2014
Anders Lundin vill se artisterna växa reportage Kultursidan.nu 26/2 2014