Mjuklandning. Yumiko Shiozaki presenterar olika sidor av sitt konstnärskap i Konstforums Studio. Fotografierna bakom henne kommer från serien Una – Recovery through Recovery.

Ur kärlek och oro kommer hennes konst

RECENSION/ NORRKÖPING Hjärtats kammare. Yumiko Shiozaki berättar om saknad och tröst över generationer i sitt fotografi. I Konstforums lilla Studion har hon skapat ett rum för tröst.

Fotografen och konstnären Yumiko Shiozaki har stängt för fönstret i Studion. Ljuset slipper varken in eller ut i den lilla kammaren. På ytan spretar hennes utställning, där är några stora foton, några små hologram och sex tavlor med foton av torkade växter. Mitt i rummet hänger/svävar en kudde med gröna blad som tryckt motiv på det gamla broderade örngottet. En koltrast sjunger oupphörligt, helst skulle hon vilja att ljudet kom ifrån kudden men får inte till det sista med tekniken.

Vi upptäcker att vi är nästan jämngamla. Vi har båda åldrande mödrar som vi bekymrar oss för. Kanske hon hälsar på i Japan lika ofta som jag reser till min mamma som bara bor i en annan stad. Ur kärlek och oro kommer hennes konst, som hon lämnar mycket öppen för betraktaren.

Hologram. En vacker blomma avtecknar sig mot skogsmarkerna.

Kvinnan på det stora porträttet, hon som redan står bortvänd i sin trädgård, är en god väns mor. Hon är borta nu men då var hon henne kär och hon följde henne med sin kamera länge. Invid finns bilder på gosedjur, gamla och slitna och Yumiko vet att berätta vems mor som ägde ursprungsdjuret och vilka de andra var. ”Mother” står det på ett annat foto, en sons kärleksbrev till sin mor. Minnen från så länge sedan att de inte är hennes egna, hon blir ändå den som bevarar dem och ger deras kärlek evigt liv i konsten.

– Jag återhämtar mig efter sorg och sjukdom och har fått ny kraft av naturen, berättar Yumiko Shiozaki och visar en presentation av den större utställning med den äldre kvinnan i centrum – ”Una – Recovery trough Recovery”.

Som fotograf ger hon känslan av att skjuta från höften, fånga ögonblicket. Absolut inte tillrättalägga.

Hologram är märkliga, de ger ett tredimensionellt intryck fast ytan är platt. Ställer jag mig vid sidan löses ljuset upp. Vart och ett av hologrammen är en vacker blomma som avtecknar sig mot den avfotograferade marken. Japanska blommor. Svenska marker. Ett slags självporträtt tänker jag om konstnären från Japan som efter en mellanperioden i England flyttade till Sverige.

Torkade växter. Fast avfotograferade.

De torkade blommorna som hon fotograferat kommer från hennes trädgård. Vanliga små blommor. Vackra. Sköra. Döda. Tryckta på japanskt specialpapper ser de ut som blommorna själva med sina skuggor, inte deras avbilder.

Konstforums Studio är under utställningsperioden ett rum för tröst. Hjärtats kammare.

© Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin


STUDION, KONSTFORUM Norrköping

3–17 december 2017
Yumiko Shiozaki
Fotografi

LÄNKAR
Yumiko Shiozaki hemsida
Konstforum hemsida Facebook