Pengar från ovan. Arbetets museum får medel för att genomföra en satsning på Kunskapscentrum till stöd för landets många arbetslivsmuseer.

15.000 ideella krafter med specialkunskap

Arbetslivsmuseer byggs på ideella krafter, men vad händer när de som en gång kunde sköta om de gamla maskinerna inte orkar längre? Hur ska kunskapen kunna förmedlas till de som är unga i dag?

De frågorna har Arbetets museum, som tagit de svenska arbetslivsmuseerna under sina vingar, funderat över länge. Och i mer än tio år begärt medel för att kunna starta ett kunskapscenter. Och så äntligen kom beskedet, mitt i semestertider.

Regeringen beslutade nämligen på torsdagen om en miljonsatsning på landets 1.425 arbetslivsmuseer. Under åren 2013 – 2015 får Arbetets Museum i Norrköping 1 miljon kronor per år för att för att bedriva en försöksverksamhet med Kunskapscenter för Arbetslivsmuseer. Inom projektet skall man genomföra olika insatser inriktade på ekonomi, marknadsföring och utbildning för verksamma inom svenska arbetslivsmuseer.

– Arbetslivsmuseerna tar ett stort ansvar för att bevara industrisamhällets kulturarv. Med tillskottet kan exempelvis kurser kring guidade visningar för barn och unga startas, säger kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth i ett pressmeddelande

Arbetslivsmuseerna drivs nästan uteslutande ideellt av människor med kärlek till historia och kulturarv. På arbetslivsmuseerna finns massor av specifik kunskap som riskerar att försvinna, det kan till exempel handla om hur en masugn fungerar eller hur ett vattenhjul repareras.

Överlycklig och överraskad, är museidirektör Niklas Cserhalmi. Tio års tjat i budgetansökningarna gav äntligen resultat för Arbetets museum.

– Vi har kämpat i tio år för att få pengar till den här satsningen.  Jag är lika delar överlycklig och överraskad över beskedet vi fick idag, säger Arbetets museums direktör Niklas Cserhalmi.

– Den nya miljonen innebär mer än en fördubbling av vår nuvarande budget för arbetslivsmuseer – det är mycket pengar!

Niklas Cserhalmi beräknar att det är minst 15.000 ideella krafter som lägger sin tid på museerna som samlar specifika kunskaper i hur det har fungerat i vårt arbetsliv. En kunskap som riskerar att försvinna och som med detta stöd kan innebära att kunskapen kan överföras till nästa generation.

– Vi kommer att använda medlen för att arrangera kurser, utbildningar och förstärka nätverk för arbetslivsmuseer i hela landet. Allt kommer att vara gratis för deltagande ideella museer och blir likaså tillgängligt på nätet. Det blir mycket spännande jobb framöver.

Vilken flax med statligt bidrag. Här är det
Briomuseet som visade upp sig vid museimässan 2012.

Arbetets museum bjuder ständigt in arbetslivsmuseer att visa upp sig genom att göra mindre utställningar i museets entré. Dessutom hålls en museimässa i mars varje år där många museer möts. Under Kulturnatten brukar det stå veteranfordon och maskiner utanför museet.

I industrikommunen Norrköping finns flera arbetslivsmuseer: Hults bruks smidescentrum, Kylhistoriska museet och Holmens museum för att nämna några. Här finns också museer för skolhistoria och brandkår. Senaste tillskottet är Uppfinnarmuseet.

Den statliga satsningen är bara till för att Kunskapscentret ska kunna bygga upp sin verksamhet. Arbetets Museum skall rapportera till Kulturdepartementet hur det går varje år, med slutredovisning senast den 30 juni 2016. Då bör Kunskapscentret kunna stå på egna ben.

Text: Sven Åke Molund och Ann-Charlotte Sandelin
Arkivfoto: Sven Åke Molund

LÄNKAR
Arbetets museum hemsida

FLER BILDER FRÅN ARBETETS MUSEUM – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157634796293592″]