• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Broderi och collage på Galleri Kronan

Frida Berntsson – detalj ur Pattern trail

Tusen mötesplatser. Detalj ur Pattern trail av Frida Berntsson.

 

Nya ögon ser på traditionella konstarter

 

Broderi – är inte det hantverk mer än konst? Collage – är inte det mer politik än konst? Knappt har Galleri Kronan städat bort förra visningsperiodens Fula gubbar förrän nästa ifrågasatta konstform tar plats på galleriets vita väggar – Frida Berntssons korsstygnsbroderi. Samtidigt som Oskar Lindvall smyger in sina satiriska bildcollage i Lilla galleriet, som en eftersläntrare från nyss.

 

Frida Berntsson ställer ut på Kronan, i bakgrunden Praxis broderi II.
Frida Berntsson framför Praxis broderi II.

 

Frida Berntsson har länge intresserat sig för textil konst. Hon backar bandet och tar broderinålen i handen. På en och samma gång undersöker hon etablerade sanningar och återskapar de stygn och mönster som kanske setts mer över axeln än alla andra, korststygnsbroderiet.

– Under en lång period ansågs broderiet inte som design, inte som konst, utan som osjälvständig kopiering som inte krävde någon större tankemöda, säger Frida Berntsson och konstaterar efter många tusen stygn:

– Jag upplever att det krävs koncentration, kunskap och närvaro. När jag syr reflekterar jag över alla de kvinnor som gjort samma tidskrävande arbete.

 

Frida Berntsson – detalj ur Praxis broderi III
Detalj ur Praxis broderi III.

 

På väggarna i Galleriet hänger tre stora Praxis broderi I, II och III, tillsammans med några mindre verk. En lysande blombukett drar blickarna till sig, färgerna flödar som i ett expressionistiskt måleri. Några steg närmare och jag ser alla ofästa trådar i grönt, gult rött, orange, som hänger och ger liv till verket. Ett brott mot regeln om att alla trådar ska fästas prydligt på baksidan.

För övrigt är det inte brott mot regelverket som är Frida Berntssons fokus. I stället har hon utgått från förlagornas dekorativa mönster med stiliserade hjärtan, rutor, blommor och bladverk. Det blir inga färdiga dukar, mer fragmentariska antydningar som påminner om arkeologiska fynd. Eller mönster som broderas över redan broderade mönster, så som en provduk kan bli översydd.

I det inre rummet visar hon äldre verk, rundstickade korvskinn i dubbelverket No name. Även stickning kräver sin kvinna, för att kunna sticka avkopplat måste man först bygga kunskap.

En stor tunn väv som tar nästan hela govytan i anspråk. Pattern trail i tuskaft, har hon vävt av centimeterbreda tygremsor som till en trasmatta.

– Jag började med den när jag var i Indien, köpte typiskt traditionella tyger och började väva för hand där jag satt. När jag kom till Sverige skaffade jag tyger som kändes typiska här  och vävde in dem.

Tygremsorna möter varandra jämbördigt, utan varp. Tusentals möten per kvadratmeter.

 

Oskar Lindvall – Fas 1–6
Oskar Lindvall – Fas 1–6. De blå cirklarnas mönster gör bilderna till något utöver satiren.

 

Oskar Lindvalls bildcollage stämmer in i den politiska satirens tradition från 1960-talet. Hans vassa sax, en digital sådan, klipper ut kungligheter och politiker. Ibland skapar han kaleidoskopiska effekter.

Statsministern tillägnas en egen porträttserie med mungiperyckande titlarna Fas 1–6. I var och en av faserna bearbetas någon del av ansiktet, förstoras, vänds upp och ner, breddas. Runda ljusblå ”märken” med en konsumtionslockande varuvagn klistras, digitalt det också, utanpå bilderna i symmetriska mönster.

Galleristen Karolina Nilsson associerar till kyrkfönster och ännu en bildläsning öppnas. En sexdelad altartavla. Från centralbildens ögon går blå strålar ut, en tåreflod/vision.

 

Oskar Lindvall – Collage nr 3
Collage nr 3 väcker känslor.

 

Bilderna är inte som tidningskarikatyrer ägnade någon dagsaktuell händelse. Det gör att den politiska udden inte är specifik, utan allmän. Ibland funkar det bra, ibland mindre bra, kan bli lite tröttsamt.

På motsatta väggen mot Fas-serien hänger numrerade Collage. Två verk sticker ut från de övriga. Identiska barnansikten med dödskallemärkta kepsar trängs i nr 03, både stark och öppen för skilda tolkningar. Den andra, nr 26, rymmer skeletthäst som rider på en elefant, framför månen ett upp-och-ned-vänt ansikte med rader av ögon. Bilden är speglad, i spegelns mitt öppnar sig nya rymder. Nu börjar det hända något.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

GALLERI KRONAN Norrköping

19 oktober – 3 november 2013
The concept of praxis
Frida Berntsson

LILLA GALLERIET
19 oktober – 3 november 2013
Oskar Lindvall

LÄNKAR
Frida Berntsson hemsida
Oskar Lindvall hemsida
Galleri Kronan hemsida
Många Fula gubbar på Galleri Kronan reportage Kultursidan.nu 3/10 2013

FLER BILDER FRÅN FRIDA BERNTSSON – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157636717401176″]

FLER BILDER FRÅN OSKAR LINDVALL – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157636717625144″]

Tagged . Bookmark the permalink.

Comments are closed.