Hörvärt. Hörsalens historia komprimerad till några få ljud som kunde höras från ett av fönstren i hörnet kan betraktas som ett inlägg i debatten om Hörsalens framtid.

 

Hörsalens historia en favorit

 

I vår visuella värld tappar vi ljudet lätt ur sikte. Bland de många konstaktiviteterna under performancehelgen 100 år med staden som scen 25-27 oktober fanns de som var osynliga. Studenterna på kursen Ljudkultur vid ISAK, vid Linköpings universitet i Norrköping, bidrog med fem ljudinstallationer som hördes här och där i stadsrummet.

Performancehelgen är det sista fyrverkeriet i 100-årsfirande Konstmuseets och Stadsbibliotekets födelsedagsvecka. Under dagarna tre pågår festligheterna och då är inte bara institutionerna inblandade utan även gallerier och andra aktörer.

Ljudinstallationerna är bara fem små smällare i sammanhanget men studenterna har lagt krut på jobbet. Merparten av installationerna samarbetar med den miljö de placerats i. Varje installation är några minuter lång, längden varierar.

– Man måste ta hänsyn till omgivningen, det får inte vara för högt och störande, påpekar Lars Jonsson, kursansvarig för universitetskursen Ljudkultur.

 

Konungen i tiden. Högtalaren sitter under bokstäverna.

 

Installationerna hittas i en promenadslinga som leder från Konstmuseet vid Kristinaplatsen, utmed Drottninggatan och sedan Västgötagatan upp till Skvallertorget. Själv lyssnar jag av dem baklänges, börjar alltså vid Skvallertorget. Från en högtalare ovanför ingången till Pressbyråkiosken hörs verket Konungen i tiden, en dramatisering av Carl XVI Gustafs trontillträde sent i september 1973.

Det skulle kunna vara där och då, med fanfarer, med drabanternas fotsteg när den avlidne kungens namn nämns. Redan titeln med orden ”Konungen” och ”tiden” pekar studenterna på diskrepansen mellan en man som vill verka i sin samtid men som läser en text skriven på ett språk som hör 1800-talet till med gamla pluralformer, ”rättrådig konung” och ”huld fader”. Vad verket har på Skvallertorget att göra är inte fullt klart för mig.

Hemma hittar jag originalet på Sveriges radios hemsida. En ung man leds av riksdagens talman igenom den ed som ska binda honom vid Sveriges tron för resten av hans liv. Det är faktiskt starkare.

 

Tidlösbandad radio. Ljudet kom frön vänster om porten till SR-huset.

 

Mitt på Västgötagatan, i Sveriges radios och Sveriges televisions hus, hörs Tidlösbandad radio vid sidan av porten. Här är kontakten mellan innehåll och miljö stark, det är som en radio som står och pratar lite för sig själv, växlar mellan program och tid och knastrar lite däremellan. Barnprogram, sport och nyheter, med viss förkärlek för 1960-talet. Månlandningen med de små stegen som är så stora för mänskan är med och sången Kalla den Änglamarken men också ord om att ”printa ut” och ”hårddiskar”. Ljudinstallationen har ambitionen att lyfta fram radions roll som röst genom tiden.

Vid Stadstornet, mellan de gröna stoderna framför portvalvet som man går förbi utan att se, hörs Du har den gudomliga kraften. Till celesta harmonier rådbråkas gudomliga förhållanden: Sonen, Fadern, Dottern, Modern. Det går från kärlek till hat, från det stora till det privata: ”Titta på mig när jag pratar med dig!”. Manliga och kvinnliga röster blandas i något som verkar som ett diktverk. Intrycket dras ner av lågmält och ibland för snabbt tal. Det är en sak att arbeta i en studio, en annan att placera ut ljudet i en gatumiljö.

Historien om Hörsalen blir min favorit. En tät berättelse utan ett överflödigt ord, faktiskt utan ett enda ord. Fågelkvitter och klockklang. Skott och skrik följt av sågande och hamrande påminner om hur Sankt Johannes kyrka, Norrköpings äldsta med rötter i 1100-talet, härjats av eld och krig men byggts upp på nytt, senast 1827. Psalmsång följs av skön pianosonat. Ett starkt inlägg i Hörsalsdebatten!

 

Jag skulle kunna komma hit och bara såga allting. Festen startar redan i entrén.

Tillbaka vid Konstmuseet pågår festen redan i entrén. Musik som svävar av klingande glas, klanger och ringningar ger en konstnärlig touch och man anar att rösterna, någon på engelska, beskriver konstnärliga verk. Röster stiger och sjunker, musiken överröstar det mesta.

Titeln Jag skulle kunna komma hit och bara såga allting är en lite tröttsam kommentar, kanske hämtad någonstans ur verket, även om jag inte råkar höra just den.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

NORRKÖPING

25 – 27 oktober 2013
Ljudinstallationer
av studenter vid kursen Ljudkultur, ISAK, LiU

Konstmuseets entré
Jag skulle kunna komma hit och bara såga allting
av Jon Persson, Alexander Bergqvist, Ahmad Ghaemi

Hörsalen
Historien om Hörsalen
av Mattias Adamo, Martin Ullberg, Alay Twelde

Stadstornet, S:t Olai kyrka
Du har den gudomliga kraften
av Klara Andersson, August Westesson, Houman Sebghati

SR / SVT, Västgötegatan 13
Tidlösbandad radio
av Niklas Eriksson, Markus Bengtsson

Skvallertorget, Kungsgatan 38
Konungen i tiden
av Marcus Lundberg, Andreas Borgh

LÄNKAR
Kursen Ljudkultur, LiU hemsida
Carl XVI Gustafs trontillträde Sveriges radio
S:t Johannes kyrka / Hörsalen wiki
Kan man njuta av en performancehelg? reportage Kultursidan.nu 24/10 2013

FLER BILDER FRÅN LJUDINSTALLATIONERNA – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157636971070215″]