Rar. Helen Schjerfbecks gjorde enbart sex litografier under sitt konstnärskap, den älskliga Sidenskon är en av dem.
Från Apokalypsen till Sidenskon
Rembrandt och 23 andra mästargrafiker. Det är skatter Kerstin Holmer plockat fram ur Norrköpings konstmuseum rika samling i jubileumsårets sista utställning. I Galleri 6 i källarplanet får man en snabblektion i grafikkonstens utveckling, från Dürers Apokalyps till Schjerfbecks Sidensko.
Mästargrafik är namnet på utställningen – igen, med underrubriken Rembrandt och andra. Ett återbruk av en 40 år gammal titel som då hade underrubriken Albrech Dürer och andra.
Mästargrafik. De dansande figurerna har dragits upp av utställningens allra minsta grafiska bild gjord av Callot. Därpå följer en hel avdelning med verk av Rembrandt.
1600-talets store målare Rembrandt var lika intresserad av grafik. Utställningen visar tolv blad av den nederländske mästaren. Främst är det bibliska motiv men också bilder från samtiden. Kerstin Holmer pekar förtjust på råttan på Råttgiftsförsäljarens axel och lyfter fram de fina detaljerna i porträttet av guldsmeden Jan Lutma där Rembrand växlade mellan teknikerna etsning, torrnål och kopparstick.
Träsnittet är den äldsta grafikmetoden som användes från sent 1300-tal, alltså att utskuren bild beströks med färg och trycktes mot ett papper. Där är Albrecht Dürer, verksam från sent 1400-tal, som själv skar sina trästockar mästaren. Ursprungligen guld- och silversmed vidareutvecklade han även den nya kopparsticksmetoden.
– Vi äger hela Apokalypsen, säger Kerstin Holmer stolt. Femton blad som skildrar Johannes uppenbarelser. Man kan se hur Dürer följer texten ordagrant.
Av de femton bladen har hon tagit fram sex, varav De fyra ryttarna (Krig, Pest, Dyrtid och Döden) är de mest kända. Att här se fler gör att man blir nyfiken på Uppenbarelsebokens märkligheter.
En rumlares levnad. Kerstin Holmer visar sex blad ur William Hogarths svit från titigt 1700-tal. Den har inspirerat många, bland annat till Stravinskijs opera En rucklares väg (1951).
Så följer en rad nedslag genom konstens och grafikens historia. Många målare var då som nu även grafiker. Andra anställde gravörer som tolkade deras målningar till grafik, Anthonis van Dyck var anställd hos Rubens en tid. Men grafiken blev också sin egen konstart, som också användes för att sprida konstnärens eller beställarens budskap.
Jacques Callots svit Krigets elände, etsning och torrnål från 1633, är ett engagerat upprop mot krigets förödelse. Moralisten William Hogarth höjde hundra år senare sin varnande stickel mot både dålig moral och dubbelmoral i serier som En rumlares levnad och En gatflickas historia. Ytterligare ett sekel senare tecknade Honoré Daumier svepande linjer i litografiska karikatyrer – dyrgripen är en bok med 100 handkolorerade nidbilder på framstående fransmän och sociala missförhållanden under tidigt 1800-tal.
– Fanns det då inga kvinnliga grafiker?, frågar Kerstin Holmer retoriskt. Och svarar sig själv: Jo, om deras far, man eller bror var det.
Holländska Geertruydt Roghman lärde sig tekniken i sin fars verkstad under sent 1500-tal. På utställningen visas hennes Kvinna med vanitassymboler ur en serie med motiv från kvinnors hemmiljö.
Och Helene Schjerfbeck, finlandssvenska målaren som enligt Kerstin Holmer endast gjorde sex grafiska blad, ”hon var nyfiken”.
Grafikkonstens finaste detaljrikedom hade nått sin höjd. Under 1800-talet uppfanns litografin, där konstnären kunde teckna direkt på sten eller plåt, lite som en snabb teckning. Mästargrafik slutar med Helen Schjerfbecks älskliga Sidensko.
Minikonst. Albert Sjöströms lilla pappersskulptur Borgmästare Lutteman möter Callots lilla grafiska bild.
Norrköpings konstmuseum har en av Sveriges främsta konstsamlingar inom modernism och samtidskonst, drygt 3.700 verk. Grafiksamlingen, vars tyngdpunkt är betydligt äldre, rymmer cirka 30.000 grafiska blad varav de äldsta trycktes redan under sent 1400-tal. Merparten härstammar från privata samlingar som skänkts till museet.
– Jag skulle vilja djupdyka i samlingen och lära mig mer om dess historia, säger museiintendenten Kerstin Holmer.
Kanske möjligheterna för sådan forskning öppnas när nu innehållet i museets magasin flyttar över till ett stort magasin på Bråvalla. Där ska rymmas inte bara Konstmuseets utan även Stadsbibliotekets och Stadsmuseets samlingar.
Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
KONSTMUSEET Norrköping
16 november 2013 – 19 januari 2014
Mästargrafik – Rembrandt och de andra
ur Norrköpings konstmuseums samlingar
Utställningskommissarie: Kerstin Holmer
LÄNKAR
Träsnitt wiki
Kopparstick wiki
Torrnål wiki
Etsning wiki
Litografi wiki
Konstmuseet hemsida
BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR
