• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Bluebird en taxiresa på smärtans väg (recension)

Bluebird – Tobias Almberog och Patrik Voight.

Färd mot nattens ände. Taxichauffören Jimmy (Tobias Almborg) tillsammans med passageraren Andy (Patrik Voight). Skådespelarnas ansikten filmas och visas på fonden under föreställningen.

 

Publiken möter Jimmys ögon i backspegeln

 

– Det vill du inte höra, säger passagerarna när Jimmy vill veta slutet av historien. Men det vill han. Ju mer han hör desto mer vill han veta. Taxichauffören Jimmy, spelad av Tobias Almborg, har många körningar den här natten. Det är så de kallas, kunderna som ska till olika platser i London. De delar alla med sig av sin historia. Historierna är mer eller mindre sammanhängande, de talar lika mycket med sig själva som med chauffören. Jimmys ögon i backspegeln lyssnar och lider med dem.

 

Bluebird – Tobias Almborg och Eva Azcárate.
Ögonen i backspegeln. Taxiföraren Jimmys ögon visas som i backspegeln ovanför ansiktsprojektionerna. (Tobias Almborg och Eva Azcárate.)

 

Scenografin är speciell i Östgötateaterns uppsättning av Bluebird. En stor betongvägg visar London by night. Kameror visar Jimmys ögon, det vill säga backspegeln ser rakt in i dig. Karaktärernas ansikten blir i filmen på väggen mer nakna än de vi ser på scenen. Skådespelarna sitter på varsin av fyra stolar, ungefär som när barn leker att de kör bil. Musiken som bildar fonden är specialskriven och en cd-skiva följer med programmet.

Vissa körningar är komiska och publiken skrattar. Varje kund säger något absurt som blir humoristiskt. Det som oftast utlöser skrattsalvor är samspelet mellan Jimmy och de andra karaktärerna. Speciellt i mötet med den 19-åriga Maria spelad av Ann-Sofie Andersson Kern. Trots hennes tragik är det ett möte som lyser upp och ger glädje. Det finns en speciell värme mellan dem och det bryter upp ensamheten som dominerar pjäsen. Den sorgligaste karaktären spelas av Christian Zell, det är ganska tidigt i pjäsen och det är redan där jag blir fastnaglad i resan mot smärtan.

 

Bluebird – Jimmy söker kontakt med sin fru.
Kontakt önskas. Jimmy försöker ringa till Clare som han är gift med. (Tobias Almborg.)

 

Varje körning avslöjar något nytt om Jimmy som sakta leder till skrämmande insikter. Ganska tidigt får vi veta att han är gift men att något inte står bra till, det är tydligt från och med första scenen där han står i en telefonkiosk och försöker få tag på Clare.

När pausen infaller går jag ut på skakiga ben.  Det finns människoöden att smälta. I andra akten gråter människor och snyftar på den fullsatta Östgötateatern. Det är så gripande så det nästan är outhärdligt. Vi är alla kidnappade i en taxi mot smärtan. För Jimmy är på väg att möta sin egen smärta, det oundvikliga slutet.

 

Bluebird – Jimmy lyssnar till sin passagerares berättelse. I rollerna Tobias Almborg och Christian Zell.
Sorgligaste mötet. Roberts öde väcker Jimmys medlidande. (Tobias Almborg och Christian Zell.)

 

 – Tror du på kärlekens oförgänglighet? Och människoandens förmåga till kommunikation? Tunnelbanereparatören, gestaltad av Richard Carlsohn, ställer frågan som är det centrala i berättelsen.  Vi får svaret i slutet.

Jimmy ger alla resenärer något av sig själv. Han pratar inte så mycket men lyssnar intensivt. Han ger medlidsamma blickar i backspegeln. Ibland ger han ett plåster eller en cigarett. Han erbjuder näsdukar till den gråtande lärarinnan. Hon säger ”Jag tycker om när folk berättar saker för mig.” Rollerna byts där och Jimmy avslöjar det skuldtyngda mötet som resan varit på väg mot.

Föreställningen Bluebird kan vara det jobbigaste drama jag bevittnat. Trots detta rekommenderar jag föreställningen. Det finns hopp i berättelsen, men Tobias Almborgs blick i backspegeln kommer följa mig länge.

Text: Malin Ringdahl
Foto: Anders Kratz/Östgötateatern

 

STORA TEATERN Norrköping

23 november – 15 december 2013

STORA TEATERN Linköping

17 januari- – 16 februari 2014

Bluebird
av Simon Stephens
Regi: Tereza Andersson
Musik: Dan Andersson
Scenografi: Magnus Möllerstedt
Ljusdesign: Håkan Jansson
Video: Nils-David Carlsson
Ljuddesign: Michael Andersson
Mask och peruk: Robin Davidsson
Längd: ca 2 timmar och 40 minuter inkl. paus
Prod: Östgötateatern

MEDVERKANDE
Tobias Almborg

Denny Lekström

Christian Zell

Ann-Sofie Andersson Kern

Richard Carlsohn

Patrik Voight

Marika Strand

Eva Azcárate

LÄNKAR
Östgötateatern hemsida
Snart kör Bluebird på Östgötateatern reportage Kultursidan.nu 19/11 2013

FLER BILDER FRÅN FÖRESTÄLLNINGEN – KLICKA!

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157638037892526″]

Tagged . Bookmark the permalink.

Comments are closed.