I tryggt förvar. Stadsmuseets föremålsintendent Anne Wastesson-Jonsson har packat och packat upp. Magasinsflytten tar drygt tre år.

 

I tryggt förvar i ammunitionsförrådet

 

H16 är en diskret byggnad ute i Bråvalla omgiven av högt staket och låsta grindar. Adressen är Hangargatan 16 och byggnaden är det nya magasinet för tre viktiga kulturinstitutioner i Norrköping: Stadsmuseet, Konstmuseet och Stadsbiblioteket. Här ska böcker, tavlor, och tusen och åter tusen föremål förvaras – när de inte efterfrågas för utställningar eller läsning.

H16 är som gjort för lagring. Eller rättare, det är gjort för lagring, militären hade sitt ammunitionsförråd här. Efter nuvarande ägaren Eventfastigheters renovering håller byggnaden 18 grader och rätt luftfuktighet. Besökare bör klä sig därefter.

– Alla flyttkartonger och packlårar ska först in i frysen, 30 minusgrader i tre dygn. Sedan får de föras vidare in i magasinet, visar Anne Wastesson-Jonsson som är min guide.

 

Varje kniv och gaffel har sin beteckning.

 

Stadsmuseet är först på plats. Sedan tidig höst pågår flytten hit av alla föremål från det förra magasinet på Garvaregatan. 1.700 kvadratmeter har blivit 2.000, ingen större ökning, men föremålsintendenten Anne Wastesson-Jonsson försäkrar att allt är till det bättre. Hon visar det hyllsystemet som inte bara utnyttjar takhöjden, med ett finger på displayen förskjuts jättelika hyllor och öppnar nya rymder, nya hyllplan för förvaring.

Här trängs smått och stort från bordsknivar till husväggar. Via tesamovarer (måste ha varit trendigt), besmaner (vågar), tavlor (från silhuettklipp till hela Wibergska samlingen), blyinfattade fönster, speglar, möbler, maskiner, en kanot och en likvagn med kista. Till och med målade husväggar. De allra största sakerna står på golvet.

Värdefullt och skräp om vartannat, och vem kan egentligen avgöra vad som är vad. Museernas samlingar står utanför marknadens värderingar, är till för att svara på andra frågor. Anne Wastesson-Jonsson berättar hur privata samlingar skänktes till det som så småningom blev Norrköpings stadsmuseum. Men en viktig samling gick museet förbi:

– Norrköpings arbetarförening var en av de första att samla och hade ett litet museum. Arthus Hazelius köpte sedan in den samlingen till Nordiska museet.

Här finns ändå hantverkssamlingar, som föreningen Gamla Norrköping, där Pehr Swartz och Helga Hagberg var drivande. Butiker som lades ner skänkte inredningar – Apoteket Svanen är ett exempel – och skyltar. Och många andra, föreningar och privatpersoner skänkte. Ett stycke historia i sig.

Om forna tiders museiintendenter samlade på allt är dagens mer sparsmakade. Nu ska det vara föremål med stark anknytning till Norrköping som tas emot, och då vill man ha berättelsen som hör till.

 

Inspirerande. Mobergs samling av textilier från indiankulturer.

 

I textilarkivet är det varmare, äntligen 18 grader som inte vädrats ut denna kalla dag, och det luktar ylle. De mest sköra textilierna och kläderna måste ligga plant i kartonger. En del kläder kan hänga på mjuka galgar, herr- och damkläder för sig. Kanske det är mest ont om vardagskläder och arbetskläder, sådant som slitits och kastats.

På hyllor ligger rullar av textilier, Anne Wastesson-Jonsson drar ut några och visar. Vackra stiltyger från John Lennings har fortfarande en liten informationslapp kvar. På en annan hylla ligger tyger som kommer långväga ifrån, det är Mobergs samling av textilier från indiankulturer. Geometriska mönster i starka färger, de måste ha inspirerat modernistiska formgivare.

 

YFA-arkivet med många års tygprover.

 

YFA-arkivet är i sanning en skatt, stort är det också. På hyllorna, i små svarta pärmar finns alla tygprover från YFA, AB Förenade Yllefabrikerna. Anne Wastesson Jonsson bläddrar och visar på mönster efter mönster av enfärgat, rutigt och randigt ylletyg av hög kvalitet. Det är dessa kvaliteter som skåpades ut av billigare produktion och tvingade YFA att stänga Norrköpings sista stora textilindustri 1970.

Arkivet har legat länge men nu har forskarna börjat höra av sig. Genom att koppla ihop tygprover till beskrivningar kan man få reda på mycket om massmodets framväxt i Sverige. Till exempel.

– Ekonomihistorikern Klas Nyberg har kommit hit och tittat, han har gjort liknande forskning på material i Borås, berättar Anne Wastesson-Jonsson.

Själv undrar jag vad som skulle hända om textildesigners tog en titt i den här skattkammaren?

Sist en titt in i ett högre tempererat arbetsrum, där föremål kan packas om. I datorn läggs allt information in, de halvt handskrivna packlistorna från magasinet förs över. För den dag någon söker en julängel från 1920-talet ska den gå att hitta.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

LÄNKAR
Stadsmuseet hemsida

BRÅVALLAMAGASINET – BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

TEXTILARKIVET – BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR

YFA-ARKIVET – BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDENS PILAR