Te-kultur. Östgötateaterns nya satsning på Afternoon tea med poesi lockade lyrikintresserade tedrickare.

 

Intimt evenemang väcker en röst från förr

 

När klirrandet av tekoppar stillats tar Pontus Plænge till orda om sitt litterära möte med Sture Axelson på ett tåg. Tågresans betydelse berör också den senare delen av framställningen, då vi får varseblir att Axelsons poesi är en resa både i bokstavlig, stilmässig och innebördsmässigt. För det är poetens utveckling som står i fokus. Sture Axelson växte upp i Linköping, född 1913, men levde i Norrköping fram till sin död, 1976.

 

På Gycklarens scen. Pontus Plænge ledde lördagens övningar.

 

Axelson debuterade som poet 1938 med diktsamlingen Vägarna på slätten. Många Norrköpingsbor kan ha haft Axelson som lektor i latin på 1960-talet, då han undervisade på Högre allmänna läroverket, senare kallat de Geergymnasiet. Det visar sig att en av hans latinelever, Olov Hertzman sitter i publiken. Hundra år efter Axelsons födelse, skrev hans forna elev en monografi över hans verk – En kämpande poet. Sture Axelsons liv och diktning (Ellerström 2013). Hittills är det den enda bok som finns om Axelson och hans verk.

 

Caroline Harrysson läser koncentrerat.

 

Uppläsningen görs till största delen av Caroline Harrysson och Gustav Appelgren. Vi följer kronologiskt med via Pontus Plænges presentation om poetens liv. Pontus berättar om hur litteraturkritiken ändras genom årtionden och att man får läsa Axelsons poesi med tidsandan i åtanke. Det finns inte mycket till övers för idyllen i 1960-talets attityd.

Sture Axelson har även fyra romaner utgivna. Men det är poesin och hans liv som skildras på Afternoon Tea. Författaren har kämpat med att bli utgiven. Ändå har det alltid funnits människor som uppskattat hans verk.  Pontus Plænge väcker en röst till liv, en östgöte med en intressant stämma. Evenemanget är mer av en entusiastisk föreläsning i mysig inramning.

Poetens verk har oftast kritiserats på grund av den idylliska dikten som han ofta återkommer till. Pontus Plænge övertygar oss om hur idyllen utvecklas mot ironi och skärpa i senare delen av hans liv. Sture Axelson talar till oss från sin sjukbädd. Av reumatiska åkommor blir han sängliggande i en handikappadanpassad lägenhet i Hageby, under omsorg av sin mor. Från sjuksängen reser han i sina dikter.

 

Gustaf Appelberg läser med eftertanke.

 

Pontus Plænge väljer att läsa texterna rappt och med komiskt eftertryck. De andra läser tydligt och eftertänksamt. Det blir uppenbart hur högläsningen påverkar publikens uppfattning av texten. Den sista dikten i sista utgivna diktsamlingen Bergsklättrare blir inramad av berättelsen av den döende diktaren i sin lägenhet med mamma i Hageby.

Jag frågar efter uppläsningen Pontus Plænge hur de tänkt kring hur en skådespelare läser texten.

– De har fått i stort sätt fria händer. Det är spännande hur en text kan få ny betydelse beroende av vem som läser. De betonar på sitt sätt, efter sin läsning.

Att Pontus letat efter det humoristiska i texterna sticker han inte under stol med.

– Ja jag läser den högt, så som jag ser den. Med humor eller allvar beroende på hur jag uppfattat den.

 

”En lokal författare borde stå framme i hyllorna, inte gömmas i bibliotekets magasin.” Pontus Plænge har fått gräva djupt.

 

Kanske kan en nyläsning öka bibliotekets utlåning av Linköpingssonen från Norrköping?

– De här böckerna finns på Stadsbiblioteket, säger Pontus Plænge, och pekar på ett bord fyllt med titlar, men just nu har jag lånat dem alla!

Samtidigt ger han en liten känga till biblioteket som förvarat dem i magasinet. ”En lokal författare borde stå framme i hyllorna!”

Som åhörare så minns jag bäst de texter som är personliga. Längtan efter kärlek, acceptansen av sjukdom och smärta. Förmågan att resa i tid och rum, trots isoleringen i sängen. Jag vill också veta mer om människan bakom poeten. Vilka var hans vänner, hade han några relationer och hur såg hans barndom ut?

Sture Axelson är en betraktare. Han lever sitt liv genom fönstret, ibland från utsidan, när mannen i dikten tittar in och hör familjer fira jul, där inne i värmen. Idyllen, som är låst för den som vandrar den kalla mörka gatan utanför. Eller ligger orörlig i en sjuksäng.

Text: Malin Ringdahl
Foto: Ann-Charlotte Sandelin

CAFÉ GYCKLAREN, STORA TEATERN Norrköping

25:e januari 2014

Bergsklättrare
Afternoon tea med poesi
Arr: Östgötateatern

MEDVERKANDE
Caroline Harrysson
Gustaf Appelberg
Pontus Plænge

 Kommande Afternoon tea med poesi

Norrköping, Café Gycklaren 15 februari kl 15
Linköping, Övre foajén, 22 februari kl 15
En skål full av ögon/Lämnar jag åt hösten
Dikter av Gunnar Ekelöf och Nelly Sachs

Norrköping, Café Gycklaren, 15 mars kl 15
Linköping, Övre foajén, 22 mars kl 15
Visst gör det ont när knoppar brister
Möt våren i kvinnors diktning.

Norrköping, Café Gycklaren, 26 april kl 15
Linköping, Övre foajén, 3 maj kl 15
Skriv så läser vi
Teatern bjuder in publiken, unga, gamla, infödda, hitflyttade att skicka in era dikter. Vi väljer ut det vi faller för och framför sedan urvalet till téet.

150.- ord. Pris, 120.- abonnentpris

LÄNKAR
Sture Axelson wikipedia
Östgötateatern hemsida

FLER BILDER FRÅN AFTERNOON TEA  – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157640208326776″]