Här möts de. Dani Slipicevic tonar ner sig som svagast med vitt ovanpå de lysande färgerna. Suzanne Möllers skurna akvareller ger ett vävt intryck.

 

Björkar och stämningar från kriget

 

Kontrasterna lyser på Galleri Kronan. Björkar och stämningar från kriget. Fast inte björkar och inte krigsskildringar. Deras måleri möts där Dani Slipicevic tonar ner sig som svagast och Suzanne Möllers bilder tar i med sitt starkaste.

Dubbelutställningen har fått namnet 94–14 med Bakåt- och framåtblickar som undertitel. Suzanne Möller ville nämligen ta avstamp därifrån, från det ljusa porträttet av Magdalena, en akvarell. Men när Dani Slipevic började leta bland sina verk insåg han att han gått för långt, hans verk på utställningen spänner över perioden 2007 till i dag.

 

Installation med konstnär. ”Man får en bild och så vill man få ut den ur huvudet”, säger Suzanne Möller om sina björkstolar.

 

Två björkstolar på en mörkbrun ullig matta är Suzanne Möllers installation som tar plats i rummet, invid en av rummets bärade pelare. Inte björkstolar, den skarpa kniven och mörka färgen har förvandlat dem till att se ut som trädet, inte som trät. Den mörka mattan blir marken där de växer. Två små textila verk har fästs på pelaren.

Sak samma med mångt och mycket i Vadstenakonstnärens del av utställningen. De skurna remsorna av en landskapsakvarell i blå toner med bruna streck har förskjutits i horisontalled, effekten blir vävens abstraktion av björkens stam.

– Jag var gästlärare i bild och form för Vadstena folkhögskolas textilkurs, förklarar hon den textila inspiration som anas på flera håll i utställningen. Det jag ser påverkar den teknik jag väljer – något tänker jag ska funka i lin och ylle medan något annat passar för serigrafi.

 

Vinterport heter monotypin längst till höger.

 

I närheten visar hon tre collage av färgstänkt papper som placerats så att associationerna gärna går till bark och näver. Gjort papperet själv? men så är det inte.

– Det är akvarell på ett tunt papper som samtidigt är starkt och kan bära vatten, förklarar konstnären. När man häller färg på papper så blir det bubbligt.

Ett nytt papper trycks mot det infärgade – resultatet blir två monotypier. Processen kan upprepas med fler färger, måleri och grafik på en och samma gång. Och så river hon och klistrar – collage.

– Tekniken får inte ta över. Bilden är slutstationen för det jag gör. Det får inte ta för lång tid, då dör bilden.

I Kronans lilla rum fäster hon snabba skisser från västkusten. De kommer från serien Block och skrevor som hon ägnade sig åt mellan 2077 och 2010. Då arbetade hon som medhjälpare till konstnären Arne Isacsson, nestor kallar hon Gerlesborgsskolans grundare som dog 2010.

 

1911 och Efterdyning. Färgen har applicerats med pensel, skrapats med kniv, sprejats på. Dani Slipicevic har också använt tusch och penna.

 

Vyer och stadslandskap målar Norrköpingskonstnären Dani Slipicevic som färgstarka stämningsflöden. Verket 1991 återger hans minne av Stari Most, den gamla bron i staden Mostar, i Bosnien och Hercegovina. Några smala gestalter framför brinnande rött och flödande gult, kanske ett torn, kanske en trappa. Värt att veta är att bron förstördes först år 1993. 2004 byggdes den åter upp – men fortfarande är staden delad mellan de som kallar sig serber och de som kallar sig bosnier.

Intill hänger Efterdyning, det gula hänger även här i höjden, som inträngande solljus i en hög grotta. Några gestalter anas, kanske trappsteg, kanske en vattenyta, en horisont. Det är mycket som är kanske i Dani Slipicevics måleri. Han vet själv, men måste inte skriva betraktaren på näsan.

– De är nya, kommenterar han de två verken. En del målningar tar tid, men de här satt på en gång. Jag har bilderna i huvudet, de har grott och grott. Vägarna dit är olika långa.

– Jag vill inte hamna i facket att jag målar krigets minnen. Kriget är inte det viktiga utan min upplevelse av kvällen då staden brann.

En annan upplevelse är de som hoppar. Han pekar på en liten figur och berättar att det är 30 meter ner till flodens vattenyta. I kanske 400 år har man tävlat, visat sitt mod genom att hoppa ner i floden.

 

Lekplatsen i parken. Dani Slipicevic omvandlar minnen och upplevelser till spännande måleri där man kan försvinna in i egna fantasier..

 

Bland de många färgstarka kansken anas en lekplats, landskap med vidder och höga cypresser.

– Jag upptäckte att cypresser återkommer, nu när jag plockade fram till utställningen.

En del verk tonas ner av vit färg, det avbildade blir ett hemligt minne. Dani Slipicevic visar på en bild med vertikala vita linjer:

– Det där kallar jag för pojkstreck.

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Nils-Göran Tillgren

GALLERI KRONANNorrköping

8 – 23 februari 2014
94-14 Bakåt- och framåtblickar
Dani Slipicevic
Suzanne Möller

LÄNKAR
Dani Slipicevic hemsida
Suzanne Möller hemsida
Galleri Kronan hemsida

FLER BILDER FRÅN DANI SLIPICEVIC – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157640723496245″]

FLER BILDER FRÅN SUZANNE MÖLLER – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157640725373433″]