Klart från start? När utredningen inledde sitt arbete i oktober 2012 var institutionernas ledningar tveksamma, men politikerna hade redan börjat prata ihop sig.

 

”Vi vill ha svar på frågorna först”

 

Scenkonstbolag. Ordvalet är diplomatiskt men motståndet strävt. Karin Veres, Johan Celander och Tomas Herrgårdh fogar inte snällt sig in i ledet när ägarna beslutat om att placera in deras verksamheter i ett enda gemensamt regionalt scenkonstbolag.

– Vi välkomnar fortsatt den önskan att långsiktigt stärka den regionala scenkonsten som vi uppfattar ligger till grund för förslaget, inleder de tre VD:arna och konstnärliga ledarna för Norrköpings symfoniorkester, Östgötateatern och Östgötamusiken vänligt.

 

Red ut frågorna innan beslut fattas. Ung scen östs föreställning Päron handlade om barn och föräldrar med olika åsikter.

 

Det gemensamma uttalandet kommer några intensiva sammanträdestimmar bakom stängda dörrar efter att beslutet offentliggjorts. Som innebär att Norrköpings och Linköpings kommuner samt Landstinget i Östergötland vill se det nya regionala scenkonstbolaget på fötter från 1 januari 2015. Det är nämligen så att Landstingets roll förstärks kraftigt i och med att Östsam försvinner i sin nuvarande form när Östergötlands län blir en egen region nästa årskifte.

– Efter en första genomläsning av förslaget ser vi dock att flera av de punkter, som vi i vår utredning pekade på som grundläggande, antingen inte alls har beaktats eller skjutits fram till en senare del av processen, då det formella beslutet om bolag redan kommer att ha fattats, skriver Veres, Celander och Herrgårdh, inte fullt lika vänligt, snarare motsträvigt.

 

Hur ska scenkonstbolaget styras? Vilken blir de konstnärliga ledarnas roll? Våren 2013 repeterade Norrköpings symfoniorkester Mozarts Requiem tillsammans med Norrköpingskörer. Michael Francis dirigerade.

 

I det knapphändiga pressmeddelande som gått ut från Norrköpings kommun kan man inte heller läsa sig till hur det lagda förslaget utvecklats sedan själva Scenkonstbolagsutredningen presenterades förra året. Utredningen avslutades då med två förslag, dels de konstnärliga ledarnas, dels projektledaren Erik Träffs förslag. En betydelsefull skillnad då var om scenkonstbolagets högsta ledning skulle utgöras av VD och tre konstnärliga ledare, som institutionernas ledare vill, eller enbart en VD som dock samarbetar med de konstnärliga ledarna, enligt Erik Träffs förslag. Små men avgörande skillnader.

Utredningen rörde sig sällan på detaljnivå men beskrev tre mycket skilda verksamheter, sett till publik, finansiering och lokalanvändning med mera.

 

Institutionerna vill inte lägga sig platt inför ett förslag vars innehåll är oklart. Östgötateatern spelar Innan jag fyller 67 hösten7vintern 2013/2014.

 

Men borde ni inte ha rett ut de här frågorna som de vill ha svar på innan ni tog beslutet?

– Jag förstår att de konstnärliga ledarna för institutionerna är avvaktande. Och det är bra, det ökar pressen på oss politiker. Men när de ser vad det här beslutet innebär i kronor och ören så kommer de att se fördelarna, säger kommunalrådet Lars Stjernkvist som är entusiastisk inför möjligheterna. Det är inte meningen att vi ska slå ihop verksamheterna, de ska inte förlora sin identitet.

Mer pengar ska komma hävdar Lars Stjernkvist (S), den enda som jag når över telefonen. Det är inte för att dra ner på tjänster inom de redan hårt slimmade institutionerna förslaget läggs utan för att utveckla dem.

– Med ett gemensamt scenkonstbolag vill vi förbättra styrningen och samordningen och skapa en tydligare relation mellan institutionerna och oss som ägare, förklarar landstingsstyrelsens ordförande Marie Morell (M) i ägarnas pressmeddelande.

– I det här förslaget ingår att finansieringen ska öka. Norrköping tar i dag ett väldigt stort ansvar för främst Symfoniorkestern. Det är inte hållbart i längden, hela regionen behövs, säger Lars Stjernkvist och berättar hur han träffade en kommunalrådskollega i Motala som glatt talade om Symfoniorkestern som ”vår” orkester som numera återkommande ger konserter i Lokverkstan.

 

Kultur som tillväxtfrämjare. Lars Stjernkvist trivdes på Bråvalla sommaren 2013.

 

Det är alltså troligt att Lars Stjernkvist entusiasm främst grundas i att andra kommuner betalar mer för Symfoniorkestern. Som då i gengäld kan komma ut och spela mer, om lämpliga lokaler står att finna för en hel symfoniorkester, alternativt i kammarmusikalisk form. De andra två institutionerna, Östgötamusiken och Östgötateatern med dess barnteatersensemble Ung scen öst, är redan vana vid länsturnéer.

– Vi gör den högklassiga scenkonsten tillgänglig för fler, säger Lars Stjernkvist.

Kan medel därmed lösgöras så vet han många kulturpåsar som behöver fyllas på, såväl på regionalt plan (där filmfrågan är högaktuell) som lokalt (där en nyrenoverad Hörsal kommer att behöva en driftsbudget om ungefär ett år). Han håller med om detta även om har menar att det är en förenklad bild.

– Allt hänger ihop. Norrköping har höjt ambitionsnivån vad gäller kulturen, nu när vi tagit visionen om Norrköping som Musikstad 2020. Kulturen är viktig ur sysselsättningssynpunkt.

– Och institutionerna är motorer för hela kulturlivet.

 

Samtal på jämbördig nivå är bra. Östgötamusiken och Östgötateatern gjorde gemensam sak i Historien om en soldat våren 2013.

 

Beslut i landstings- och respektive kommunfullmäktige tas under april månad. Kanske har Östgötateatern, Norrköpings symfoniorkester och Östgötamusiken fått svar på sina frågor till dess och är med på noterna.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

LÄNKAR
Norrköpings symfoniorkester hemsida
Östgötamusiken hemsida
Östgötateatern hemsida
Regionala spetskulturen bör gå samman reportage Kultursidan.nu 17/10 2012

FLER BILDER – KLICKA

[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157640795068134″]