Luftens sötma av Stina Nilsson, som även målat omslagsbilden.
Efter eld och vatten kommer luft
Stina Nilsson har tidigare gett ut två diktböcker, Eldens aska och Vattnets ådra, två sagoböcker, Sagan om smått och gott och Sagan om Häxan Märta, debutromanen Andetag och romanen Eko av natt.
Nu är hon aktuell med diktsamlingen Luftens sötma som innehåller både dikter och korta berättelser. Och här är hon i sitt allra bästa element. Stina är framför allt poet. Hon har förmågan till de vackra och överraskande bildassociationer som poesin består av. Dessutom binds, den till innehållet spretande, boken samman av en härlig livsbejakelse och en förmåga att se det stora i det lilla.
Stina Nilsson hemma i trädgården en sensommardag 2011.
Under sitt liv har Stina tagit sig tillbaka efter två hjärnblödningar. Det är en styrka och jag tycker mig märka av den mitt bland allt det skört vackra i poesin. Även om vardagens mödor finns med finns det också en hyllning till livet i boken. Jag återger dikten Äventyr som ett litet smakprov:
Dimman sänker sig sakta över människorna
Allt är tyst i den stillhet som ligger och dallrar
De har somnat av de trådar de har spunnit
Av de hjul som har snurrat allt fortare
Timmarna har varit långa och länge
Timmarna har varit korta och kyliga
Som sega utdragna körsbär
Som ett gummiband på väg mot sitt mål
Det har varit en hök uppe på himlen
Som genom sitt andetag
Fångat världen
Nafsat en mygga
Kliat sin trötta rygg
Tryggt har den vilat sina vingar
På okänt vatten
Vågorna har sköljt över honom
Ojämt, men renande
Osäkert med kittlande
Han flyger över kullen
Bort mot en ny horisont
Berättelserna i boken dyker upp mot slutet. Den första handlar om en man fångad i stillsam tristess men på slutet räddad och välkomnande mot livet. Sånger om jorden består av naturlyrik, Venus gör upp med det förflutna och Arnold visar ett stilla accepterande av den tomhet som ibland kan dyka upp och som kan få finnas lite vid sidan av. Boken är en stark berättelse om författarskap och den lust som kan uppstå i utövandet. Berättelsens slutrader är just ”Hon brann av lust till livet”.
Slutberättelserna Jorden och Artur innehåller både naturlyrik och en föraning om det hemlighetsfulla som kommer till oss och lyser upp vår dag utan att vi riktigt kan sätta fingret på det. Det är med en skön känsla som jag lägger ifrån mig diktsamlingen och jag hoppas att fler hittar fram till den.
Text: Carina Johansson
Foto: Ann-Charlotte Sandelin
Omslagsmålning: Stina Nilsson
LYRIK
Luftens sötma
Stina Nilsson
Förlag: BoD (Books on Demand Gmbh)
2014
LÄNKAR
Stina Nilsson ger ut Andetag reportage 18/8 2011 med länkar till alla tidigare reportage och recensioner
FLER BILDER – KLICKA
[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157642478185843″]
Pingback: Kärleken är en sekatör | stina nilsson bassell
Pingback: ”Kärleken är en sekatör” | stina nilsson bassell
Pingback: Hela recensionen av ”Luftens sötma”, och här från Kultursidan: | stina nilsson bassell
Pingback: Luften tar, som farmor sa. | stina nilsson bassell
Pingback: stina nilsson bassell