Sakral stämning. Annika Söderberg ställer ut glas i KSM-labbet.

Möte mellan kontroll och slump

Enkelt klarglas – krackelerat och öppnat. Glasblåsaren Annika Söderbergs första separatutställning är lika enkel som raffinerad. Installationen av glasbubblor förvandlar Stadsmuseets KSM-lab till en stillhetens plats.

Att det blev glas är lite av en slump. Annika Söderberg ville jobba med hantverk och hamnade på glasblåsarskolan i Kosta. I sista stund, hennes årskull blev den sista på den tvååriga KY-utbildningen. Sedan fortsatte hon på Linköpings universitets program för Slöjd, hantverk och formgivning. Nu toppar hon med den fristående kursen Utställning som medium vid universitetets KSM-program. Med glasbubblorna tar hon första stegen i yrkeslivet.

Annika Söderberg avslutar många utbildningsår med en kurs i Utställning som medium.

Installationen av glasbubblor förvandlar KSM-labbet till en stillhetens plats. Annika Söderberg har byggt upp en låg mur av grå block i ett hörn av rummet. Ovanpå klättrar glasen, svaga ljuslyktor, steg för steg. De ger en sakral stämning, bortom religionen, kanske nära döden.

– Inte så mycket funktion i det jag gör. Jag vill göra något för att pryda ett hem. Jag har haft dem hemma, i fönstret och på hylla, det funkar jättebra, säger Annika Söderberg prosaiskt. Ljuset är effektfullt i sprickorna.

Utställningens enkelhet kan vara provocerande. Glasbubbla vid glasbubbla vid glasbubbla, alla i klarglas och i stort sett lika stora. Alla ser ut att vara krossade upptill med farliga skärvor.

– Jag blåser glasbubblor. När jag är nöjd med dem doppar jag dem i kallt vatten. Då krackelerar de och går sönder, beskriver hon. Sedan för jag in dem i elden igen för att smälta ihop skärvorna. Krackeleringen syns fortfarande med det är inte trasigt och inte vasst.

Ser vasst ut. Men när det kalla vattnet krasat sönder glaset åker det in i hettan igen. Skarvarna smälter ihop och kanterna mjuknar.

Annika Söderberg tycker det är ett spännande möte mellan glasblåsarens kontroll och vattnets slumpartade påverkan. Inte en bubbla blir den andra lik. Efter att den krackelerade glasbubblan tagits av glasblåsarpipan slipar hon av bottnen och kompletterar med små ledlampor. Det här prövade hon redan på kandidatprogrammets examensutställning för ett år sedan. Då i rött glas. Nu har hon tagit bort färgen men lagt till en fin blästring som ger glaset en dimmig känsla.

Det finns en glashytta i Mantorp där Annika hyr in sig, hon trivs bra där. Hon gillar kontrasten mellan det hårda slitet i hyttan och de fina rummen där glaset visas. Att få växla mellan två världar.

– Jag vill köpa gravyrutrustning och göra fina mönster på glasen. Då kan jag jobba med glaset utan att ha egen hytta.

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Sven Åke Molund

KSM-LABBET, STADSMUSEET Norrköping

3 april – 14 maj 2014
Skulpturalt glas
Annika Söderberg

LÄNKAR
Annika Söderberg info
Norrköpings stadsmuseum hemsida

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR