Himlen öppnar sig – eller så är det Hollywood. Den flyttbara garderoben gör ett överväldigande intryck, förstärkt av innovativ ljussättning.

Metamorfos och främlingskap

Ung scen öst granskar kvinnoblivandet i vår tid. Det är ett hårt jobb att gestalta den unga flickan Roses väg mot vuxenhet och det går åt tre manliga skådespelare för att göra det tuffa jobbet. Drömmar, fantasier och bästa vännen trängs i flickrummet dit hon tar sin tillflykt efter en jobbig shoppingtur med morsan. Baddräkt! Inte undra på att hon smiter iväg genom den enorma och flyttbara garderob som utgör en överväldigande merpart av scenografin. Rose försvinner.

Hon har gått in i sin metamorfos. Tonårsdepression som väntrum. Där hon som fjärilen i puppan knappt kan ana vad som ska hända när hon ska flyga ut. Skriver dagbok, väntar, drömmer.

Rose älskar kissekatter. Från vänster Krister Kern, Ashkan Ghods och Elya Birman.

Ung scen öst spelar nu Rose Rose Rose på Teater Bråddgatan 34 i Norrköping, tidigare har uppsättningen spelats i Linköping. Regissör är Ung scen östs konstnärliga ledare Malin Axelsson som också står för manus tillsammans med franska Karin Serres i ett svensk-franskt samarbete. Målgruppen är ungdomar (och vuxna) från 13 år. Den poetiska texten, som innehåller små fragment av dialog, plockar upp nutidens populärkultur som leksaker från golvet.

Idolen Justin Bieber (ett litet svartsjukedrama när han föredrar bästa vännen Rose Populaire), drömmen om att bli upptäckt (förnedring typ Idol fast värre), vampyrer, läppstift och cigaretter. Depressionen djupnar men till slut har hon genomgått metamorfosen. Eller? Kissekatter, dockor och en hemlig ask är vad som är kvar av barnet Roses värld.

De tre skådespelarna gestaltar Rose, de turas om eller är Rose alla tre på en och samma gång. Elya Birman, Ashkan Ghods och Krister Kern markerar Rose med det rosenklädda diademet i håret. Envar gestaltar henne på sitt eget sätt, sätter sin egen karaktär. Genom förflyttandet öppnas Rosegestalten från en speciell individ till att bli allmängiltig.

Och även om hennes intresseområden kan tolkas som flickaktiga hjälper skådespelarnas manskroppar och skäggstubb till att överbrygga avståndet (under puberteten är kanske avgrunden som störst) till pojkarnas sida av växandets utmaningar.

Drömmen om att bli upptäckt förvandlas snart till en mardröm. Från vänster Elya Birman, Krister Kern och Ashkan Ghods.

Språket är poetiskt och fragmentariskt, möter den fysiska gestaltningen i en filosofisk och fascinerande  föreställning. Jag blir förtjust och gör upptäckter. Som att franskan (och den lilla engelskan), som är en självklar del av föreställningen (Elya Birman är fransktalande), blir en del av det främmande nya som Rose möter och gör till en del av sig själv.

Vid sidan av Rose går skådespelarna in i andra roller. Särskilt gillar jag Krister Kerns Mamma Rose, som kan mer än lura in sig i flickrummet under förevändningen att hon ska städa. Mamma Rose vet också saker:

– Livet är ingen vetenskap, säger hon. Och: Språket är det golv vi dansar på.

Högstadiepubliken hade under premiären inga problem att hänga med i svängarna. Tänk att få se den här teatergenren spelas för Östgötateaterns vuxna publik, på stora scenen. Jag längtar.
(Tursamt nog kan även vuxenpublik se Rose Rose Rose, som ges som kvällsföreställning ges 2 maj.)

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Markus Gårder/Ung scen öst

TEATER BRÅDDGATAN 34 Norrköping

2 april – 13 maj 2014 (föreställningar kl 10 och 13, främst för skolklassser)
Rose Rose Rose
av Malin Axelsson och Karin Serres
Översättare och dramaturg: Marianne Ségol

UPPSÄTTNINGEN PÅ UNG SCEN ÖST
Regi: Malin Axelsson
Regiassistent: Johanna Wikerman
Scenografi och kostym: Anna Dolata
Ljusdesign: Monica Syversen
Ljuddesign: Elize Arvefjord
Mask och perukdesign: Sissa Persson Maresch
MEDVERKANDE
Elya Birman, Ashkan Ghods och Krister Kern

LÄNKAR
Ung scen öst hemsida
Teater Bråddgatan 34 hemsida
Rose Rose Rose togs väl emot av publiken reportage Kultursidan.nu 4/4 2014

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR