Teater ger energi. Ann-Sofie Engström växelbrukar mellan att vara teaterpedagog på Kvartersteatern och att själv vara skådespelare i Norrköpings Teaterkompanis uppsättningar, nu närmast i rollen som Marie i Woyzeck.

 

”Kan vi ta vårt öde i egna händer?”

 

Det är en trött men glad Ann-Sofie Engström som möter Kultursidan.nu en ljummen junikväll för att prata teater. Hon har precis avslutat en intensiv teaterrepetition med Norrköpings Teaterkompani.

Den 13 augusti har tragedin Woyzeck premiär. Liksom förra året är Ann-Sofie med i sommaruppsättning på konsthallen NP33 i Norrköping. Denna gång i rollen som Marie, kvinnan som lever tillsammans med soldaten Woyzeck längst ner på samhällsskalan. Pjäsen, som skrevs av den tyska 1800-talsförfattaren Georg Büchner, är en brutal historia. Den fattiga och förtvivlade soldaten ballar ur totalt på grund av auktoritetens maktförtryck i ett hierarkiskt samhälle. Detta mynnar ut i Woyzecks vansinnesdåd vilket drabbar Ann-Sofies karaktär.

Just nu jobbar Teaterkompaniet med att sätta sig in i pjäsen, ett arbete Ann-Sofie beskriver som roligt och lekfullt i kombination med hårt tankearbete. I analysarbetet har gruppen vänt och vridit mycket på problematiken kring offerrollen.

– Pjäsen väcker frågan om vi kan välja vilka vi vill vara eller om vi är offer för omständigheter – är vi en produkt av vår miljö eller kan vi ta vårt öde i egna händer?

Ann-Sofies karaktär har som kvinna starkt begränsade möjligheter att forma en egen tillvaro.

– Som kvinna är Marie beroende av männen i sin omgivning för att kunna åstadkomma förändring i sitt liv. När hon försöker uppnå den tillvaro hon önskar slutar det enbart i katastrof.

 

Energikick. Ett uppsluppet ögonblick i Vinterkappor med Norrköpings Teaterkompani sommaren 2012.

 

För Ann-Sofie Engström är teatern ett viktigt uttrycksmedel. Hon tycker om att befinna sig i en kreativ miljö med människor som tillsammans upptäcker nya saker, det ger energi.

Teaterintresset har alltid funnits där. Redan som liten höll Ann-Sofie dans- och teaterföreställningar för farmor hemma i Västerås, innan hon började spela teater i olika teaterföreningar som tonåring. Det var Marieborgs folkhögskolas teaterpedagoglinje som för ungefär sju år sedan tog henne till Norrköping.

I sitt arbete som teaterpedagog och regissör på Kvartersteatern i Norrköping jobbar Ann-Sofie Engström mycket med att skapa trygghet och närvaro i sina teatergrupper. Hon påpekar att det är två grundläggande förutsättningar för att samarbetet ska fungera mellan skådespelarna, eftersom teater är så pass självutlämnande. Det handlar om att lyssna och respektera och att inte vara för självmedveten menar hon, och tillägger engagerat:

– En fungerande teaterensemble ger alla möjlighet att ta plats och synas på ett prestigelöst sätt som sällan erbjuds inom andra områden i livet.

 

Under den fläckfria ytan rör sig smutsiga stämningar. Ann-Sofie Engström satte upp Harold Pinters Party Time på Kvartersteatern med premiär våren 2014.

 

Utöver sitt jobb som teaterpedagog pluggar Ann-Sofie Engström till lärare samtidigt som hon arbetar som museivärd i Gamla Linköping. En filosofie kandidatexamen i engelska vid Linköpings universitet finns också i bagaget. Var det kanske hennes förkärlek till det brittiska som fick henne att sätta upp nobelpristagaren Harold Pinters politiska drama Party Time under scenkonstfestivalen tidigare i våras? Ann-Sofie skrattar, ”delvis” medger hon.

– En sak jag gillar med Pinter är att dialogerna på ytan ter sig vardagliga och okomplicerade, men ser man under ytan innehåller de mycket djup. Party Time handlar om människors behov av makt och fläckfri yta samtidigt som man anar betydligt smutsigare strömningar där under.

 

Teatern ger individen en möjlighet att fritt reflektera över sin verklighet. Här ett ögonblick i Vinterkappor sommaren 2012.

 

Även om makt och klass är centrala ämnen i de manus som Ann-Sofie Engström jobbar med, är det främst hur berättelserna vrider och vänder på existentiella frågor och vad det innebär att vara människa och förhålla sig till sin omgivning som lockar henne. Hon tycker om att utmana förväntningar och normer på ett sätt som inte är allt för uppenbart men ger publiken en möjlighet att fritt reflektera över sin verklighet. Att göra det genom teater kan bli väldigt effektfullt. Teater skapar en stark närvaro, menar Ann-Sofie.

– Upplevelsen blir mer intim i jämförelse med film eftersom publiken ser något som sker här och nu. Jag tror att vi generellt behöver teater som väcker känslor och tankar som inte bara fungerar som underhållning i form av glättig och fartfylld paketering.

Text: Hanna Stjernfeldt
Foto: Ann-Charlotte Sandelin, Ann-Sofie Engström, Maria Qvarzell och Isidor Jones

NP33 Norrköping

13 – 28 augusti, 16 – 19 september 2014 kl 19.30 (musik och mat från 18.30)
Woyzeck
av Georg Büchner
Prod: Norrköpings Teaterkompani

LÄNKAR
Kvartersteatern hemsida
Norrköpings Teaterkompani hemsida

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR