Pia Gadd berättade om frillor och kungabarn under Söderköpings gästabud.

 

Frilla är ett urgermanskt ord för ”käraste”

 

Om drottningars uppgift var att bygga allianser mellan länder så var frillornas uppgift att stärka ledarens band med folket. Att föda barn var ändå den viktigaste uppgiften för båda, lärde författaren Pia Gadd ut under Söderköpings Gästabud. Hennes föreläsning Frillor, fruar & herrar – en okänd kvinnohistoria lockade många åhörare.

– Frillorna var inte bara något för överklassen men det är de som finns kvar i historieböckerna, förklarade Pia Gadd som själv skrivit en historiebok med samma titel.

 

Sofia De la Gardie var frillodotter till Johan III.

 

Frilloskapet var en viktig del av samhällsbygget i norra Europas germanska kultur under flera tusen år, med ursprung från långt innan Norden kristnades. Hövdingar hämtade frillor bland storböndernas döttrar, därigenom knöts banden mellan ledare och folk stadigt. Frillans far blev en betrodd man.

– I norska kungasagor vimlar det av frillor, i väntan på rätta giftet för honom.

En avpolleterad frilla fick generöst avgångsvederlag och giftes bort i älskarens vänkrets, ett steg ner på rangskalan. Barnen växte upp i faderns hushåll, från tre års ålder. Sönerna kunde bli betydelsefulla män, döttrarna viktiga brickor i nästa generations allianspussel.

– Frilla är ett urgermanskt ord för käraste, älskade, säger Pia Gadd, och anger en rad besläktade ord: asagudarna Freja och Frej, frände/släkting och engelskans friend/vän. För att inte tala om att fria. En frilla var kort och gott en ärbar hustru, även bland medeltidens präster och enkelt folk.

Bland de högre stånden var det mer komplicerat. Frilloskapet var legalt och socialt accepterat, men kvinnan visste att hennes upphöjelse var tidsbegränsad. Åtminstone till dess att prinsen eller konungen hittat en lämplig prinsessa att äkta, för drottning kunde hon inte bli. Giftermål, med kyrkans välsignelse, var en allvarlig och dyrbar historia fylld av äktenskapskontrakt och juridik. Ett kungligt giftermål hade knappast med kärlek att göra.

– Giftermål på den nivån var inte en privatsak utan en nationell historia.

Den svenska historien känner endast till två frillor som blivit drottningar: Kristina Abrahamsdotter, Karl Knutsson Bondes sista hustru som han gifte sig med några veckor före sin död, och Karin Månsdotter, Erik XIV:s drottning. Ingen av dem fick glädjas länge åt sin upphöjelse och deras söner miste sin rätt till arv och tron.

 

Gustaf Gustafssons vapensköld med statusmarkören bastardbjälke över Vasaättens vase i mittpunkten.

 

I stället radar Pia Gadd upp lyckosamma frilloskap, åtminstone sett på ytan. Gustav Vasas söner hade alla frillor, eller förtidshustrur som de då också kunde kallas.

Prins Johan, som skulle bli Johan III, och frillan Karin Hansdotter fick dottern Sofia som blev anmoder till släkten De la Gardie. Karin Hansdotter var slottsfru i hertigdömet Finland i sex år och födde fyra barn. Hon var ”ofrälse, administratör, kompetent”.

Men när den barnlöse polske kungen ville gifta bort sin syster Katarina Jagellonica med en Vasason tog sagan slut. Karin fick gods och gårdar och giftes bort med en finsk adelman. Frillobarnen fostrades av Johan III och hans drottning.

– Är det någon här som bor i Östra Husby? frågar Pia Gadd. Där hittade hertig Karl (som fick regentnummer IX) sin frilla i prästgården.

Karin Nilsdotter var dotter till prästen som var gift med en före detta grevefrilla, så hon visste att föra sig. Hennes och Karls son Carl Carlsson Gyllenhielm blev en betrodd man i rikets tjänst, riksråd och ståthållare.

 

Carl-Erik Olivebring, frikyrkosångare, sade sig vara son till Gustav VI Adolf.

 

Pia Gadd avslutar sin föreläsning med att jämföra två livsöden. 1616 föddes prins Gustav (II) Adolfs son Gustav. Han togs om hand av hovet, adlades och gjorde karriär. 1919 föddes en pojke, vars far senare sades vara tronföljaren prins Gustav (VI) Adolf. Han utackorderades till en torparfamilj. Men gjorde karriär som frikyrkosångare. Sin fars namn hade han tänkt ta med sig i graven men så fick en kvällstidning nys om släktskapet och satte feta rubriker. Hovet kommenterade inte.

– Kronprinsessan Victoria är världsunik som fått gifta sig med Daniel, understryker Pia Gadd. Men hon säger inte att det bevisar att den svenska tronen nu är helt maktlös. Kanske det är dags att bygga en ny allians – med svenska folket.

Föreläsningen i S:t Laurentii församlingshem var en av tre möjligheter att fördjupa sig i medeltidens historia på ett mer teoretiskt sätt. De andra två handlade om Kvinnliga riddare under medeltiden och om Klara av Assisi, grundare av den kvinnliga delen av Fransiscanerorden. Den sistnämnda arrangerades av musikfestivalen NoMeMus.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

S:T LAURENTII FÖRAMLINGSHEM Söderköping

30 augusti 2014
Frillor, fruar & herrar – en okänd kvinnohistoria
Föreläsning med Pia Gadd
Arr: Söderköpings Gästabud

LÄNKAR
Pia Gadd info http://www.lindco.se/forfattare/pia-gadd/Söderköpings Gästabud hemsida program-pdf
Huvudsaken synades under Gästabudet bildreportage Kultursidan.nu 1/2 2014
Repeterad rapsodi om glömda Skällvik  recension Kultursidan.nu 1/9 2014
Grevinnan sopade Tornerbanan recension Kultursidan.nu 31/8 2014
Stadsfest när Gästabudet flög i luften reportage Kultursidan.nu 30/8 2014
2014 års Gästabud öppnar idag reportage Kultursidan.nu 29/8 2014