I längtan efter en mening kan en vässad penna vara avgörande. Från vänster Ludvig Bertling Wiik, Martin Waerme och Stina von Sydow.

Hur ska pengarna räcka till?

Det är Ung scen öst-premiär för mellanstadiet och redan i foajén på Teater Bråddgatan 34 välkomnas vi av Martin Waermes värmande och publikfriande Westernmusiker. Han ackompanjerar det sorlande minglet med rock’n’roll-låtar och skapar en allmänt god stämning. Värmen och skrattet utanför utgör en skarp kontrast till 2:a kammarens striktstela scenbild.

Vi kliver upp på gradängerna och möter ett komplett kontorslandskap med buntar av papper, mängder av viktiga stämplar och blyertspennor redo för vässning. Håglösheten hänger i papp-persiennväggarna. Kaffebryggaren harmoniserar med brummet från dokumentförstöraren och radions ständigt deprimerande rapporter.

På kontoret. Poeten kommer en dag till Den förtvivlade.

Här huserar Den förtvivlade, välavvägt spelad av Ludvig Bertling Wiik. Han är en komplett karaktär som ter sig rätt omänsklig till en början och med omisskännlig likhet till Tim Burtons figur Edward Scissorhands. Precis som Edward känns det som att Den förtvivlade vartefter tinar upp och antar mer mänskliga former: att lyckas hantera olika sociala dilemman och kunna utveckla ett eget känsloregister. Han skaver fint mot Stina von Sydows figur som plötsligt en dag dimper ned på kontoret på Undergatan.

Hon är Poet – det är hennes riktiga jobb som Den förtvivlade tycker är befängt för det tjänar hon ju inga pengar på – och ställer frågor av reflekterande och filosoferande karaktär. Här krockar de två anställda.

In på scenen rasar senare Cowboyen. Det är Waerme igen, nu inte enbart som musiker tillika Square Dance-instruktör (till de övriga tvås förtretelse) utan han visar sig även ha ett riktigt ärende, nämligen sitt yrke som dammsugarförsäljare. Bakom, eller under, den långhåriga självsäkra cowboyfasaden döljer sig dock en reell oro: hur ska pengarna räcka till?

I denna klämma möts alla karaktärerna. De vill ju bara ha ett jobb, ett riktigt jobb. Inte fasas ut och låtsasjobba någonstans till ingen nytta. Men sådana är reglerna.

Cowboyen har förvandlats till Försäljaren.

Avslutningsvis funderar jag över titeln. Vad ska den betyda? Poetiskt rundar den av hela denna kontorstablå så att de sista orden – de som verkligen får lov att stanna kvar hos publiken – är dessa: i mitt hjärtas okända arkiv. Slutscenen i vilken Den förtvivlade funnit ett blad ur kollegans diktbok och faktiskt tar orden till sig.

Ytterligare ett slag för konsten är det smarta draget att dela ut skrivböcker till publiken – och att därmed låta var och en få utforska sitt eget okända arkiv. Det utgör en fin poäng att påminna oss om den enkla konsten att sätta penna (välvässad eller ej) mot papper och rota runt lite där inne.

Text: Åsa Husén
Foto: Markus Gårder / Ung scen öst

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

TEATER BRÅDDGATAN 34 Norrköping

3 – 24 oktober 2014
ELSAS HUS Linköping
5 november – 12 december 2014

Mitt hjärtas okända arkiv
Manus och regi: Malin Axelsson
Scenografi och kostym: Anna Dolata
Ljusdesign: Sofie Anderson
Ljuddesign: Elize Arvefjord
Maskdesign: Anna Andersson
Prod: Ung scen öst

MEDVERKANDE
Ludwig Bertling Wiik
Stina von Sydow
Martin Waerme

LÄNKAR
Ung scen öst hemsida
Teater Bråddgatan 34 hemsida
Jobbkomedi för mellanstadiet reportage Kultursidan.nu 2/10 2014