• KULTUR-ANNONS

  • NYHETER

Välsjungen Macbeth i modern tid (recension)

…en så kallad ”hjältebov”

 

Lilla Teatern fortsätter sina biolivesändingar från Metropolitan. Och som tur är visar de alla operor som distribueras via Folkets hus och parker.

Lördagens Macbeth är en av de bästa produktionerna jag sett från Met, man får givetvis inte samma känsla som när det är live, men det blir en fin upplevelse ändå och chefen på ”The Met” Peter Gelb har varit mån om att få en så stor operapublik som möjligt.

 


Publiken slår sig ner, både i Norrköping och i New York.

 

Det är inte möjligt att ta ett glas vin eller dylikt i pausen som man brukar göra på Operan och den här gången fanns det inga programblad, men alla operor har svensk text. Och det är lysande, som sagt, att Lilla Teatern verkligen sänder ALLT, det är en tradition som måste fortgå.

Denna moderna uppsättning av Macbeth (något lik filmen Richard III med Ian McKellen) har tillgång till en stor stjärna i den ryska sopranen Anna Netrebko som här sjunger och agerar storartat – det märks att hon tagit intryck av Maria Callas klassiska tolkning. Anna, som är känd lika mycket för sin skönhet som för sin röst, har med åren fått en viss rondör men har i gengäld fått större stadga i sången och bär upp denna föreställning med många briljanta scener.

 


Lady Macbeth. Anna Netrebko står för briljanta scener.

 

Zeliko Lucic som Macbeth sjunger också mycket bra – han påminner om Cornell MacNeil, som var en av de två-tre största Verdi-barytängerna på 1960-1970-talen. Han har inte den expansion på höjden som de lite äldre Verdisångarna hade, men har en förmåga att sjunga svagt och mjukt med stora dramatiska accenter. Lucic gör Macbeth till ett lätt patetisk medelålders, lite trind man som är i händerna på sin hustru.

Pape och Calleja har jag hört live. Speciellt Pape är en av vår tids största sångare med sin fantastiska basröst som man bör höra ”in the flesh”; han gör det mesta av sin lilla roll, den rättfärdige generalen Banco (Banquo) som faller offer för ett maktspel.

 


En vålnad som bara en kan se.

 

Macbeth är en av världslitteraturens största tragiska hjältar, en så kallad ”hjältebov”. Verdis tidiga opera kanske inte riktigt gör Shakespeare rättvisa (så som Otello och Falstaff) och den stora monologen ”Tomorrow, and tomorrow” kunde inte Verdi tonsätta för operascenen – det är som att tonsätta ”To be or not to be”, det är nog egentligen omöjligt. Här blir det ”Vad betyder livet? Det är en saga av en stackars idiot, luft och oväsen som ingenting betyder”, i ett typiskt operautbrott.

Kören, oftast Metropolitans svaga punkt med sitt stora vibrato och horder av wanna-be-solister, låter här mycket bra och ”italienskt” och Fabio Luisis dirigering är mycket driven och inspirerande.

Text: Lars Henriksson
Foto:
Marty Sohl/Met Opera

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

LILLA TEATERN Norrköping

11 oktober 2014
Macbeth

Opera av Guiseppe Verdi efter William Shakespeare, livesändning från Metropolitan Opera, New York

MEDVERKANDE
Dirigent: Fabio Luisi
Macbeth (baryton): Zeliko Lucic
Lady Macbeth (sopran): Anna Netrebko

Banco (bas): René Pape
Macduff (tenor): Joseph Calleja
Metropolitans orkester och kör

LÄNKAR
Metropolitan hemsida
Guiseppe Verdi Wikipedia
Lilla teatern hemsida
Lars Henriksson – Operalaven hemsida

Tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.