I klassiskt finskt sällskap i höst. Stig Jacobsson presenterar, bland många andra, Eina Englund, Leevi Madetoja, Jean Sibelius och Fredrik Pacius.

Den första finska operan

Klassisk musik från Finland. Stig Jacobsson fortsätter med nya musikkåserier i höst och låter det snurra kring Sibelius på skivtallriken. Föregångarna kanske hade det enklast. Men hur var det att verka som tonsättare samtidigt eller efter ikonen? Nu på tisdag inleds serien med höstens första Musikkåseri på Stinsen i Söderköping.

Många känner till Jean Sibelius, men få har hört musik av andra finska tonsättare. Möt Sibelius och hans föregångare och efterföljare under fyra tisdagskvällar. Lyssna till den finska nationalsången, den första finska operan och de pianokonserter och körsånger som givit landet med de tusen sjöarna dess musikaliska identitet.

Först ut 14 oktober är finsk musik före Sibelius. Finland var som bekant en del av Sverige fram till 1809, och flera av de tidiga tonsättarna var finlandssvenska tjänstemän som nog drömde om en musikalisk karriär, men som inte fann möjlighet att livnära sig som musiker, eller ännu mindre som tonsättare.

Fredrik Pacius skrev den finska nationalsången, och den första finska operan. Under kvällen spelas även musik av Erik Ferling, Erik Tulindberg och Thomas Byström, alla verksamma åren kring sekelskiftet 1700-1800.

Därefter 28 oktober presenteras Sibelius samtida. Sibelius själv kom i hög grad att dominera musiklivet i Finland, och det var inte lätt att konkurrera med ikonen. De flesta av hans samtida kollegor valde att komponera i andra genrer än de som var Sibelius styrka. Selim Palmgren skrev pianokonserter, Toivo Kuula körsånger, Yrjö Kilpinen blev solosångens mästare, Leevi Madetoja gav sig på operor. Erkki Melartin var en av de få som utmanade Sibelius som symfoniker.

18 november får Sibelius en egen kväll. Jean Sibelius (1865-1957) började komponera tidigt. Det finns en oerhört rik ungdomsproduktion av kammarmusik. Men redan vid slutet av 1920-talet lade han pennan på hyllan och ”tystnaden från Järvenpää” bredde ut sig – eller gjorde den inte det? Vid sidan av det mycket kända och älskade, finns det också okända och märkliga sidor av hans skapande.

Till sist presenteras Sibelius efterföljare. Tonsättaren Einar Englund kallade sin självbiografi I skuggan av Sibelius. Det säger något om de svårigheter hans efterträdare hade att brottas med ända fram till 1970-1980-talen då storheter som Aulis Sallinen, Einojuhani Rautavaara och Kalevi Aho gav landet en ny musikalisk identitet, ännu fylld av de stora skogarnas sus och solblänket i de tusen sjöarna.

Text: Kultursidan.nu och Söderköpings kommun
Fotocollage: Ann-Charlotte Sandelin, internet

STINSEN Söderköping

Hösten 2014
Musikkåserier
Stig Jacobsson

PROGRAM
14 oktober kl 17.30
Finsk musik före Sibelius

28 oktober kl 17.30
Sibelius samtida

18 november kl 17.30
Sibelius själv

9 december kl 17.30
Sibelius efterföljare

LÄNKAR
Söderköpings kommun Kultur och fritid hemsida