[flickr]http://www.flickr.com/photos/kultursidan/5799185521/[/flickr]
En del av stadsmuseets utställning där Karin Larsson möter östgötadrällen
Nyskapande sprallighet möter traditionell allmoge
Karin Larsson har länge varit en konstnär många tyckt synd om. Stackars Karin som aldrig fick chansen att måla. Frågan är hur sant detta är, och om det inte är fel sätt att se på Karin Larsson och hennes skapande. Bonne Festin på Stadmuseet i Norrköping menar att så är fallet då hon presenterar kombinationsutställningen som museet visar under sommaren. Utställningen är delad i två; en där en vandringsutställning med ursprung i firandet av Karin Larssons 150 års-dag 2009 och en där de vävda östgötadrällarnas tradition presenteras.
Karin Larsson lyfts här fram som en textilpionjär, som med explosionsartat kreativitet skapade klädesplagg, broderade, vävde och sydde. Hennes målningar och teckningar finns representerade, men endast med fyra verk allra längst bak i lokalen. De broderier och vävar som visas är både av Karins egen hand och nya reproduktioner av gamla mönster. Hennes egna broderier visas uppspända i en jättelik sybåge som flankeras av stolpar prydda med nyproduktioner.
Utställningslokalens andra halva, till höger från ingången sett, vigs åt de strikt geometriska och mustigt färgade Östgötadrällarna. Tanken bakom denna kombination var, förklarar Bonnie Festin, att visa Karin Larssons för sin tid nyskapande sprallighet sida vid sida med allmogens traditionsbundna skapartraditioner.
Sambandet är en intressant tanke, och kombinationen värd att uppmärksamma, men den är tyvärr inte helt uppenbar vid första anblicken av utställningen. Kanske är det för att de båda skiljer sig så märkbart från varandra i formspråk som sambandet inte uppmärksammas instinktivt. Ägnar man dock en stund åt att gå runt i utställningen och läsa lite om vad det är man ser så känns samspelet mellan de båda inte längre som en omöjlighet. I de ortstypiska drällarna finns mycket personlighet och variation, och det visar sig ingen hemlighet att Karin Larsson lät sig inspireras av allmogens stiltraditioner. Förvisso kom hennes inspiration främst från Dalarna och hemtrakterna i Örebro, men kopplingen mellan tradition och nyskapande finns ändå där.
Vad det gäller östgötadrällarna så är det en blandning mellan gammalt och nytt som visas upp. I äldre tider var det främsta syftet med den vävda drällen att göra värmande sängkläden. Man kombinerade då det vävda tyget med ett fodrande mellanlägg av vadd eller tvättad ull samt ett bakstycke som sedan stickades fast i dekorativa mönster.
De autentiska exemplaren av östgötadrällen kommer bland annat från Gamla Linköping och Östergötlands länsmuseum, men man har även lånat in en del privata objekt. Under 1991 gjorde Hemslöjden i Östergötland en inventering av de drällar som fanns bevarade i regionen, och det som finns på Stadsmuseet är till viss del också ett resultat av detta. Sida vid sida med det gamla finns också det nya, då i form av moderniserade drällar som skapats och producerats av Hemslöjden i Östergötland
Det nya smyger sig även så smått in i Karin Larssons del av utställningen. Utställningsformgivare och textilkonstnär Vanja Djaneff har, frånsett att nyproducera en del av Karin Larssons broderier, även formgivit en namnsdagsduk till utställningen.
Till viss del finns det alltså en ansats till att knyta utställningens båda delar till samtiden, men till största delen håller man sig inom historiens ramar. Utställningen syftar enligt beskrivningen till att ”visa den formglädje och kunskap som fanns i kvinnornas textilskapande under 18- och 1900-talen”, vilket är helt i linje med dess klart historiserande perspektiv. Det är dock svårt att undgå att vara nyfiken på vad som hänt om man välkomnat samtida skapande ytterligare. Kanske hade det tydligare visat på Karin Larssons ickekonventionella drag och framhävt den strikta, ganska moderna geometrin som finns i östgötadrällarnas formspråk.
På det stora hela är det ändå en mycket trevlig utställnings som möter museets besökare. Inom Karin Larssons digra produktion kan man njuta av mängder av konstfulla vävar, vackra kläder och inspirerande broderier. Allting har sin egen röst, alltifrån kudden som kommenterar första världskrigets fasor till de omsorgsfullt sydda barnkläderna och arbetsrockarna. Dessa ting möter sedan de något rejälare och mustigare östgötadrällarna, och det är med mycket ny kunskap och goda intryck man lämnar utställningen.
Text och foto: Karolina Nilsson
Norrköpings stadsmuseum
Karin Larsson och östgötadrällarna 5 juni – 11 september 2011
Vernissage och visning söndag 5 juni kl 14.
LÄNKAR
FLER BILDER – KLICKA
[flickr-gallery mode=”photoset” photoset=”72157626888862674″]