Brodera mera. En uppsjö av färger och garner finns för den som inspireras av utställningen på Hemslöjden och Östergötlands museum.
Broderiet kommer som retrotrend
1950- och 1960-talens broderi var stilsäkert och fyllt av sprakande färger. Textilkonstnärer gjorde förlagor som följdes av kvinnor, jo mest kvinnor, som förskönade sina hem med textil konst. Denna epok var broderiets absoluta storhetstid och nu kommer den starkt som retrotrend. Om detta berättar en ny dubbelutställning på Hemslöjden och på Östergötlands museum i Linköping.
Silverrosor av Elsa Agelii, Gräshoppan i blå och gröna nyanser av Ingrid Dessau och Birgitta Werner-Johanssons genialt vackert utformade ädelstensserie är några av de textila stjärnor med broderier som finns med på utställningen.
Under den här perioden arbetade många av tidens främsta textilkonstnärer i nära samarbete med Hemslöjden. Många av broderierna togs nämligen fram av Östergötlands läns hemslöjdsförening i samarbete med de främsta textilkonstnärerna under 1950- och 1960-talen och som såldes som påbörjade materialsatser i butiken. Någon måste ha varit riktigt klok under den tiden för denna textilskatt har bevarats i syrafria kartonger till eftervärlden så att vi nu idag kan beskåda dessa verk som i en tidsresa.
I Östergötlands museums samlingar finns de originalbroderier som skapades av textilkonstnärerna i samarbete med Östergötlands läns Hemslöjdsförening och syftet är nu att sprida kunskap om denna mönsterskatt till allmänheten. Utställningen samlar tillsammans cirka 130 broderier.
– Det blev schabloner, man hittade inte på något nytt utan tittade i ”boken”. Nu är det helt annorlunda med broderier som föregås av full improvisation med kärnfullt måleri, berättar textilkonstnären Elsa Agelii, som invigde utställningen i lördags.
Broderiet är en konstform som bejakar långsamheten och glädjen i att handarbeta. Det är en tämligen kvinnlig konstform som under en längre tid förbisetts och marginaliserats. Utställningen är ett stycke nutidshistoria som hyllar kvinnors skaparglädje.
Till utställningen har en intensiv research bedrivits för att ta spåra upp ägarna till alla verk. Det har inte varit enkelt då en del har t ex signerat sina broderier med sina flicknamn. Att spåra de mer kända textilkonstnärerna var självklart enklare. Men många av verken i utställningen kommer från allmänheten. Den som ser utställningen imponeras helt klart av att så mycket finns kvar från den tiden. För många var denna epok deras ungdomstid, den berör en stämning och känslan av att pynta och se om sitt hem.
– Vi ville veta mer deras dåtida historia och hur de skapade sina verk när vi kontakta alla som bidragit med broderier under denna tid, berättar Anna Lindqvist, avdelningschef för museets samlingar och konservering.
Under broderiets storhetstid på 1950- och 1960-talen fanns ett mycket stort antal mönster. Under denna tid var dock möjligheten till improvisation liten. Då handlade mycket om att vara duktig och hålla sig till sitt mönster eller ett tema. Broderier kallades för slöjdhantverk och var inte riktigt rumsrent. De recensenter som då fanns hade svårt för att bedöma broderier som konst på grund av ren okunskap och så är det även i dag.
En reflektion är dessutom att varför man inte riktigt vill erkänna olika konst som stor just under den tiden de produceras och att det tar minst 30 år innan den blir erkänd? Så är det med många geniala ting som vi människor skapar.
Broderiernas formspråk är organiskt och nära naturen. Inspirationen att brodera hämtas ofta från trädgårdar och djur, frodigheten och överflödet i organiska former, material och tekniker. Yllebroderier med tuppar och tulpaner, grafiska svart-vita silkesbroderier med fjärilar blad och blommor. Broderier som kommit till med stor omsorg, kärlek och tålamod, förhoppningsvis märkta med identitet i märkningar och monogram.
– Man imponeras av all den tid som man lagt ned på broderierna. Det är så fantastiska variationer av färger och vilka kompositioner av mönster. Jag skulle inte ha tålamodet att skapa något sådant. Frågan är vem som tar sig tid att göra sådana här broderier i dag? säger Börje Pettersson, besökare på utställningen.
Ett verk som textilkonstnären Elsa Agelii, som invigde utställningen, slog igenom med var ett slags dagboksbroderier. Att berätta om sin verklighet och vardag. Att broderiet inte är en utdöd konst visar projektet som Elsa Agelii nu driver i Indien där flickor får lära sig att brodera för att kunna försörja sig.
Trenden med retro är just nu stor och främst då bland unga. Många är de mönster som nu under de senaste årens retrotrend blivit populära om igen. Förr broderades vanligen kuddar i parti och minut. Någon kanske minns dessa prydnader i hemmets soffor?
Många är nog de som sett liknande mönster som i utställningen till låga priser på loppis. Rådet till alla är nog att fråga mamma och mormor eller liknade om de har några skatter i sina gömmor då dessa är värda att sparas till eftervärlden.
Boken.
Hemslöjden ger samtidigt ut boken Broderier från 50- och 60-talen. I boken finns tio inspirerande och färgstarka beskrivningar till originalbroderier att brodera själv, men också inspirationsbilder på ytterligare exempel ur denna tidstypiska mönsterskatt. Boken är skriven av Ann-Sofie Svansbo och Anna Lindqvist och ges ut på Hemslöjdens förlag.
Den är en inkörsport till broderi genom sitt pedagogiska upplägg. Här finns enkla beskrivningar av tekniken bakom broderi. Man har lagt manken till för att hitta nya användningsområden för de gamla mönstren. Mönster som tidigare funnits på glasögonfodral och väskor överförs här till moderna prylar som iPhonefodral.
Text och foto: Per Oddman
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
ÖSTERGÖTLANDS MUSEUM Linköping
6 december 2014 – 12 april 2015
HEMSLÖJDEN 6 december – 10 januari
Broderier från 50- & 60–talen
Utställning
LÄNKAR
Elsa Agélii hemsida’
Hemslöjden hemsida Facebook
Östgötalands museum hemsida Facebook