Bengt Olson ställer ut på Konstforum.

 

Motivet är skymt och gömt, bortom

 

Så har då Konstforum nått sista etappen i föreningens 50-årsfirande. Storslagna utställningar som påmint om kvalitet och styrka i konstens flöde. Avslutningen är inte mindre än början. Paris-svenske nestorn och målaren Bengt Olson och fotografen Jenny Lindhe utmanar.

Bengt Olsson

Enligt en stort uppslagen intervju i gratistidningen Unica Mariestad i samband med sommarens stora retrospektiva utställning i Skaraborg målar Bengt Olson inte längre. Synskador sätter stopp. Det tidigaste måleriet bjuder inte utställningen i Konstforums ljusa rum på, det är tydligt. Inga titlar. Inga årtal. Merparten är oljor, på duk och på pannå. Några litografier. Två skulpturer.

Det är sent på året, alltså håller han sig hemma i Paris. Att skåda konst utan tillgång till konstnären är för mig en utmaning. Jag prövar, nå jag läser också en skönt skriven text av Jean-Clarence Lambert, fransk poet förstås. Den ger nycklar med begrepp som resor, ”Vattnet och drömmarna”, icke-existerande rumskoordinater, abstraktion och slutligen ”bortalandskap”.

 

Litografier. Landskap? Gestalter? Horisont?

 

Och se, då öppnar sig de ljusa målningarna med sina kraftfulla och samtidigt lätta färgstråk. Den färgstämda hängningen underlättar också. Jag anar resor till olika landskap, till årstider, till borta och nära.

Det förefaller mig att där alltid är träd i vägen för blicken, som en för lång lugg i pannan. Motivet, finns där ett motiv, är skymt och gömt, bortom. Rena djungeln. Ibland anas ett vatten, en sjö, bakom hängbjörk och tårpil. Lika ofta, oftare, går abstraktionen så långt att naturidentifikationen försvinner. Abstraktionen öppnar för betraktarens blick. Målningar att återkomma till.

 

Skulptur i trä. Den i järn är snarlik.

 

Två små objekt är också med, ett i trä och ett i järn. Bengt Olson är ju skulptör också, monumentalverket Vattentrappa i Sjötorp invid Göta kanal har ett helt annat uttryck än måleriet. De två små skulpturerna är mycket lika varandra med en uppsågad vågrörelse inuti den höga klossen. Ljuset faller in mellan vågorna.

 

Jenny Lindhe ställer ut i Studion.

 

Jenny Lindhe

Konstforums Studio upplåts gärna till unga fotokonstnärer med anknytning till Gamleby fotoskola. Jenny Lindhe har gått där, för länge sedan. Det ledde, via universitetsstudier i Lund, till Högskolan för fotografi och film vid Göteborgs universitet. Också det länge sedan.

Hon visar bilder som jag tolkar är från några olika projekt. Gärna dubbla fotografier med samma gåtfulla titel. Numbers and Letters är en sådan dubbelexponering, två anteckningsböcker med varsitt datum – tisdag den 21 augusti 1990 respektive onsdag 22 december 1993 – återkommande skrivna rad efter rad, hela sidan full. Slumpmässsiga eller viktiga? Bilderna är vackra, tagna i motljus.

Leaving in Order är ett annat par. På den ena bilden kläder prydligt ihoplagda på en stol. Stolen är inte centralt placerad. Det andra visar en liten flintasten (?) inne i ett glas. Den tycks fastfrusen där, en äkta dubbelexponering eller är glaset kompakt?

Sambandet är inte givet – det kommer för mig att det är en berättelse om tid, eller om icke-tid.

Enkla och fyndiga titlar är inte Jenny Lindhes väg. Shuttle I och II visar ett skogsparti med vatten (Bengt Olson kunde har varit där) respektive en liten tändsticksask (?) med ett porträtt i? Ask för tidsresa?

Även paret You Were Pictured Then med en ung man på bergets topp och en ung studentska, berättar om tid för länge sedan. Bilder som håller fast, utan att lyckas. Är det det hon berättar om?

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Nils-Göran Tillgren

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

BILDSPEL (FLASH) JENNY LINDHE – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

KONSTFORUM Norrköping

29 november – 14 december 2014
Bengt Olson
Måleri, grafik

STUDION
30 november – 14 december 2014
Jenny Lindhe
Fotografi

LÄNKAR
Jenny Lindhe hemsida
Bengt Olson Wikipedia
Konstforum hemsida Facebook