Torfrid reste stenen i Bjällbrunna. Historiker vet inte om Torfrid var en kvinna eller en man men Stadsmuseet sätter ner foten i utställningen. Kopian av stenen är ”porträttlik”, men gjord i lätt frigolit.

 

Gott om äkta arkeologiska fynd är det ont om

 

Sex århundraden, drygt, trängs under Stadsmuseets takåsar. Torfrid i Bjällbrunna sörjer sina söner. Gudbjörn smed hävdar stadens rätt och får dess gränser fastställda. Hertig Johan sumpar kungakronan och Adrienne De Geer flyttar hit. De fyra gestaltar historien från 1000-talet till tidigt 1600-tal i museets nya fasta utställning Den första staden som invigs på söndag till tonerna av tidstypisk musik.

 

I forntidsutställningen Sälen, grisen och glaspärlorna, i rummet intill, gestaltas människorna på ett mer abstrakt sätt.

 

Forntidens historia, den med Sälen, grisen och glaspärlorna, har stått i rummet intill i flera år och väntat på sin fortsättning. Det är ett trixande med museets resurser, såväl pengar som utrymme. Först skulle 1900-talets Kris och vision komma på plats, sedan Rum för fotografi. I våras förnyades textilutställningen Människor & Maskiner och så var det då äntligen dags att berätta stadens historia.

Texterna är skrivna för att nå yngre grundskoleelever och den som trycker på en knapp kan få höra de fyra personerna tänka högt. Östgötateaterns verkstäder har ställt upp med sitt kunnande med rekvisitören och scenografen Benita Bergfeldt Löfgren i spetsen. Allt för att ge historien liv och ande. Gott om äkta arkeologiska fynd är det däremot ont om i utställningen, några kanonkulor och krukskärvor.

 

Bildbroderi på grå vadmal, ylleväv. Bildserien beskriver övergången från Asatro till kristen tro.

 

Avstampet görs vid Bjällbrunna, mitt emot flygfältet i Smedbys utkant, ett gott stycke söder om det lilla husgyttret vid Strömmen. Där bodde rika Torfrid som lät resa den mäktiga Bjällbrunnastenen över sönerna som dog i österled med Ingvar vid mitten av 1000-talet.

– Vikingatiden fanns inte, den är ett ord som 1800-talsarkeologen Oscar Montelius hittade på, säger utställningsintendenten Bonnie Festin bestämt.

Hon har en poäng där, svenska nationalromantiker drog överdrivet stora växlar på norska och danska härjningar i västerled. En kopia av Grindslanten-målaren August Malmströms historiemålning Konung Elias sändebud inför Ragnar Lodbroks söner hänger bakom en dörr, en stark symbolik för att 1800-talets historieuppfattning känns om inte smått unken så passerad av arkeologer och historieforskare. (Att Ragnar Lodbrok är hjälte i TV-serien Vikings är förstås en helt annan saga.)

Men hur var det då på 1000-talet? Fyra praktsköldar i rad antyder ändå att det inte enbart bodde fridsamma bönder i de hövdingadömen som Sverige då bestod av. En lång seriestrip ses broderad på grå vadmal, ”inspirerad av Bayeuxtapeten” (slaget vid Hastings 1066), skildrar övergången från asatro till kristendom ackompanjerat av en mors oro över sönernas väl, ve och undergång med det stora Ingvarståget.

I österled som sagt, det var däråt många svear och några östgötar drog som krigare (och som köpmän).

 

Bonnie Festin hade gärna lyft fram kyrkans roll mer i utställningen.

 

Medeltiden spänner över flera århundraden. Gudbjörn smed får personifiera epoken, han står som borgmästare i kung Albrekts privilegiebrev från 1384 där stadens gränser fastställdes. Staden anses ha funnits redan tidigare men det är det äldsta dokument man funnit.

Och så mycket till stad var det nog inte under medeltiden, området utmed Strömmen. På Olof Lönnqvists stora modell mitt i rummet ligger några storgårdar utspridda mellan Himmelstalund och Strömsholmen. Söderköping var nummer ett genom hela medeltiden.

– Det är svårt att fånga medeltidens historia. Norrköping var viktigt, men arkeologerna anser att det nog var en mer säsongsbetonad plats, förklarar intendenten Anette Kindahl. Det är flera ställen där jag skulle vilja sätta spaden i jorden. Som Gamla torget och lägga glasskiva över sedan.

För här fanns ju Strömmen, ett rikt laxvatten och med kraft till kvarnar som malde mjöl. Kom ihåg att Himmelstalunds mäktiga hällristningar antyder en traditionell plats av stor betydelse genom årtusenden.

1384 års privilegiebrev bör ha kommit till i en kamp om jord och fiskevatten, inte minst med kyrkan och Askeby kloster som fått sådana gåvor tidigt. Klostret finns i form av ett stort träpussel i en avdelning om kyrkan. Jag kan tycka att kyrkans betydelse som del av invånarnas liv tonas ner och mest blir till en sidoroll och får visst medhåll av Bonnie Festin som gärna sett en fördjupad diskussion om makt och intressenter.

 

Dockor. Kungligheter och annat herrskap utanför porten till Norrköpingshus, som byggdes 1588 och brann 1604.

 

Makt måste försvaras. Ringstaholm var en borg uppströms, ett försvarslås vid Fiskeby som Engelbrekt dyrkade upp. På 1500-talet började Norrköping växa i takt med att Söderköpings storhetstid förföll.

Den svenska kungamakten hade förstås en kungsgård inne i Norrköping men Vasaätten ville uppgradera till ett slott. Det fick namnet Norrköpingshus, men ödelades efter en kort tid. Då lät hertig Johan bygga Johannisborg.

– Jag älskar tornérspel, säger hertig Johan som i sina högt uttalade tankar sörjer sin förlorade krona.

Johan III:s yngre son ärvde rätten till den svenska tronen efter att katolske halvbrodern Sigismund tvingats bort. Fosterfadern, Karl IX, tog över, och resten är svensk historia med Gustav II Adolf och dimman vid Lützen. Som tack för att pojken avsagt sig kungakronan – vid två riksdagar – fick han ett stort hertigdöme i förläning. Men Johannisborg fick han aldrig se färdigställt, han dog ung.

Louis De Geers hustru Adrienne följde maken till Sverige där Norrköping blev en viktig plats. Hon får representera den tid som ska komma, då nya personer invandrar med nya idéer, ny kunskap och nytt kapital. Där läggs grunden för det vi kallar stormaktstiden.

Det vet hon nog inte så mycket om där hon går över torget med en korg med mat till en nyförlöst arbetarhustru. Men hon vet vad lite omtanke kan betyda för en som bor i invandrastadsdelen Tyskbacken, hon som blev mor till 16 barn.

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Sven Åke Molund

BILDSPEL – KLICKA PÅ BILDEN

STADSMUSEET Norrköping

14 december 2014 –
Den första staden
Stadshistorisk utställning 1000-talet – 1600-talet

VERNISSAGE 14/12 kl 14
Museichef Bror-Tommy Sturk välkomnar
Kommunalrådet Olle Johansson inviger
Lars Jonsson spelar tidstypisk musik

LÄNKAR
Norrköpings stadsmuseum hemsida Facebook
Människor & maskiner – i renoverat skick reportage Kultursidan.nu 17/5 2014
Åbys store fotograf inviger Rum för fotografi  reportage Kultursidan.nu 19/4 2013
Kris & Vision på Stadsmuseet och Arbetets museum reportage Kultursidan.nu 9/12 2011