Intensitet. Johan Dalene ackompanjerades av mamma Inger Dalene vid konserten i S:t Olai kyrka.

 

Ett av de största musikstipendierna i Sverige

 

Johan Dalene gillar svåra och snabba låtar. Så skicklig är den unge violinisten, han är bara 14 år, att han i söndags fick ta emot G. T. Bäckmans stora stipendium på 110.000 kronor. Vid konserten i S:t Olai kyrka medverkade också Joel Persson Haag och Linnea Törnqvist, även de stipendiater om än mottagare av blygsammare summor.

G. T. Bäckmans stipendium är ett av de största i Sverige men än så länge ganska okänt. Upplägget med fler stipendiater och flera fonder – även rena studiestipendier delades ut – ledde till att antalet åhörare i kyrkan växt betydligt jämfört med tidigare år. De som var på plats fick ta del av en högklassig och omväxlande konsert med mycket smak av spännande 1800-tal men också 1900-tal.

I programmet ingick även rena textinslag, Östgötateaterns chef Johan Celander läste tre valda texter: (misstänkte) husguden George Taboris programförklaring där ”lögnare” var nyckelordet, fortsatte på det omöjliga temat med hjälp av dikter av Gunnar Ekelöf och Bruno K Öijer.

 

Linnea Törnqvist berättade om operan La Sonnambula. Sedan lade hon ifrån sig mikrofonen och sjöng.

 

Solisten Linnea Törnqvist och sångare ur Olais Motettkör inledde med I wonder as I wander, ett raffinerat stycke för kör och solist av brittiske tonsättaren John Rutter. Stycket bygger på amerikansk folkvisegrund men har gjorts om till en Christmas Carol där kören, ledd av konsertens sammanhållande musiker Inger Dalene, tar en framträdande plats med avancerade nyanser gränsande till soloinsatser. Linnea Törnqvists klara solo skrevs ursprungligen för baryton.

Linnea Törnqvist återkom under konserten med två arior ur Bellinis opera La Sonnambula – dramatiska Ah! non credea mirarti… och lättsamma Ah! non giunge… ackompanjerad av Inger Dalene. Här använde Linnea sig av ett väl sammanhållet vibrato enligt äldre tids sed (Jenny Lind sjöng titelrollen 1843). Linneas röst har mognat väl och har en bred klang – jag lurades att tro att hon låg på mezzonivå men här var det full sopranhöjd. Skrattet låg på lur i koloraturerna.

– Vi har mycket sceniskt arbete och gör produktioner, berättade Linnea Törnqvist om utbildningen vid Stockholms Operastudio som drivs av Kulturama.

 

Joel Persson fyllde rummet med flygelns klanger i en brett upplagd improvisation över sången Some day my prince will come.

 

Joel Persson Haag lärde jag först känna som begåvad trumpetare vid Kulturskolans familjekonserter för många år sedan. Men det var vid S:t Olais stora flygel han nu slog sig ned för att improvisera över Frank Churchills Some day my prince will come skriven för Disneys Snövit. En lyrisk-romantisk impression som via fragmentariska nedslag i låten övergick till ett brusande under kyrkvalven à la Keith Jarrets berömda Kölnerkonsert. Jazzmusikern Joel höll sig tillbaka för ett mer genreöverskridande skapande.

– Jag komponerar mest nu. Att improvisera och komponera går hand i hand för mig, kommenterade Joel Persson Haag efter konserten.

Joel Persson Haag studerar improvisation vid Musikhögskolan i Göteborg och siktar på att kombinera eget skapande med undervisning. Han har varken släppt trumpeten eller jazzen, tidigare han har studerat vid Fridhems och Skurups folkhögskolor.

– Jag spelade trumpet på Crescendo för en vecka sedan, säger Joel Person Haag och syftar på mellandagarnas hemvändarspelning med vänner.

 

Kören avslutade med dansanta julsången Tomorrow shall be my dancing day.

 

Yngst och virtuost. Johan Dalene tog hem dagens mest rungande bifall efter dramatiska Carmen Fantasy av Pablo de Sarasate. Tänk en intensiv violinist och dubblera det! Stycket är rena Carmen-medleyt i högoktanigt tempo. Lägg till Johans fylliga ton och känsliga stråkföring.

– Jag gillar den typen av stycken, svåra och snabba, sade Johan Dalene. Det beror på hur kompositören har skrivit. Det är både jag, min lärare och mina föräldrar som väljer styckena.

Johan Dalene är inte överraskande uppvuxen i en musikerfamilj, och även om han först ville spela cello som pappa Torstein (i Norrköpings symfoniorkester), så blev det fiol. De senaste åren har framgångarna kommit tätt med tävlingar och solistframträdanden. Vi är vana vid att se mamma Inger Dalene ackompanjera och så gjorde hon förstås även nu.

– Det är kul att kunna spela med en pianist när man vill, säger Johan Dalene om det praktiska med att spela ihop med sin mamma.

– Det är också kul nu när han börjar komma med egna idéer, kontrar Inger Dalene.

Johan Dalene har i flera år matchats med jämbördiga unga musiker i Trio Grande, som ett sätt för dem att utvecklas på sin elitnivå.

– Det är jättekul att spela kammarmusik, kommenterar Johan Dalene. Men pianisten har lämnat oss så Trio Grande finns inte längre. Fast jag och cellisten fortsätter, kanske vi hittar en ny pianist.

Om musikens språk säger han, som behärskar det så väl, att det är till för när ”det är något viktigt, som man inte kan uttrycka genom att prata.”

Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Sven Åke Molund och Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

S:T OLAI KYRKA Norrköping

5 januari 2015
Konsert med stipendieutdelning

PROGRAM

Rutter – I wonder as I wander
Vokalensemble ur S:t Olai Motettkör och solisten Linnea Törnqvist, sopran

Churchill – Someday my prince will come
Improvisation av Joel Persson Haag, piano

Slögedal – Variationer över norsk folklig koral
Inger Dalene

Bellini – ur La Sonnanambula
Linnea Törnqvist, sopran, Inger Dalene, piano

Texter av G Tabori, G Ekelöf och Bruno K Öijer
Johan Celander

Sarasate – Carmen Fantasy
Johan Dalene, violin, Inger Dalene, piano

Gardner – Tomorrow shall be my dancing day
Vokalensemble ur S:t Olai Motettkör ledd av Inger Dalene

STIPENDIATER

G. T. Bäckmans stipendium Johan Dalene

A H Godes stipendium Joel Persson Haag och Linnea Törnqvist

LÄNKAR
Joel Persson Haag SoundCloud
Linnea Törnqvist hemsida
G. T. Bäckmans stipendium m fl info
Johan Dalene får stort stipendium reportage Kultursidan.nu 25/11 2014