Populärmusikens genrer traderar könsstereotyper. Musik- och genusforskaren Carina Borgström Källén har följt musikelever under ett helt år.

 

”Vad tusan gör vi åt det?”

 

Könsstereotyperna slår starkt igenom i musikutövandet. När forskaren Carina Borgström Källén har följt musikelever har hon sett hur populära, identitetsbyggande musikgenrer som pop och rock förstärker skillnaderna medan andra genrer tonar ner dem.

Kulturskolorna i länet vidgade vyerna under en gemensam studiedag. På schemat stod även en föreställning med Ika Nord, information om kommande Blåsfestival och om hur den nya tekniken påverkar pedagogiken. Kulturskolan i Norrköping visade upp sina nya lokaler.

– Det här vet vi redan, men vad tusan gör vi åt det, frågade Carina Borgström Källén retoriskt. Hon är knuten till Högskolan för scen och musik i Göteborg där hon våren 2014 lade fram sin doktorsavhandling. På onsdagen presenterade hon resultatet av sin och andras forskning som visar hur könsstereotyperna med omhändertagande flickor och utagerande pojkar går igen inom de konstnärliga ämnena.

Problem uppstår när könsstereotyperna står i vägen för lärandet. Det är lätt hänt att lärarna dras med i spelet, bland annat för att utbildning blivit en marknad som måste anpassas till kunden/eleven. De elever som inte passar in i normen glöms bort. Men det handlar också om att lärarna är en del av en lång utbildnings- och kulturtradition.

När musik gör skillnad är titeln på Carina Borgström Källéns doktorsavhandling där hon redovisar ett års fältstudier av ensemblegrupper inom olika genrer. Det hon ser som mest problematiskt är populärkulturens genrer, pop och rock, som betyder mycket för ungdomarna i deras identitetsbygge. Enkelt uttryckt – tjejerna sjöng och killarna spelade instrument.

– Om det var så att det beror på de biologiska skillnaderna och att det inte var något att göra något åt så skulle det inte vara något problem, inget att diskutera, sade Carina Borgström Källén provocerande.

Men i sina observationer av eleverna i renässansensemblespel såg hon hur normerna löstes upp. Sång och instrumentspel sammanföll. Både killar och tjejer klädde sig i medeltida dräkt (med trikåer) i samband med konsert. Lärarens roll var mer av kunskapsförmedlaren än bandledarens.

– Det sågs av eleverna som ett skruvat och lite konstigt ämne, förklarade Carina Borgström Källén, och menade att ungdomarna såg på renässansgruppen som på ett lajvspel.

– Det är för att renässansmusiken inte är identitetsbyggande, utan en annan värld, som också är kul.

 

Stark igenkänning. Gustav Lygnegård och Johanna Fernqvist, Kulturskolan i Åtvidaberg, kunde bekräfta föreläsarens slutsatser med sin egen erfarenhet.

 

– Det är så det är, det stämmer absolut, säger sångläraren Johanna Fernqvist, Åtvidaberg, efter föreläsningen. Hon kännner igen de förhållanden som forskaren Carina Borgström Källén beskrivit.

– Det är snälla flickor och coola killar som gäller i högstadiet. Killar som sjunger får problem och slutar. De kommer tillbaka först på gymnasiet.

Kollegan Gustav Lygnegård undervisar i slagverk. Han märker ofta att det är pappornas intresse som styr elevernas val av hans instrument.

– Unga åldrar köper ett ”paket”, sa Gustav Lygnegård som undrar varför föräldrarna inte frågar mer.

– Kulturskolorna är jätteviktiga. För mig handlar det om hållbar utveckling grundad på humanistiska värden. Då är kulturen och barnens tillgång till estetisk utveckling central. Den får inte tummas på, säger Carina Borgström Källén.

Hon jämför med annan undervisning, som matematik eller språk. Tänk om killar bara får räkna på ett sätt och tjejer på ett annat.

– Min poäng är att kön inte får vara begränsande. Det gör något med det musikaliska lärandet.

Kulturskolan i Norrköping planerar nu att samla de lärare som är intresserade av att arbeta genusmedvetet i en grupp. Därifrån ska kunnande och erfarenheter spridas som ringar på vattnet i organisationen.

– Framför allt behöver vi reflektera för att själva bli öppna för det. Vi är redan på väg men det är ett jobb som måste göras om hela tiden, kommenterar rektor Hasse Eriksson.

Hasse Eriksson påpekar hur stora delar av musiktraditionen bygger på stereotypa roller. Själv tycker han att musikscenen i Norrköping utvecklats mycket under de senaste 20 åren, med ett växande antal subgupper.

– Har du sett filmen Pride? När man får walesiska gruvarbetare att gå först i Pridetåget, då är allt möjligt.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

KULTURSKOLAN Norrköping

7 januari 2015
Länsstudiedag
Kulturskolorna i Östergötland

PROGRAM
Carina Borgström Källén När musiken gör skillnad
Ika Nord En kropp säger mer än tusen ord
Perry Göransson och Esbjörn Mårtensson, RUM – Svensk Blåsmusikfestival
Andrea Fantuzzi och MELO live art collective – om hur pedagogiken påverkas av ny teknik

LÄNKAR
Carina Brogström Källén: När musik gör skillnad sammanfattning
Kulturskolan hemsida Facebook