Livets vandringsmän. Åke Perssons gubbar visas i Studion på Konstforum. Vernissage söndag 18 januari.
Men de är betraktade med kärlek
Det sker ett egendomligt möte mellan Döderhultaren och Giacometti i Studion på Konstforum. Fast egentligen stavas det Åke Persson och är alldeles eget.
Elva stycken träskulpturer, långa och utdragna med stadiga stenar till socklar, alla lika varandra men samtidigt högst individuella står på ett L-format podium av grova plankor mitt i rummet. Det är bra det, att man kan gå runt och se dem från alla håll.
Gengångare i svart hatt.
Ett grovt utseende har också dessa gubbar. Råbarkat, vindpinat och märkt av livet. Grovt, men ändå känsligt och detaljerat, har deras anletsdrag skurits ut. Kropparna är förenklade, men de har alla olika hållning. Titlarna såsom En gång en kraftkarl, Grubblare och Tänkare slår också an en ton.
Figurerna saknar helt humor och ironi. Man drabbas bara av vemod och medkänsla när man ser dem. De är krökta och märkta av livet. Men de är betraktade med kärlek.
Det var fotografen Dawid som tipsade Konstforum om Åke Persson, och han har också med tre fotografier av konstnärens skulpturer, kallade Särlingar, på utställningen. Dom är (förstås) mycket bra, men man har knappt ro att titta på dem när man står inför skulpturerna. Så bra är de.
Åke Persson är född 1953 i Bollnäs och bor och verkar i Stockholm. Han har gått Nyckelviksskolan 1975-76 och Skulpturlinjen på Konstfack 1976-83, men det verkar inte som han har jobbat som konstnär sedan dess. Förutom några utställningar de senaste åren.
Och det var i så fall på tiden. Detta är unikt!
Text och foto: Michael Strandhed
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
STUDION, KONSTFORUM Norrköping
18 januari – 1 februari 2015
Åke Persson
Träskulptur