Lintråd och väv. Detalj ur Jag vill minnas dina minnen av Klara Berge.

 

Textila konsten sveper in allas våra minnen

 

Fem profilstarka tjejer har intagit Curmanska magasinet i Gamla Linköping med sin utställning Vi och ni som undrar varför, som hålls samman av det fantasifulla materialet textil. Det handlar mycket om minnen i olika former, kanske det starkaste vi har och är det som gör oss till människor. Med belysta textiler, rost, dockor och frimärken gör de en levande utställning som griper tag om betraktaren, ger nya minnen och som samtidigt lockar till varma känslor.

 

Någon har lämnat platsen. Elina Nilssons Workspace with veil.

 

Bakom projektet står en grupp av unga kvinnliga textilkonstnärer. De kommer alla från olika platser, allt från Vännäsby till Ronneby, till Tokyo, vilket har gett dem olika erfarenheter att använda i sitt konstnärskap. De träffades på utbildningen Design och konsthantverk vid högskolan i Göteborg och lovade varandra att de efter sin examen skulle de göra något riktigt skapande och det gör de i och med denna vandringsutställning. Linköping är sjätte stoppet, Stockholm återstår.

Den textila konsten har sin grund i kvinnors hantverk och dess många former. Denna konstform är nu på stark frammarsch. Textila material är något vi väl känner till och som det finns textilen som konst kan man spela mellan det onda och det goda eller vackra och fula. I kontakten med textil finns möjligheten att aktivera flera av våra sinnen och ge associationer.

Utställningen ser bakåt och framåt i våra minnen och de tar tillsammans sin utställningskonst till de orter de kommer ifrån. Utställningen består av rumsliga skulpturer, textila kroppar och installationer och skuggspel. Verken förändras över tid under turnén beroende på platsen där den visas och man kan säga att den då växer organiskt. Stilar och material blandas, med textilen som gemensam nämnare.

Här finns handsydda uttrycksfulla dockor, skulpturer av tyg och rostig metalltråd, mörka suggestiva ljusinstallationer som betraktaren kan kliva in i och skapa sin egen konst. Stora tyginstallationer där konsten blir en del av rummet. Därför blir själva utställningslokalen och dess ljus en viktig faktor och som samverkar med konsten och bildar en helhet. Genom skuggor och projicerade bilder skapas ett rum av minnen. Konstnärerna vill med detta väcka drömmar som inte slog in och minnen till liv som slumrar i vårt undermedvetna.

Själva uppbyggnaden av utställningen gör de själva och alla får en egen del i utställningen.

 

Trådar i färg, ljus och relationer. Jag vill minnas dina minnen av Klara Berge.

 

Jag skymtar minnesfragment, förnimmer tider som varit. Människans stora planer, grusade förhoppningar, drömmar som inte slog in, minnen som lämnades kvar och glömdes bort. Väck dem till liv, håll dem kvar, låt dem inte falla i glömska.”
Klara Berge

– Det är min fascination över glömda platser som inspirerar mitt konstnärskap. På dessa starka platser finns fragment av laddade känslor och minnen, berättar Klara Berge, konstnär med rötterna i Linköping.

Klaras verk Jag vill minnas dina minnen är inspirerad av en sådan plats. Det handlar om en gammal nedlagd bomullsfabrik. På den här platsen har det hänt mycket. Det kan vara något obehagligt och hotfullt över platsen. Detta är något som människan har byggt upp men har nu lämnat det tillbaka till naturen som tar över och luckrar sakta upp platsen.

Med konstverket vill hon bevara dessa minnen som är en subjektiv upplevelse och få åskådaren att spinna vidare på nya minnen. Hon har vävt fiber, ett organiskt material och kombinerat detta med kuber vilket är en form som i högsta grad skapad av människan. Kuben får stå för sinnebilden över människans strävan över makt och kontroll av vår värld. Genom ljus och skugga ändras rummets atmosfär. Tar man sig tid så uppstår det i sinnet egna världar.

 

So far inside almost gone av Anni Foglert.

 

– Mina verk har rost eller ärg från koppar. Det symboliserar förträngda minnen och bortglömda minnen som vi skyddar oss ifrån genom att kapsla in dem . Hemska händelser som kan vara för svåra att hantera, tycker Anni Foglert.

Annis verk So far inside almost gone visar på den inre konflikt som kan pågå hos oss människor i det undermedvetna med stängda rum. Vita virkade verk med spår av ärgad koppar ger en hotfull och samtidigt sårbar bild. Den hårda metallen bryts ned och sprids snabbt i textilen, som cancer i ett mänskligt organ eller psyke. Vi kommer inte undan det undermedvetna och först då vi tar uti med våra minnen kan vi förändras.

– Jag arbetar med uppbrott, att lämna en plats precis som om tiden stått stilla. Att bevara ögonblicket, vill Elina Nilsson säga med sitt konstverk Workspace with veil, en slöja över ett skrivbord.

Då man betraktar hennes verk slås man av att en person kan hastigt gå bort och alla de saker som lämnas kvar symboliserar dennes gärningar och minnen. Eller bara ett fruset ögonblick mitt i någons aktiva liv? Kan det vara en gammal människa som drabbas av sjukdom? En slöja läggs över dennes minnen och finns kvar som ett diffust väsen? Har någon gått vidare och det är ett avslutat kapitel som visas?

 

Skådespelare kallar Kristina Skanze sina människoliknande textila skulpturer.

 

– Man får gärna kalla mina skulpturer för dockor. Det ger fina referenser till lekfullhet i tanken.
Om man ska gestalta människor så passar textil utmärkt, säger Kristina Skantze.

Verket Skådespelare vill ge betraktaren insikt i att vi alla spelar och antar roller i livet. Det handlar om barndom och ålderdom, då vi är som bäst på att visa känslor. Målet är att förmedla att vi ska försöka förstå varandra, sätta oss in i varandras känslor. I skulpturerna kan man känna igen sig både med en positiv och negativ känsla, att skratta och gråta på en och samma gång. Dockorna är nakna och gestaltar att vi alla människor innerst inne är lika.

Med på utställningen är även Nanaka Adachi med sina intressanta verk av frimärken: Through window och Life is a theatre.

Något att betona är den omsorg och kunskap om hantverket inom textil som konstnärerna har framställt med denna utställning. Med textil konst kan det ofta vara en faktor som konstnären vill berätta om för betraktaren i sammanhanget och som förhöjer intrycket av konsten.
Text och foto: Per Oddman

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

CURMANSKA MAGASINET GAMLA LINKÖPING Linköping

17 januari – 26 mars 2015
Vi och ni som undrar varför
Konstutställning

MEDVERKANDE
Klara Berge, Linköping
Anni Foglert, Ronneby
Elina Nilsson Vännäsby-Umeå
Kristina Skantze, Stockholm
Nanaka Adachi, Tokyo

LÄNKAR
Vi och ni som undrar varför evenemang
Gamla Linköping hemsida Facebook