Tuffaste PR-fotot. Very Addictive sprutar energi över dansgolvet i Värmekyrkans Lounge på lördag kväll.
Våga ta risken – du kan avgöra akternas framtid
Hört talas om Kumba? Tjuva? Junkstars då? Om du inte bara satsar på säkra kort med Hello Saferide i spetsen eller vill återse Raubtier och Movits!, som båda var här i somras, så har du alla möjligheter att bli överraskad nu. Stå i fanbasens första led! Avgöra framtiden för musikartister som vill upp på de stora scenerna.
På torsdag klockan 18 drar vinterns musikfestival Where’s The Music igång i Norrköping. Fest i kvällarna tre. (På dagarna har branschens aktörer dessutom ett digert konferensschema.) Vi har sorterat upp scenerna åt dig. Hårdrock hos Munken, pop till Hörsalen och techno i källaren…
Bråvallafestivalens arrangör FKP Scorpio fördelar kvällarnas 145 akter på tio scener, från stora Flygeln till lilla Stopet. Några hål är kvar i schemat, det kan alltså landa på utlovade 150 akter. Varje scen har sin egen inriktning, på ett ungefär. Jag har läst och lyssnat på alla presentationer. Självklart påstås alla akter vara fantastiska, på GÅNG. Du har chansen att avgöra.
Style of Eye – DJ och musikproducent. Värmekyrkan Top Floor på lördag.
Flygeln är störst och dit kommer affischnamnen i skön genreblandning: Hardcore Superstar (melodiös trashmetal), Maskinen (gör dans av rap/rave/electro/funk/pop), Hello Saferide (pop med litterära influenser), Raubtier (metal), Ikväll är vi Kungar (rap) och Far & Son (rap) samt Hoffmaestro (mixad dansant musik med lite reggae i) och Movits! (rap). Nog om dessa, du har troligen en god uppfattning om dem. Det kan bli trångt och är du sen får du kanske vända i dörren.
Nummer två i storlek är Värmekyrkan som bjuder på dubbla golv, Top floor (rap och pop) och Loungen (DJ), i stort sett utan ljudkrockar.
Top Floor, alltså stora hallen, visar bredden på rap under torsdagskvällen från Alaskas samhällskritik på svenska, via Yung Lean & Sad Boys till OMI:s melodiösa Jamaica-sound.
Redan på fredagskvällen blåser popen in med Tove Styrke och Thomas Stenström (han spelade på Dynamo i höstas). Avslutar gör houseduon Dimitri Vangelis & Wyman. Lördagens stora akt är Jonathan ”En hand i himlen” Johansson innan Silvana Imam gör politisk rap och Style of Eye stänger kvällen med elektroniska danshitar.
Loungen är platsen för dig som vill dansa utan ett störigt band på scenen: DJ:n som snurrar igång festivalen heter Disa Sofia Sjöstrand. Torsdagskvällen avslutas med Dirtytwo, alltså lokala houseduon Fredrik Bjuvander och Anders Grenzelius, var du på Knickedick i Knäppingen i somras, Dirtytwo var där.
Det är här beatdunkande tjejerna i Tjuva spelar på fredagen. Sticker ut gör Ozzy Stöckel med sin elektroniska musik möjligen slagen av lördagens Very Addictive.
MS Henrik, androgyn syntpop. Spelar på Tegelvalvet på torsdag.
Laxholmskällaren längst ner i Arbetets museum inleder kvällarna personligt från vispop till rap och avslutar med dans (fredag) och techno (lördag). Lyssna till Elin Bells folkinspirerade vispop och Kumba på torsdag. Systraskap har ett budskap som borde tilltala XOV:s publik, men de har troligen inte samma fans.
Fredagen blir blandad med popiga Summer Heat, irländaren Jape och spännande mixen Nadya. Avslutar gör Studio Barnhus DJ-trio.
Lördagen inleds med Kassandra, bygger vidare med DNKL:s mjuka harmonimattor. Instrumentalt och elektroniskt avslutar kvällen – någon som lyssnade till Slow Magic på Bråvalla förra sommaren? Han är tillbaka och i gott sällskap.
Tegelvalvet goes pop. Titta på MS Henrik och lyssna till Gavin James på torsdag. Nadia Nair verkar vara en intressant bekantskap i väntan på Könsförrädare.
Gitarrdånande RA startar fredagens spelningar. Jeremy Irons & The Ratgang Malibus backar tiden till 1970. Sedan springer den framåt med en rad poptjejer toppade av Linn Öberg. Stanna gärna till där på natten hos danska Lisa Alma.
Lördagens tips är Anna Melina och finska NEØV mitt i mysiga popkvällen.
Tungt ös med Crucified Barbara. Saliga munken på lördag.
Saliga munken driver upp rocktempot. På torsdagen blir det trångt med Durango Riot och Spiders men Norrköpings-/Linköpings-fusionen Solence. Efter en bluesig fredagsstart med Factory Brains öser Colussus (spelade på Dynamo i mellandagarna) på med råare tongångar. Punkigare rocktjejer än Heavy Tiger får du leta efter. Många kommer att gilla finska Lapko.
Lördagen drar Munken åt hårdrockhållet. Lite tyngre med Deals Death. Mycket rockigare med Crucified Barbara och Thundermother.
Stopet bjuder inledningsvis mest rock, men blir sedan något för allätare. Junkstars inleder med klassisk punk, sedan fortsätter torsdagen med tyngre basgångar tills Haunted By Destiny släpper in en kontrasterande röst. Twiggy Frostbite avslutar kvällen med melodiös mjukpop.
Luna Green borde också sjunga sist på kvällen, i stället mjukar hon upp på fredagen innan metalbandet Dethrone krockar in. En röst. En gitarr. Dirty Sons går i spåren av amerikansk folk. Jesus Chrüsler Supercar – dödsallvarliga långhåriga män. Sedan växlar Stopet över till poppojkband. Chirping har både melodierna, arren och rösten av YouTubeklippen att döma.
Lördagen hoppar från Machinistas elektropop till retrorockande Ironbird innan det är dags för HOG:s mörker. Jag håller på The Only Animal Left, inte bara för namnets skull utan för sättningen – med dragspel. Stanna kvar med energiska punkiga Besserbitch.
Danspalatset Knäppingsborg (Restaurangtorget) drar igång först på fredagen, från Anna Kohlin och Vigiland från Västervik till Sebjak.
Oskar Syk trycker igång på lördagen. Riktiga festen bjuder sång/DJ/saxofonistgruppen Female DJ Revolution på. Avslutar gör WeSmile, en DJ-duo som remixar vilt i genrerna.
Stora framgångar har Amason fått under senaste året. Dynamo på lördag.
Dynamos konsertsal är lite större och därför blir genreväxlingarna stora men hit kommer akter som redan kommit långt på väg. Det kommer att kännas intimt med Vita Bergen från Göteborg. Punknoise med attityd är Dolores Haze. Gillar du Merelys drömska etnoslingor kommer du att älska norska Aurora som tar klivet ut mot verkligheten. Därefter tar 70-talsretrorockarna Black Lizard. Höjdpunkten Blues Pills avslutar torsdagskvällen med en genremix som doftar tidiga 1970-talsballader (korsa Fleetwood Mac med Janis Joplin).
Bosätter du dig på Dynamo på fredag startar kvällen med mjukmelodiösa Tjuvjakt som presenteras som rapkollektiv men sträcker ut sig åt andra håll. Sabina Ddumbas växande soulröst följs av norskpopbandet Kid Astray. Kite ryms inte i begreppet balladpop, (en recensent kallade duon ”ett elektroniskt Broder Daniel”). Fenomenet Beatrice Eli har rösten/berättelserna/musiken. Världssamvetet Caotico avslutar fredagen.
Lördagens Eternal Death (nej inte dödsrockarna) lägger skön sång ovanpå vass synth. Last Lynx tar vid mjukare sound. Joy bryter det med sin rap, inte utan humor, följd av kollegorna i OIAM (One in a million). Nästa genrebrott kommer med singer/songwritern Andreas Moe som följs upp av vemodspoparna i Solen, lite tyngre. Superbandet Amasons synth/melodi/stämsång sätter punkt för Dynamos spelningar.
Tar Alice Bohman med pianot till Hörsalen på torsdag?
Hörsalen med den fina akustiken, som gjord för att lyfta detaljer i röster och texter, väcks försiktigt upp ur sin slummer med pop. Som Hanna Järvers vispop (inte långt från en tidig Anna Ternheim). Lead- och stämsången präglar gruppen Hurricane Love.
Norskpop med Dagny inleder fredagen. Ensam bland alla kvällens alla kvinnor smyger vemodige Lilla och stora Melodifestivalfenomenet Ulrik Munther in, han har en intressant låtskrivare i Jonas Gardell. Linnea Olssons cellopop har utvecklats med fler instrument, får se vad hon visar upp i Hörsalen.
Lördagens akter inleds av Cajsa Siik. Från Island kommer Ólöf Arnalds späda stämma och speciella sound. Intressant är förstås besöket av (Leonard Cohens son) Adam Cohen. Jennie Abrahamson har spelat med Peter Gabriel. The Majority Says från Linköping stänger Where’s The Music modell Hörsalen.
Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Where’s the music
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
WHERE’S THE MUSIC Norrköping
12–14 februari 2015
Musikfestival
Arr: FKP Scorpio
145 akter
10 scenerFLYGELN Blandat, stora akter
VÄRMEKYRKAN TOP FLOOR Rap, pop
VÄRMEKYRKAN LOUNGE dans
LAXHOLMSKÄLLAREN vispop, rap, dans, techno
TEGELVALVET pop, kryddat med rock
SALIGA MUNKEN hårdrock
STOPET blandat, mest rock och pop
KNÄPPINGSBORG dans
DYNAMO blandat, mycket pop, rap, rock
HÖRSALEN pop
LÄNKAR
Where’s the music hemsida spelschema line-up Facebook
Pingback: WTM – Musiken rör på Elin Bell (recension) - KULTURSIDAN.nu
Pingback: WTM – Tjejerna på väg i musikbranschen - KULTURSIDAN.nu
Pingback: WTM – Dynamo ordinerade Blues Pills (recension) - KULTURSIDAN.nu
Pingback: Här’ä den nya musikkonferensen! - KULTURSIDAN.nu