Ensam bland många av motsatt kön. Festivalledarna Helen Sildna och Stephan Thanscheidt har båda erfarenhet av att vara i en sådan position.

 

”Det skiljer sig mellan olika marknader”

 

Nej, genusfrågan är inte enbart något för den svenska debatthorisonten. Den lever även utanför gränsen, men det skiljer sig mellan olika marknader. Where’s The Music? – med 60 procent kvinnliga artister – pekar mot en förändrad framtid.

En av de 28 programpunkterna i konferensdelen handlade om kön och makt i musikbranschen, på scenen och bakom den. I panelen satt två män och två kvinnor, alla spindlar i musiknät i sina respektive länder. Moderatorn var en kvinna, Fruzsina Szép, med lång erfarenhet från festivalbranschen i Ungern och i Tyskland.

 

– Skulle det vara alltför ojämnt så skulle det vara en dålig affär för oss, sade Mikko Niemelä från finska Ruisrock. Till vänster moderatorn Fruzsina Szép.

 

Framtiden är redan här om vi ska döma efter den oerhört jämna fördelningen mellan män och kvinnor på de tio scenerna under helgens musikfestival. Faktiskt med en liten övervikt för kvinnliga artister, 60 procent enligt Stephan Thanscheidt. Han bör veta, som huvudansvarig för FKP Scorpios hela festivalbokning, och grundaren Folkert Koopmans kompanjon och högra hand.

– Det skiljer sig mellan olika marknader, menar Stephan Thanscheidt som övervakar 17 musikfestivaler ibland annat Sverige, Tyskland, Tjeckoslovakien.

Enligt honom är fördelningen mellan könen en fråga bland flera. Urvalet av artister handlar också om musikgenrer och vad som finns att tillgå. Än så länge är de manliga huvudakterna fler inom vissa av rockens genrer, men det händer mycket på nivåerna under, de som pekar framåt i tiden.

– Kön är ingen stor fråga för oss. Vi gör vår festival för hela Finland. Skulle det vara alltför ojämnt så skulle det vara en dålig affär för oss, sade Mikko Niemelä från finska Ruisrock. Men förra året var det bara 30 procent kvinnor på scenen medan hälften av publiken var kvinnor.

 

– Vi gör vårt bästa för att göra den absolut bästa festivalen vi kan. Men när vi släpper artisterna är könsbalansen det enda medierna tittar på i Sverige, suckade Stephan Thanscheidt.

 

– Det var mer än 1.000 akter som anmälde sig till Where’s The Music?, berättar Stephan Thanscheidt efter panelsamtalet. Ett tufft jobb, men också kul, att sålla fram det bästa urvalet. För varje gång vi gör en festival så ska det vara det absolut bästa vi kan presentera.

Where’s The Music? är en ny slags festival för Sverige, en showcase. Lite som en levande mässa där publiken består av musikälskare och kvalificerade musikälskare. För det är musiken som är utgångspunkten för de många agenter som besökt Norrköping under festivaldagarna. De har hållit utkik efter nya akter att signa eller erbjuda spelningar. Så gör även FKP Scorpio som vid sidan av festivalerna också har ett artiststall och arrangerar konserter och turnéer.

– Vi håller utkik efter talanger nu under festivalen, förklarar Stephan Thanscheidt som också vet att även om många band och artister är beredda att satsa och kan gå från små scener till riktigt stora på ett år, är det andra som stannar ”och harvar” i 15 år och kanske är nöjda med det.

– Det är också olika för olika genrer.

 

– Bara genom att lyfta frågan sker förändringar, sade Elin Trogen.

 

Den könsjämna panelen var (förstås) ett undantag i seminarieprogrammet sett till sin helhet. Av 58 anmälda talare är 16 kvinnor och 40 män (+ Nattskiftet och Red Bull Academy). Gissningsvis hämtade enligt ”jag vet precis vem”-metoden. En metod estländska Helena Sildna, grundare och ledare av Tallin Music Week, och svenska Elin Trogen, projektledare för Makten över musiken, vill bryta upp och ersätta med professionella tillsättningar.

– I Sverige räknade vi att det är 80 procent män som har de ledande positionerna i organisationerna och som fattar besluten över spelningar, turnéer, festivaler, sade Elin Trogen.

– Det är fler kvinnor än män i FKP Scorpio, även på de ledande posterna, framhöll Stephan Thanscheidt. Självförtroendet växer när de åker världen runt på konserter, signar artister och tar hem dem till våra festivaler.

Det handlar också om vilka som hamnar i rampljuset, blir förebilder. För kvinnliga assistenter som gör jobbet medan männen möts har det alltid funnits. Genom medvetenheten om problemet och att hålla frågeställningarna levande sker förändringar, både på scenen och bakom den. Elin Trogen och Helen Sildna framhöll båda hur viktigt det är och hur de ser hur det ger resultat.

– Jag frågar mig själv hela tiden. Skulle jag sluta vara självreflekterande skulle det inte fungera, säger Stephan Thanscheidt.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

LOUIS DE GEER Norrköping

14 februari 2015
Genusansvar, en typisk svensk diskussion?
Seminarium
Prod: Where’s The Music

MEDVERKANDE
Moderator: Fruzsina Szép, Hörstmann Unternehmensgruppe, Tyskland (Ungern)
Stephan Thanscheidt, FKP Scorpio, Tyskland
Helen Sildna, Tallin Music Week, Estland
Elin Trogen, Makten över musiken, Sverige
Mikko Niemelä, Ruisrockfestivalen, Finland

LÄNKAR
Where’s The Music? hemsida Facebook
RECENSIONER
WTM – Dynamo ordinerade Blues Pills recension Kultursidan.nu 15/2 2015
WTM – Förtrollande Aurora på Dynamo recension Kultursidan.nu 14/2 2015
WTM – Kryddat med The Durango Riot recension Kultursidan.nu 13/2 2015
WTM – Musiken rör på Elin Bell recension Kultursidan.nu 13/2 2015
KONFERENSEN
WTM – Rätt evenemang stärker staden reportage Kultursidan.nu 14/2 2015
FÖRHANDSARTIKLAR
Här’ä den nya musikkonferensen! reportage Kultursidan.nu 12/2 2015
Här är musiken under vinterns festival! reportage Kultursidan.nu 11/2 2015