Orden är viktiga för Hello Saferide. Varje sång är som en mininovell med berättelser som berör.

 

Tur det är mörkt så ingen ser att jag grinar

 

Annika Norlin är tillbaka under namnet Hello Saferide där hon startade sin musikkarriär för 10 år sedan. Sedan gjorde hon omväxlande skivor under det namnet och under namnet Säkert! När hon sjöng på svenska. Två av varje blev det fram till 2010, då det blev tyst. Annika skulle plugga psykologi i stället. Men året efter kom oväntat en platta med Säkert! med låtar översatta till engelska. Det har också hänt att hon uppträtt under eget namn.

 

Avskalat.

 

Konsertens inledning är samma låt som inledde den tredje Hello Saferide-plattan som kom från ingenstans i somras: I forgot about songs. Den förklarar varför hon är tillbaka – att sånger kan betyda så mycket för en. Och den f d musikjournalisten Norlin ger många exempel på hur i låtens text.

Sju av kvällens tretton låtar är hämtade från nya plattan. Jag märker att ljudbilden också är hämtad från den. Allt är väldigt avskalat och minimalistiskt. Egentligen är det bara komp; det enda melodibärande är Annikas röst. Det är faktiskt knappt musik längre. Mer som en tonsatt, lätt melodisk, berättelse. Missförstå inte – jag tycker det är jättebra, och jag blir helt trollbunden av orden.

Annika Norlin var också den första artist att tilldelas tidningen Novells pris för musiker med ett utpräglat berättande i sina texter år 2008. Förra året gav hon ut boken Texter med samtliga texter från Hello Saferide och Säkert! plus en del opublicerat. Och visst är orden viktiga, varje sång är som en mininovell. Kanske går det ut lite över musiken, men cello, trummor, synt och gitarrer lägger en atmosfär till allting.

Redan efter första låten försöker Norlin lugna ner stämningen. Vi ska tänka om och se det som en trist efterfest, säger hon. Därefter spelar hon en låt om familjens krigsminnen och en låt om när hon var på fest med nynazister i ungdomen.

– Om jag hade blivit ihop med någon av killarna på festen så hade jag blivit nynazist. Man får inte glömma bort att det finns ett ögonblick när det händer. Det är otäckt.

Sen blir det Parts of Nature med handklapp från bandet som fortplantar sig ut i publiken tills hela luften är uppfylld. Hon låter texten mynna ut i ett mummel, en publiken fortsätter. Där hade väl de flesta artister blivit glada, men Annika hyschar på oss och tycker att efterfesten blivit lite väl uppsluppen. För att ta ner stämningen spelar hon ensam med akustisk gitarr Get Sick Soon från första skivan. Men det är egentligen en kärlekslåt i valstakt, och hon ler underfundigt.

 

Längst fram står fler män än kvinnor. Längst bak i fullsatta (alla står) Flygeln står FKP Scorpios Folkert Koopmans och tycker att Hello Saferide är ”mycket bra”.

 

Låtar är som människor, och människor är som låtar. På I Wonder Who Is Like This One erkänner hon ”I’m like ”Can’t get you out of my head”. Annoying at times, but I make you wanna dance.” Men Kylie Minogue är inte den första man tänker på. Snarare den sista. Detta är helt jordnära. Och senare går hon ner i publiken och bjuder på godis. Medvetet äckligt sådant, men ändå.

The Quiz presenterar hon som låten som har finansierat hennes liv. Den var en framgångsrik singel 2006. Man undrar också om den har haft en praktisk betydelse att skilja ut idioter från presumtiva framtida partners.

Ett sus går genom publiken vid första ackorden av Anna, som var en ännu mer spelad låt år 2008. Det är en vemodig låt om en flicka som aldrig kom att existera (men inte en låt om abort, som en del tror) för att ett förhållande tog slut. Ja, vilka underverk Anna kunde ha uträttat, men hon slapp få sitt hjärta krossat.

Den nya Hey Ho handlar tydligen om vänskap och inte kärlek. Det hade inte jag förstått. Men Annika uppmanar oss att värdera den lika högt som romantisk kärlek. Här är det tydligare en nånsin att det är rösten, och bara den, som står för melodin.

Ävenledes nya Rocky är en uppmaning till män att, nu när kvinnor har fått mer att säga till om, ta sig rätten att grina lite. Det fungerar bra, kan jag meddela. Tur att det är mörkt. Och att jag inte berättar det för någon. Efter konserten är jag tvungen att sitta ner och vila en stund. Min planering går åt pipsvängen och jag missar det jag planerat att se härnäst. Men vad gör väl det när man blir berörd.

 

Andrea Kellerman, tidigare under konserten.

 

I gamla Long Lost Penpal tar Annika också lite ledigt och låter körsångerskan Andrea Kellerman sjunga det mesta till kompet av en trummaskin. Själv körar hon lite, och tar över först på slutet. Fint. En riktig kör dyker plötsligt upp från ingenstans på scenkanten i nya This Body. Är det scentekniker och råddare som helt ostylade i vardagskläder står där? Eller är de också bara med på efterfesten? Lyfter stämningen gör de onekligen, och där är en kör även på skivan.

Predikotexten I was Jesus har hon sparat till sist. Det är klokt gjort om man vill hålla ner stämningen och publiken på tårna. Denna feministiska upptempolåt klarar nästan att sätta igång ett upplopp. Och vi blir ostoppbara och lyckas klappa in henne och bandet på övertid, trots att det är förbjudet.

Men eftersom vi är så underbara (det vi är eftersom hon är det) fick hon dispens. Hon tackar med att spela ”en gammal dänga”. Och visst är den daterad. Den heter ju 2006.

Text: Michael Strandhed
Foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

FLYGELN Norrköping

13 februari 2015 20.00
Hello Saferide
Publik: ca 900 pers
Prod: Where’s The Music?

LÄNKAR
Hello Saferide hemsida FacebookHS FacebookS YouTube Sveriges Radio WTM-presentation
Where’s The Music? hemsida Facebook
RECENSIONER
WTM – Dynamo ordinerade Blues Pills recension Kultursidan.nu 15/2 2015
WTM – Förtrollande Aurora på Dynamo recension Kultursidan.nu 14/2 2015
WTM – Kryddat med The Durango Riot recension Kultursidan.nu 13/2 2015
WTM – Musiken rör på Elin Bell recension Kultursidan.nu 13/2 2015
KONFERENSEN
Första Where’s The Music gav mersmak reportage Kultursidan.nu 16/2 2015
WTM – Tjejerna på väg i musikbranschen reportage Kultursidan.nu 15/2 2015
WTM – Rätt evenemang stärker staden reportage Kultursidan.nu 14/2 2015
FÖRHANDSARTIKLAR
Här’ä den nya musikkonferensen! reportage Kultursidan.nu 12/2 2015
Här är musiken under vinterns festival! reportage Kultursidan.nu 11/2 2015