Evy Rydergård har länge haft ett gott öga till parkeringsplatser.

 

”Nya Hjorten är en diamant”

 

Vår stad har kvarter, torg, arkitektritade hus, innanför och utanför Promenaderna. Och Parkeringsplatser. Byggnadsantikvarien Evy Rydergård har dokumenterat centrala Norrköping med en ovanlig – men nödvändig – utgångpunkt.

– Parkering, det låter ju astråkigt!, säger Evy Rydergård och skrattar. Strax före jul gav hon ut en bok om ämnet på eget förlag: Parkering som stadsbild. Med en bild på Parkeringshuset Spiran, som hon tagit själv, förstås. Kameran har alltid varit hennes verktyg.

 

Parkeringshuset Spiran – lager på lager av nerfart som tornar upp sig mot himlen.

 

Snart ska hon hålla ett föredrag på Stadsmuseet. Det handlar alltså om parkeringsplatser och parkeringshus i Norrköping, något som hon studerat till och från sedan tidigt 1990-tal. Med alla nya byggplaner i Norrköping insåg hon att det var hög tid att komma till skott. Hennes foton från 1992 kompletterades med nya vyer och med kartor för att peka på utvecklingen över tiden. Avsnitten är korta, bildsatta och ömsom beskrivande, ömsom resonerande.

– Jag vill att vi ska engagera oss i vår stad, jag tycker jättemycket om Norrköping. Och om stadsplanering.

Boken och föredraget, som hon hoppas följs av flera, är till för att väcka Norrköpingsbornas intresse. Både när det gäller att se bakåt på det som varit men i ännu högre grad för att se framåt.

– Det är mitt debattinlägg. Jag tror inte att jag förstår bäst alla gånger men jag vill visa hur jag ser på det här, säger Evy. Jag frågar mig själv ”vad tycker jag nu”.

Hon gör klart att Norrköpings innerstad är ett riksintresse, som kräver respekt för tidigare generationers verk. När nya stora hus planeras där det varit fria ytor eller småhus upplevs det ofta chockerande. I sin bok säger hon till på skarpen om fyra platser, Bygg inte här! Det gäller Skeppsfourneringen, Strömparken, Kvarteret Flaggan och Gamla Rådstugan.

– Men nya Hjorten är en diamant! Min absoluta favorit. De rev och byggde direkt och med igenkänning. Huset har samma volym men är lite elegantare.

 

Fotografier tagna med tjugo års mellanrum visar på förändringarna.

 

Evy Rydergård är byggnadsantikvarien som aldrig arbetat för Norrköpings kommun trots att hon varit bosatt här under hela sitt vuxna liv. Med en bred filosofie kandidatexamen (i kulturgeografi, konstvetenskap, sociologi och juridik) fick hon tjänst som assistent till länsantikvarien i Linköping. Hon förberedde många av de ärenden som skulle fattas beslut om: letade fram äldre dokument, fotograferade, gjorde beskrivningar.

– Det var en fantastisk skola hos Sven E Noreen, berättar Evy Rydergård om den förre länsantikvarien.

Efter många år tog Evy tjänstledigt för att skaffa sig en ordinarie utbildning till byggnadsantikvarie. Med examen i bagaget har hon breddat erfarenheten, varit utställningskommissarie för en ekologisk byggmässa, arbetat för Boverket, för Sörmlands museum och på flera håll i landet.

Parkeringsintresset kom faktiskt med examensuppsatsen. Uppdraget handlade om hur man kan utveckla parkeringshusens arkitektur. Inspiration hämtades från arkitekturteori om att en stad behöver vertikala partier för att kännas behaglig.

– Då började jag fundera över hur det är i Norrköping. Var och hur ställer vi våra bilar, från de fyra stora parkeringshusen till parkeringstomter och enskilda parkeringsplatser.

– Tänk att de platta p-ytorna fått högre status utan hus än med hus, säger Evy och tänker framför allt på kvarteret Aspen som stått utan bebyggelse i 50 år.

 

 Baksidan av Gamla Torget. Bilparkeringen gömmer sig bakom planket.

 

För det var ju inte det som de statliga myndigheterna avsåg när rivningsraseriet drabbade Sverige på 1960-talet menar Evy Rydergård.

– Staten sa: Riv – Sanera – Bygg om! Men de rev och sanerade för snabbt och för mycket. Och det har tagit för lång tid att bygga igen. Fastighetsägarna övergav innerstan och byggde nytt i Hageby, det var billigare så.

I stället blev det gott om rivningstomter, som blev öppna parkeringsytor vilket passade både fastighetsägare och kommunen. Men knappast innebar ett effektivt utnyttjande av marken.

– Tänk om det alltid var gratis i parkeringshusen. Då skulle det bli färre bilar på stadens gator.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

ARKITEKTUR/STADSPLANERING

Parkering som stadsbild – ett tidsdokument över Norrköping
Bebyggelsestudier 1992, 2010 och 2014
av Evy Rydergård
eget förlag 2014

PROGRAM
8 mars kl 14
Föredrag på Norrköpings Stadsmuseum

LÄNKAR
Parkering som stadsbild e-bok
Stadsmuseet hemsida Facebook