Komposition 38 från 1954 visar en Baertlinginspirerad gouache med diagonaler – långt innan Baertling själv kom på att skära av triangeln och öppna upp.

Sökande avantgardist med öga för det konkreta

Harry Booström var konstnären som rörde sig i parallella kretsar med de svenska avantgardisterna och 1947 års män.

– Norrköpings Konstmuseum fortsätter sin linje med att lyfta fram konkret konst och visar utställningen med Harry Booström. Den konkreta konsten fick sin början i Sverige i och med Stockholmsutställningen 1930, inleder museichef Helena Persson vid pressvisningen.

Konstnärsgruppen Art Concret bildades i Paris vid samma tid, innan dess kallades deras konst för abstrakt eller nonfigurativ. Konstarten möttes från början av ett visst motstånd, men på 1950-talet väcktes ett intresse för denna. Svenska föregångare till denna konstart var bland annat Otto G Carlsund, GAN Gösta Adrian Nilsson och 1947-års män.

– Den konkreta konsten är en uppbyggnad av färg, form och linjer. Konsten skapar något som rör ens inre, berättar museiintendent Kerstin Holmer. Man kan läsa ut så mycket i linjer.

Kerstin Holmer berättar. I stället för en retrospektiv utställning över Harry Booströms hela konstnärskap ligger tyngdpunkten på mitten av 1950-talet.

Utställningen visar konstnären Harry Boströms målningar från 1953, 1954 och 1955. Verken i galleriet ger en vink om den tidens konstnärer, som Mondrian, Pierre Olofsson och Olle Bonnier, som Booström influerades av för att nämna några.

Harry Boström föddes på Gotland 1917 i Guldrupe och växte upp i Visby. Vid trettio års ålder flyttade han till Stockholm och fick sin utbildning på Edward Berggrens målarskola och Isac Grünewalds skola.

Efter avslutade studier reste han till Danmark och bosatte sig där i några år. I Danmark umgicks Booström i kretsarna med ledande danska konstnärer som Richard Mortensen och Egil Jacobsen inom den danska modernismen. Han var medlem i gruppen Espace och ställde 1954 ut i Stockholm tillsammans med Eric H. Olson, John Ivar Berg samt André Bloc.

Under två års tid i slutet av 1940-talet gjorde Booström ett antal resor till Belgien, Holland, Frankrike och Tunisien.

– Harry Booström var en lekfull sökare och hade kontakt med de största konströrelserna i Europa men med ett eget utryck. Under femtiotalet fanns också ett intresse att placera färger för att undersöka deras påverkan på intilliggande färger, fortsätter Kerstin Holmer.

Från att ha målat pointillistiskt och senare mer expressivt i pastosa färglager började Harry Booström på femtiotalet gå mot det abstrakta och konkreta måleriet, för att uppnå en formdisciplin. De till synes enkla färgfälten är målade med en struktur i färgen. Strukturen i färgfälten fångar och reflekterar ljuset vilket ger ytterligare en dimension.

Konst i stort format. Harry Booström färgsatte ett radhusområde i Visby.

Harry Booström ansåg att konstnärer skulle anlitas av samhället, gärna i samarbete med arkitekter. Det ledde till ett samarbete med arkitekten Bertil Ahlqvist och ett radhusområde i Visby, där Booström färgsatte husfasaderna.

Att det är 1950-tal som visas i utställningen uppmärksammas via några av de tidstypiska färgerna som Harry Booström använt sig av i sina målningar. Men för den skull känns de inte gamla och föråldrade. De känns rätt i tiden. Konkret tidlöst.

Text: Agneta Östlund
Foto: Nils-Göran Tillgren

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

KONSTMUSEET Norrköping

21 mars – 14 juni 2015
Harry Booström – Avantgardist och konkretist
Utställningskommissarie: Kerstin Holmer

LÄNKAR
Harry Booström Info
Norrköpings Konstmuseum hemsida Facebook