Livet på en pinne. Hönsen är åskådare till hela föreställningen.

Här krävs karlatag med hammare och spik

Stackars Sivan! Knuttes favorithöna har bara en liten biroll men råkar riktigt illa ut i Musikteater Gulaschs nya barnföreställning Ivar, Knutte & Vatten. Miljöfakta blandas med löften, lättja och lögner. Allt sköljs ner med mycket musik. Den här gången möter Ivar och Knutte grodan Gunnel.

Ivar och Knutte, det är ju gubbarna som bor på gården med sina djur. Senast jag träffade dem var för två år sedan, på premiären av förra pjäsen Ivar, Knutte & Katten. Kanske några i publiken, det är fullt till sista plats vid premiären på Teater Bråddgatan 34, var med då också.

Det är mycket som påminner om kända barnboksfigurerna Pettson och Findus, om nu inte Katten gett sig av. Hönsen sitter högt där uppe på sin pinne och Sivan trivs som vanligt bäst hos Knutte.

Relationen mellan gubbarna är ojämn. Ivar är gärna lite förmer, men Knutte är inte den som bråkar.

Ulrika Tallvings scenografi har rena färger, de vita sommarmolnen bullar omkring på den blå himlen. Stugan markeras av ett hörn, insidan är köket, utsidan en röd knut med vita fönsterkarmar och ett fisknät som hänger. Bryggan guppar på ett utbrett sjövatten med näckrosblad och vass. På en sten i vattenbrynet står en näbbig anka.

De finaste detaljerna är tvådimensionella, hammaren i verktygslådan har längd och bredd, men knappast tjocklek. Vattenkranen i köket är rentav bara målad på väggen. Spisen har djup – en liten micro där man både kan baka tårtor och steka kyckling.

Mycket i gubbarnas värld handlar om fika. Och om musik. Bäst tycker de om kombinationen: ”Nu ska vi fika många timmar.” Ivars stora ståbas är alltid beredd och Knutte tar gärna fram mandolinen. Eller fiolen.

Just den här dagen regnar det, inte bara ute, det regnar in också. ”Ska fika va gott får det inte va vått”. Något måste göras och när tant Agda meddelar sin ankomst nästa dag räcker det inte med att laga hålet i taket, också bryggan kräver karlatag med hammare och spik.

Bortkollrad. Grodan Gunnel vänslas med Knutte.

Ivar och Knutte är inte riktigt av samma krut som Pettson. Hans Bigestans gör Ivar till en viktigpetter medan Kenneth Höglinds djurälskare Knutte är mer medgörlig. Men hur mycket han än sjunger att han ska ”Hamra och spika, sen blir det fika” så får han inget gjort. För där ligger ett fiskespö på bryggan…

Inte en fiskpinne, men en groda fastnar på kroken. Och därmed flyter föreställningen in i en flod av vattenfakta för det grodan Gunnel inte vet om vatten är inte värt att veta. Kenneth blir rent bortkollrad av den flirtiga och musikaliska grodan, som Sanna Andersson gör till en livad lax, och glömmer bort vad han egentligen skulle göra. Men det vågar han inte tala om för Ivar.

Musikteater Gulasch tar upp frågor som är viktiga för barn, hur det känns att bryta en överenskommelse och att vara rädd att stå för sina fel och brister. En del av fuskeriet lyckas de reda ut (fast aldrig det där med Sivan, för det får Knutte aldrig reda på).

Miljöteatern Gulasch späckar dessutom pjäsen med fakta och kuriosa om vatten och eftersom barn inte har några fördomar om vad barnteater ska innehålla så är publiken precis lika intresserad av de detaljerna.

– Vänskap är som vatten, man måste vara rädd om båda.
Det har de ju rätt i!

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

TEATER BRÅDDGATAN 34 Norrköping

19 april 2015
Ivar, Knutte & Vatten
Barnteater (4–10 år)
av Ann-Christine Magnusson och Josefine Broman
Regi: Ann-Christine Magnusson
Kostym & Scenografi: Ulrika Tallving
Ljusdesign: Olle Wahlström
Prod: Musikteater Gulasch

MUSIK & MEDVERKAN
Sanna Andersson
Hans Bigestans
Kenneth Höglind

LÄNKAR
Musikteater Gulasch hemsida Facebook
Teater Bråddgatan 34 hemsida Facebook
Miljöfilosofisk premiär för Gulasch reportage 14/4 2015