Dansar med hästar. Dansarna Tea Harryson och Lisen Ellard springer vid det hitre staketet, hästen Louis vid det bortre. De håller jämn takt.

 Louis springer med fladdrande man

Vad tänker hästar på? Jag uppfattar de stora djuren som vänliga men jag känner dem egentligen inte alls. Dansarna Tea Harryson och Lisen Ellard har lärt känna dem bättre, kanske de har en aning. Under Dansens vecka, redan förgången tid, framförde de dansverket Veeha chicas på Hagby gård strax utanför Söderköping. Höjdpunkten var samspelet med vita Louis på ridbanan.

Tidig onsdagskväll och kylig snålblåst. Flera bilar står redan vid sidan av vägen strax före Hagby gård. Vi har lockats dit av dansverket Veeha chicas – special horsefarm edition – som anpassats till just den här gården där det går tre hästar i hagen.

Dansarna Tea Harryson, från Blauba, och Lisen Ellard skapade Veeha chicas (”Kom igen tjejer”) på en hästfarm med 60 arabhästar i Andalusien i södra Spanien förra året. Sedan dess har verket framförts några gånger.

Nu alltså åter i hästmiljö. Publiken får veta att de använder olika ”rum” på gården. Det första på planen utanför det faluröda vagnslidret. Där ligger några pressade halmbalar i en båge utanför stora svarta dörrar. Vinden tar tag i tallkronorna.

Stora synkrona rörelser med armarna i första delen.

Musik inifrån antyder att något är på gång. När portarna slås upp blir det tyst. Dansarna bär långa My Little Pony-färgade peruker under svarta mössor. Deras rörelser är stora och långsamma, armar och överkropp rör sig medan fötterna står still. Jag får en känsla av att de hälsar. Rörelserna är synkrona, vidsträckta uppåt och åt sidorna. När publiken lärt sig dem, delar de upp sig, tar tur. Handen på hjärtat.

Härnäst bjuds vi att gå in, det är skönt att slippa den kyliga blåsten. De står på en upphöjd scen, publiken nedanför. En cowboyhatt hänger på en stödbjälke, några filtar täcker över gårdsfolkets saker. En går, två går, stegen rytmiseras alltmer. De neonfärgade perukerna hängs bort under cowboyhatten.

Nu är det inte synen utan hörseln som är viktigast att ha i behåll. Kloppeti, kloppeti, kloppeti – skritt, som ökar, minskar, ökar igen mot galopp. Dansarna bär flätor, som dressyrhästars nogsamt flätade manar.

Nu går vi till ridbanan, publiken tar plats i skogspartiets utkant medan Lisen hämtar en av hästarna, den vita spanska Louis. Nej, ingen som rider, ingen dressyr, bara jämlik samvaro på en ridbana. Dansarna vid det hitre staketet från publiken sett, Louis håller sig utmed det bortre.

Åter ser vi de hälsande rörelserna från kvällens inledning, sedan springer dansarna utmed ridbanan, stannar och vänder, springer åt andra hållet. Louis springer med, med fladdrande man, tvärvänder i samma ögonblick och springer tillbaka. Om och om igen. Synkronisering dansare/häst. Och det är alldeles, alldeles underbart att se.

”Äntligen har människorna blivit som hästar, äntligen leker de så jag kan leka med.” Jag kan ju inte veta att det är så Louis tänker, men jag tror så.

Nära. Långsamt. Som två goda vänner.

I Hagby gårds fruktträdgård ligger en hög med sågspån (med rött folieglitter i) under ett träd. Här tar sista delen plats. Tea och Lisen står tätt intill varandra, ansiktena helt nära. Jag ser Tea kika fram och sedan tillbaka, som hästar som umgås i lugnet i en hage. Tempot ökar, de utnyttjar marken, kanske blir oense, river upp sågspån och glitter. Stillnar igen.

Ur högtalarna kommer musik, ljudet påminner om en synthesizer som ställts in på dragspel eller (häst-)karusell. I basen löper ett kloppeti-kloppljud. (”Den är inspirerad av My Little Pony-musiken. Jag tänkte också att den skulle kontrastera mot hästar och natur,” kommenterade kompositören Gustav Nordmark efteråt.) Rörelserna blir större och större, gungande som i stillastående galopp.

Det är fascinerande att se hur hästars rörelser och kommunikation inspirerat dansarna, det går inte att tala i termer av direktöversättning eller transformation. Men nog tyckte jag att jag såg hästar dansa. Louis verkade definitivt uppskatta försöket.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

HAGBY GÅRD Söderköping

29 april 2015
Veeha chicas – special horsefarm edition
Dans, platsspecifik
Av och med Tea Harryson och Lisen Ellard
Musik: Gustav Nordmark
Kostym och scenografi: Jenny Nordmark
Arr: Dansarna, Dans i Öst och Kulturkontoret i Söderköpings kommun med stöd av Region Östergötland. Under Dansens vecka.
Publik: drygt 40

LÄNKAR
Dans i öst hemsida Facebook
Kultur i Söderköping hemsida
Dansens vecka bjuder upp hela regionen reportage Kultursidan.nu 26/4 2015