Entusiastisk. Karin Veres och Agneta Lindmark Thomas presenterade Symfoniorkesterns kommande spelår.
Fröst vill återföda musiken – och musikerna
Österut men också hemåt, inåt. Efter ett Parisinspirerat år grundar Norrköpings symfoniorkester med kärnrepertoaren, Beethoven, Bach, Brahms och Mahler. I Wien inspirerade tonsättarna varandra, det var också där symfoniorkestern föddes. Martin Fröst återvänder som dirigent, vill återuppväcka orkesterns egensinne med Genesis. Repris på Abba. Och Petter, hela Petter den här gången.
Intensivt. Anne Holmer spelade klezmer, gungande och kraftfullt.
Österut! Ungerskt? Dansant! Improviserar hon där? Stråken på dubbla strängar som i folkmusiken. Men det är ju klezmer! Tankarna rusar snabbt när Anne Holmer spelar vid pressträffen. I symfoniorkestern spelar hon i andra violinstämman, här står hon ensam högt upp i Louis de Geer, ögonen sluter sig när hon går djupare in i musiken. Med sitt spel markerar hon avstamp för orkesterns kommande säsong, hösten 2015 till våren 2016.
Det handlar i mångt och mycket om Wien, tillbaka till orkesterns kärnrepertoar som orkesterns VD och konstnärliga ledare Karin Veres formulerar det. Klezmerns känslosamma tongångar står också för folkmusiken som om och om igen inspirerade de stora tonsättarna, där Beethoven, Bach, Brahms och Mahler bara är förord. Wienercaféernas musikkapell bestod av självständiga musiker, som deltog mer i den ursprungligt kreativa processen än vad som sker i dagens stora symfoniorkestrar.
Därmed är steget kort till pressträffens hedersgäst Martin Fröst. Han är i huset och repeterar inför lördagens konsert där han både står på dirigentpulten och är klarinettsolist. Tidigt i höst återvänder han med Genesis, ett verk av 20 tonsättare och 16 delstycken. Med Genesis (Skapelsen) vill han inget mindre än återföda musiken från antika grekiska hymner, Hildegard von Bingen, över folkmusik och klassiskt, i nya arrangemang till dagens Hillersberg. Allt ska hänga ihop, övergångarna är viktiga. Dessutom tillkommer en viss koreografi för fyra unga klarinettstudenter.
Allt sitter ihop, Martin Fröst berättar om verket Genesis som ska återuppväcka musiken.
Fröst nämner sitt uppmärksammade verk Doll House, för kammarorkester. Nu gör han ett musikaliskt omtag i större format, Genesis ska uppföras med omkring dussinet orkestrar runt hela världen.
– Symfoniorkestrar är tränade i att ”agree”, inleder Martin Fröst. Nu tar vi tag i att göra orkestern levande igen, med individuellt ansvar till musikerna att vara medskapande.
Fröst spekulerar i att orkestrar tar nya vägar, återvänder till kammarorkestrarnas ursprung och släpper den dominerande Maestron – ”Don’t dare to play without me” (Våga inte spela utan mig).
– Det ligger något utbildande i det för alla, säger Martin Fröst och syftar både på orkestern och på publiken. En resa genom tid och rum. Hur människan blir människa genom musiken.
Karin Veres bubblar av entusiasm, både när hon supportar Frösts presentation och när hon skissar upp det kommande spelårets alla pärlor: återvändande dirigent (Okko Kamu som tar med sig underbarnet Daniel Lozakovitj, violinist född 2001), operasångare (Stenhammarvinnarna Chrystal E Williams och Henning von Schulman) och pianosolist (Valentina Lisitsa som byter ut Rachmaninov mot Beethoven).
Det blir förstås nya bekantskaper, Mutterpristagaren Lisa Streichs beställningsverk för spansk gitarr. Operasångerskan Lisa Larsson i Garden of Devotion. Och fler ändå.
Spelåret blir det sista med Michael Francis som chefdirigent. Han passar på att sätta upp två stora körverk: Händels Messias och Haydns Skapelsen.
– Jag ville ursprungligen skapa en symfonisk kör, nära knuten till Symfoniorkestern. Nu gör vi det nästan, när vi samverkar med olika lokala körer, säger Karin Veres och verkar minst lika belåten.
Och så några repetitioner. Abba-konserten från Louis de Geers 20-årsjubileum har blivit skiva som ska bli ännu en konsert, i Vasaparken. Och så får publiken höra hela den inregnade Petterkonserten från Bråvalla, nu inomhus. Mer Allan Pettersson förstås.
Mer av allt – öppna repetitioner, after work och skivinspelningar. Kaxigt lyfter orkestermedlemmar en av årets Grammisar på Generalprogrammets framsida).
Karin Veres säger för första gången något om den nära framtiden med det nya Scenkonstbolaget. Det är när hon lyfter upp den viktiga barn- och ungdomsverksamheten – som långsiktigt handlar om framtidens publik, musiker och musik. Som så ofta har de just haft en förskoleklass på besök denna förmiddag.
– Vi möter 1.000 sex-åringar från Norrköping per år. Det vill vi göra i Linköping också när vi går in i Scenkonstbolaget.
Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
NORRKÖPINGS SYMFONIORKESTER
Spelåret 2015–2016
Presentation av generalprogrammet
LÄNKAR
Martin Fröst hemsida
Norrköpings symfoniorkester hemsida Facebook Generalprogram
Pingback: Solid start med sug för SON:s år med Wienermusik (recension) - KULTURSIDAN.nu
Pingback: Fantastisk Fröst även på pult (recension) - KULTURSIDAN.nu