Klassisk Disneyhäxa med stil. En intrigerande hertiginna ställer till det.
Klassisk Disneyhäxa med stil
Jag såg Häxhammaren när Film & Musikgymnasiet satte upp den förra gången. Originaluppsättningen på Arbisteatern 2010. Ikväll gavs den på Lilla teatern och på väg dit försökte jag hitta minnen från fem år tillbaka för att förbereda mig på vad jag nu skulle få återuppleva. Jag kommer ihåg två saker. Att det var det det året som FMG sprang om en annan estetisk gymnasieskola i en outtalad kamp om bästa musikalproduktion. Samt att det i musikalen finns ett roligt nummer med dansande nunnor.
Häxhammaren är en instruktionsbok för häxjakt som publicerades 1487. I denna musikal med samma namn får vi bekanta oss med människorna i den fiktiva byn Ullheda. Här lever folk vardagslunk och mer eller mindre harmoni. Här finns kärlek och obesvarad sådan. Här finns gnabb och vänlighet. Byborna försörjer sig på diverse hantverk och festar gärna loss på ”Fåret”, byns värdshus.
Fest på Fåret.
En dag kommer hertigen och besöker byns marknad och i samband med det så läses en kungörelse upp. Människorna i byn ska granskas vad gäller moral och förehavande. Visst obehag sprids men inte någon större oro eftersom här inte finns några mörka hemligheter eller moraliska felsteg… eller?
Allt hade nog passerat smärtfritt om inte hertiginnan Marianne varit svartsjuk och intrigerande. Hon gestaltas med fantastiskt bra överspel som en klassisk Disneyhäxa med stil. Hon har också en av kvällens mest säkra sångröster.
Det här är en redovisning av ett skolarbete likväl som en föreställning. Musikalen är författad och komponerad av lärarna på skolan. Ett omfattande material på nästan två timmar. Att skapa eget läromedel för andraårseleverna av en omfattning som detta och värdet i det ska vi inte försöka förklara innebörden av vare sig för skolverk eller kärnämnesvurmare. Det praktiska i egenskrivet material kan jag förstå i resonemanget: ”Till var och en efter förmåga”…
Men jag hoppas också att eleverna fått sin beskärda del av bekantskap med klassiska texter. Det behövs i förberedelser för vidareutbildning inom scen och artisteri. Men framtidsplanerna kanske inte är artisteri för samtliga medverkande och det är väl ett av problemen med just skoluppsättningar. Nivån måste läggas på en medelväg där alla har en plats och kan hänga med.
Suggestivt.
Publiken var familjär och kamratlig. Det tog ett par nummer innan de första applåderna men snart var det god stämning. Kärleksparets kyss fick kvällens mest rungande applåd. Lite orättvist för här fanns flera andra nummer som stack ut lite extra. Självklart.
De dansande nunnorna var återigen en av föreställningens höjdpunkter. Bödlarnas sång var en annan komisk höjdpunkt. ”Vart är skyddsombudet?” Publiken älskade ganska snart också poeten Herman som kärlekstörstande talade på rimmad vers. Där gällde det att sätta texten exakt vilket tyvärr inte var vanligt i övrigt då suffleringarna fick dugga tätt under premiärkvällen. Föreställningens konstnärliga höjdpunkt var dock när en av sömmerskorna dansade en solodans till ört och spådamens sång från balkongen.
I teatersalongen skrattas det både av kärlek till de medverkande och åt textens finurligheter. Jag tror att de på scenen har en klassisk ”time of their life” som blir ett långlivat minne. Som avslutning kommer berättelsens sensmoral. En välbehövlig käftsmäll med paralleller mellan häxprocesser och förföljelser i vår egen samtid.
Text: Johan Pettersson
Foto: Samuel Claesson | Nordicpictures.se
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
LILLA TEATERN Norrköping
29–31 maj 2015
Häxhammaren
Musikal
Idé: Nettan Lekström, Lasse Petersson och Adam Tillberg
Manus: Nettan Lekström
Musik: Lasse Petersson
Prod: Film- och Musikgymnasiet