Victor Marx och Holken. Naturligtvis ska en fågelholk sitta fäst på ett träd. I sommar i Skulpturparken bakom Konstmuseet.

Absurd lek med stort allvar

I samband med Vera Nilsson-utställningen visas Victor Marx platsspecifika verk Holken i Konstmuseets skulpturpark. Även om jag inte ser en omedelbar koppling till Vera Nilsson, så är det lätt att dra paralleller till hennes internationella engagemang och medkänsla för utsatta. Trots att den dansande tiggarflickan i Gata i Malaga II omedelbart skulle omhändertas av socialen här, är det inget som hindrar hennes vuxna ättlingar att tigga utanför Spiralen. Fattigdomen finns kvar sedan 1920-talet. Och den har krupit närmare.

Med fattigdom följer bostadslöshet. Men i Sverige är det förbjudet att vara bostadslös. EU-migranters läger utav presenningar och plywood letas upp och utplånas. Senast härom veckan kunde vi läsa om en ”misstänkt övernattningsplats” under Hamnbron. Jo, där är säkert mysigt…

Byggd med utgångspunkt från en 90-madrass.

Men det behövs inget tillstånd för att sätta upp fågelholkar. Och det är precis vad konstnären/arkitekten Victor Marx har tagit fasta på. I kubik! (Jag skulle gissa på att holken är på 2 kubikmeter.)

– Har fåglar högre status än EU-migranter? frågar Victor Marx.

Det är, förstås, medvetet provokativt uttryckt. Han leker med ord och former, säger han. Men det är ett stort allvar bakom den absurda leken. På holken sitter en förklarande text om konstverket och dess mening. Och den är översatt till rumänska.

– Konstverket skulle bli ännu bättre om någon bostadslös flyttade in, säger han.

Det är tillräckligt stort för att få rum med en madrass. Ett litet bord finns det också. Och en hake så man kan låsa om sig. Men rödhaken göre sig icke besvär — den humoristiska holken på holken är bara en attrapp, och den är igenpluggad. (Ja, jag vet att rödhakar inte häckar i vanliga holkar, men det lät bra.)

Victor Marx visar några skisser på idéer för framtida konstprojekt.

I museet visas också tre modeller till kommande verk på planeringsstadiet. En svensk moské är tänkt som en om/utbyggd lada. Den utgår från att vissa kritiker inte anser att invandrare anpassar sig tillräckligt till det svenska samhället. Men skulle inte dessa personer bli ännu mer upprörda om de gjorde det? Det tror Marx, och det är det han vill undersöka.

Inspirerad av utsmyckade indiska lastbilar som liknar lådbilar vill han bygga en riktig. Lådbilen ska sedan placeras i en parkeringsficka, vilken han tänker betala avgift för. På flaket finns en mindre park, som för in det gröna bland betongen. Är detta tillåtet eller inte? Det är inte solklart, och han hoppas att hamna i en diskussion med myndigheterna.

Den tredje och sista modellen anknyter till Holken i och med att den handlar om hemlöshet. Dörrkapellet är byggt av ytterdörrar. Saknar man en sådan saknar man också ett hem. Formen av en kyrka växte fram spontant, men eftersom kyrkor i alla tider har taget emot hemlösa passade det bra, säger Marx.

Victor Marx har också varit djupt involverad i det autonoma kulturhuset Cyklopen i Högdalen i Stockholm. Uppbyggt av frivilliga brändes den ner (av nazister, säger Marx) efter tre år. Nu har det, med Marx som arkitekt, skapats på nytt. En bok berättar den tioåriga historien.

Några dagar efter vernissagen samtalar han med Norrköpingskonstnären Stefan Teleman om Holken, Cyklopen och lite till. Är han släkt med…

Text och foto: Michael Strandhed

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

SKULPTURPARKEN, KONSTMUSEET Norrköping

6 juni – 6 september 2015
Holken
Victor Marx

LÄNKAR
Victor Marx hemsida
Cyklopen hemsida Wikipedia
Konstmuseet hemsida Facebook
Teleman och Marx samtalar vid Holken reportage Kultursidan.nu 11/6 2015