Sonic Surf City. Inte alla musiker kan stå framför en publik iklädd tropikkostym och en Star Wars-gitarr utan att se det minsta löjlig ut. Ola ”Woody” Hermanson kan.
Surfsonica som de kallar det
Så intog då Norrköpings (eller ska vi säga världens..?) största surfrockare Bråvalla med äran att sparka igång festivalen. Och det gjorde de med den äran. Det var fullt ös från början, och publiken tittade sig yrvaket omkring.
Själv var jag förväntansfull redan innan det första ackordet. Mycket på grund av den smakfulla dekoren – helsvart förutom den orangea förstärkaren i mitten. Inte blev det sämre när bandet kom ut på scenen – helsvarta förutom kahkiklädda Ola i mitten iförd tropikhatt.
Sha Na Na Na Na. Det har låtit fint ända sedan 1993.
Sha Na Na Na Na sjunger bandet, och vi fattar precis. Det har låtit fint ända sedan 1993. Det är lite glest bland massorna, men snart fylls det på. Fast det är lite tidigt på dagen och lite för ljust för att de riktigt ska komma loss. Ändå är det några som försöker skapa festivalens första moshpit på slutet. Så ska det se ut!
Spelningen fortsätter i ett sinnessjukt tempo med 30 år gamla låtar med snygga doarefränger. Surfsonica, som de kallar det. En blandning av surfmusik som andas 60-tal, en gnutta do-wop och en hel massa punk.
Men så blir det nytt också. Fabio And I handlar om den berömda fotomodellen Fabio Lanzone och när han hjälpte Ola ”Woody” Hermanson att flytta, påstår han. Fan tro’t. Till djungeltrummorna i Surfin’ Amazonas fladdrar hussvalorna framför scenen och blir halvdöva på kuppen. Down on the Beach presenterar de som sin kanske bästa låt. Den börjar lugnt och balladaktigt… och sen bara växer och växer den. Och så en socialrealistisk låt om att Driving in my SAAB (ba-ba-ba-ba-bab).
Vem kan japanska? Vad står det på Charlies trummor?
Snyggast på scenen är ändå kanske Olas nya Millennium Falcon-telecaster. Den är ett fullkomligt osannolikt bygge! Och inte alla musiker kan stå framför en publik iklädd tropikkostym och en Star Wars-gitarr utan att se det minsta löjlig ut.
De tar äran åt sig att ha fått molnen att spricka. ”Rösta på sommaren – den är bättre än alla partier!, och så förstås Vote for Summer. Det bara att hålla med, men nu är det slut. Nej, vänta.. Surfin’ USA och Surfin’ Bird sköljer över oss i ett hisnande tempo. Två JAS-plan drar över våra huvuden nästan lika snabbt.
Text: Michael Strandhed
Foto: Samuel Sandelin och Michael Strandhed
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
BRÅVALLA FESTIVAL Norrköping
25 juni 2015
Scen: Juno 13.00
Sonic Surf City
LÄNKAR
Sonic Surf City hemsida Facebook
Bråvalla festival hemsida Facebook
BRÅVALLA – inför festivalen
Nu du Bråvalla. Nu kör vi! reportage Kultursidan.nu 25/6 2015
Planera för Bråvallafestival i tio år till krönika Kultursidan.nu 24/6 2015
Pingback: Refused är tillbaka. Det är på tiden. (recension) - KULTURSIDAN.nu
Pingback: Strålande musikanter i Katzenjammer (recension) - KULTURSIDAN.nu
Pingback: Låt röstmiraklet Emeli Sandé inspirera (recension) - KULTURSIDAN.nu
Pingback: Winnerbäcks eld brinner stilla och stark (recension) - KULTURSIDAN.nu
Pingback: Danko Jones is fucking Rock ‘n’ Roll! (recension) - KULTURSIDAN.nu
Pingback: Osäkrade minnen från Bråvalla dag 1 (recension) - KULTURSIDAN.nu