Skulptur. Roland Perssons Last horse on earth ingår i konsthallen Passagens utställning In Between.

 

När Passagens personal själv får välja

 

Döden skrämmer oss samtidigt som den fascinerar. I vår kultur finns den ofta med och påminner oss om våra bräckliga liv. Utställningen In Between på Passagen i Linköping tar oss abrupt in i denna verklighet med den enda sanningen – att vi alla ska dö.

Varför då välja ett tema som döden för en utställning? Det är ett tema som alltid kan sägas vara aktuellt eftersom vi lever med den ibland nära och som ständigt gör oss påminda om livets sköra tråd. På sitt sätt är den vacker om man ser den som ett slut på en skön livshistoria. Inom populärmusiken är den ofta ett tema och en stark del som lyfter upp den konstnärliga processen. Medier och filmindustri frossar i våld, olyckor och krig.

 

Komplex. Marcus Mårtenssons Hard body vs soft body.

 

Marcus Mårtensson som är en av utställarna som för fram sina funderingar. Nu lever vi i en tid som en spiral med att ständigt prestera, vara framgångsrika, tjäna mer pengar och uppnå prestige. Vi har två sidor, en av prestation och att leverera, samt en annan av vila. Vi kämpar och vill ständigt uppnå lite mer. Detta leder enligt honom inte till att vi blir lugna utan till att vi istället känner en större känsla av ensamhet och isolering.

– I stället kan detta presterande vara ett sätt för oss att fly från döden. Vi i den västerländska världen har en skräck för döden, säger Marcus Mårtensson.

Han tror att vi först måste acceptera döden. Det är då som vi kan göra oss fria från dess grepp. Det här är saker som han bearbetar i sitt konstnärskap.

Hur ska man då göra? Det handlar om att våga stanna upp och möta sina mörka sidor, brister och visa dem för omvärlden. Att läka sig själv och se döden på ett sundare sätt. Konstverket Hard body vs soft body påminner oss om vad som påverkar oss i kampen om balans.

I denna utställning har tre i personalen i Passagen gjort hela utställningen från ax till limpa. Detta är något nytt. Det började som en idé för ett år sedan under en personallunch där man diskuterade vilka konstnärer som man beundrade.

– Det visade sig att ett gemensamt tema för dem var döden, berättar Randi Leirnes.

Det märks att man lagt ned mycket omsorg och resultatet är en mycket lyckad utställning.

 

Fåfänglig fåfänga. Oskar Nilsson bredvid målningen Salong Devils Hair.

 

– Vi strävar hårt efter ha kontroll över livet menar konstnären Oskar Nilsson. I sin målning Salong Devils Hair påvisar han att vi inte har kontroll eller råder över naturens krafter. Vi klipper oss för att skapa kontroll över livet och döden men det är endast ett tafatt försök. Hans målningar har dessutom kopplingar till populärmusiken.

Roland Perssons Last horse on earth med sina draperingar skapar en symbolik och spänning. Den ger fokus till olika detaljer. Det är en klassisk häst tillverkad i silikon, avgjuten av en riktig. Hästen är döende förstår vi, i betraktelse av den.

– Hästen symboliserar styrka, ett vackert djur som avbildats ofta i vår historia och som vi har starka känslor för, säger Roland Persson.

Hans andra verk är en makaber torso av ett lik som både skrämmer och fascinerar. På en vägg har han också samlat texter av Freud om människors dödslängtan. Vi har både en livs- och dödslängtan. Även om dödslängtan är något tabubelagt.

– Vi behöver en dödslängtan för att balansera upp det positiva, det ger oss ett försvar och gör att vi överlever, tänker Roland Persson.

Slutna rum är ett återkommande tema för Yngve Rådbergs måleri. Människor är instängda i rum, en del är nöjda med rummet medan andra vill komma ut. Rummet är den verklighet som vi uppfattar. Här finns våra erfarenheter samlade och rummet bildar en gräns. Att det finns en möjlighet att öppna upp rummet och visar han exempelvis genom sina målningar Utsikt.

 

Människa och djur. Tilda Lovells verk Fetisch remains.

 

Ett skelett hänger i Passagen. Det är en kuslig, absurd både mänsklig och djurliknande gestalt. Tilda Lovell vill att vi ska lyssna till det osagda, väcka upp gamla minnen och lyssna på själens inre landskap och kroppens smärta.

Ensamma människor i ödsliga rum. De väcker tankar om vår samtid, livet och lyckan som kanske ibland är långt borta. Tova Mozard har mycket att berätta genom sin fotokonst.

Döden är något starkt men det är endast genom att bejaka den som vi kan acceptera den. Livet och döden är för evigt sammanlänkade. Bejakar man livet så måste man också tycka om döden.

Konsten, musiken och kulturen hjälper oss att möta den. Passagens utställning är en hyllning till livet. Människans förmåga att genom konsten uttrycka det som är svårast för oss, nämligen döden.

Text och foto: Per Oddman

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

KONSTHALLEN PASSAGEN Linköping

15 augusti – 27 september 2015
In Between
Marcus Mårtensson
Oskar Nilsson
Roland Persson
Tilda Lovell
Tova Mozard

LÄNKAR
Marcus Mårtensson hemsida
Oskar Nilsson hemsida
Roland Persson Wikipedia
Tilda Lovell hemsida
Tova Mozard hemsida
Linköpings konsthall Passagen hemsida Facebook