Skolexempel. Merparten av dikterna som Anton Augustsson ställer ut i Popsis minigalleri är skrivna som uppgifter under folkhögskolestudierna.

 

”Jag vill få ändring på det”

 

Dikter på en utställning. Anton Augustsson har mellanlandat hemma i Norrköping i sommar. Han går folkhögskolevägen mot författarskapet och ger med diktutställningen Eller finns det mer…? både en bild av sin egen begåvning och av utbildningen.

– Dikter har hamnat på sidan i bokvärlden, de har fått rykte om sig att vara svårtillgängliga. Jag vill få ändring på det, säger Anton Augustsson.

Han påminner gärna om hur just dikten är den allra första litteratur vi fått till oss som barn. Lennart Helsing är uppenbarligen en favorit med sina tokroliga verser om Krakel Spektakel och Kusin Vitamin.

Här behöver läsaren inte ens öppna en tunn diktsamling, det är bara att kliva in i utställningen i kulturbutiken Popsis minigalleri på Knäppingsborgsgatan.

Att ställa ut dikter är inte helt vanligt, men inte heller helt ovanligt. Och visst kan dikter vara visuellt starka, redan för snart hundra år sedan gjordes bild-diktexperiment. Här är utformningen mer traditionell.

 

Vintern. Uppgiften var att skriva en diktsvit om årstiderna.

 

Jag förstår att goda lärare på först Geijerskolan och nu senast på Sörängens folkhögskola betytt mycket för att Anton har kunnat utveckla sitt skrivande. Avsked heter långdikten han skrev sista året på Kungsgårdsgymnasiet, en hyllning till Norrköping som flyter in i den traditionella historieskrivningen. Skolans förstapris för dikten gav den unge mannen en avgörande knuff i ryggen mot författarskapet. Han har gått långt sedan dess, lärt sig skala av, väga orden.

– En lärare, som också är författare, på Sörängens folkhögskola som gav mig ledorden: ”Du säger för mycket. Försök hitta färre ord som säger mer.”

Dikterna på väggarna bär syn för den sägen. De flesta är resultatet av elevuppgifter, det gör dem inte sämre men ämnet och tillvägagångssättet är inte självvalt. Samtidigt låter han förstå att det ger en inblick i författarens och diktarens arbete.

– Man kan inte alltid vänta på kreativiteten. Man måste börja någonstans, då kommer orden, har Anton lärt sig.

Tydligaste exemplet på ett sådant tillvägagångssätt är Anton Augustsson bidrag till elevutställningen Enhet som visades i Nässjö Stadsbiblioteks konsthall i våras. Hela klassen utgick från romanen Enhet av Ninni Holmqvist, den utspelas i en framtid när det fria livet ta slut vid 50 års ålder. Personer som inte har några särskilda familjeförpliktelser får leva ett gott liv men kan när som helst bli opereras när yngre och viktigare personer behöver organen bättre.

– I boken gjorde huvudpersonen inte så mycket motstånd utan accepterade sitt öde. Vi elever bidrog med vårt motstånd, jag skrev dikten Trotsa.

Elevernas dikter tolkade och fördjupade romanen och Anton minns hur starkt berörd författaren, som bjöds till invigningen, blev när hon läste dem. Hans sju dikter är korta, fångar stämningar och tankar. De är utskrivna i storformat och har titlar som Tyst och lugnt, Övervakning, Restaurangvärdinnan och Hjärtslag. Här liksom i merparten av alla utställningens verk finner han slutorden som sammanfattar eller vinklar.

Donatoren
Vätska injiceras
flödar ut i blodomloppet.
Den värmer, bränner.
Allt går i slowmotion.
Kroppen blir tyngre
och sinnena tynar bort
för varje hjärtslag.
Jag vacklar ut i det öde landet.

De andra dikterna har fästs upp mot svart papper, det är både enkelt och effektfullt, med vita häftstift. Old Comedian Society, inpirerad av en tidigmodernistiskt skrivande, är en av Antons fria dikter skriven utanför skolans ramar.

– Det är en hyllning till mitt stora filmintresse.

Absurda Fabelnatt, som skrevs under året på Geijerskolan, är resultatet av en övning då alla elever fick gå fram till tavlan och skriva ett ord. Sedan skulle de skriva dikter som rymde alla orden.

I utställningen ser vi resultatet av övningar om årstider, föremål och att tränga in i en annan persons tankar och lite till. Lättläst. Läsvärt. Tänkvärt. Rentav roande ibland.

Paraply
Mager och spinkig och med ett oroande midjemått.
Men när regndroppar faller
frigör den sig
och slår ut som en svart ros.
Burrar upp sig som en påfågel
stor och stark och med spetsiga taggar.
Fiender, håll er borta!

Härnäst väntar en ny folkhögskola, Glimåkra i Skåne. Nu siktar Anton Augustsson mot dramatiken. Fortsättning följer…

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

POPSI Norrköping

11 – 29 augusti 2015
Eller finns det mer…?
En diktutställning av Anton Augustsson

LÄNKAR
Popsi hemsida Facebook FB-evenemang