Knapptryckare i Ingenmansland. Nu öppnar Olov Rasch porten för höstens stora kultur- och konstprojekt Öppen Port i Norrköpings gamla fängelse.

 

Tema klimatförändring – på många plan

 

Norrköpings Teaterkompani sökte ny lokal och fann det gamla fängelset mellan Strömmen och Folkparken. Ur mötet med den historiska miljön föddes det tvärkulturella projektet Öppen Port: konstutställningen Cell, konserter, samtal, guidning. Och teateruppsättningen Tre systrar – i Väntan vid Strömmen. Det är ett enastående projekt som invigs lördag 22 augusti och sträcker sig över hela hösten.

Olov Rasch står i Ingenmansland mellan de två höga staket som omgärdar fängelset. Det är så nyligen byggnadskomplexet övergavs att det ännu inte kallas Gamla fängelset. Nu trycker han på knappen, grinden öppnas på glänt, vidgas långsamt.

– Vi sökte nya lokaler att repetera och spela i och kom på att fängelset stod tomt i väntan på att exploateras.

Efter de första trevande kontakterna är nu samarbetet med fastighetsägaren Riksbyggen mycket gott. Olov Rasch understryker att Norrköpings Teaterkompani ställer sig neutralt i frågan om fängelsets bevarande, helt eller delvis.

 

Snart är det premiär. Här i det gamla snickeriet har Norrköpings Teaterkompani repeterat hela våren.

 

Han öppnar porten till 1700-talsbyggnaden som beboddes av spinnhuskonorna. Det var de kvinnor som dömt till straffarbete i spinnerierna, som var en viktig del av textilindustrin i Norrköping.

En trappa upp passerar vi Anstaltskyrkan, ett kapell vars altartavla visas Jesu dop. Huskroppen öppnas mot en av de flyglar som byggdes till när cellsystemet infördes på 1850-talet. Tankegången bakom detta påminner om klostertillvarons, fångarna skulle begrunda sina gärningar i ensamhet, bli bättre människor. Dessutom övergick det till att bli ett fängelse för män.

– Här i snickeriet gjorde fångarna legoarbeten, berättar Olov Rasch om ett stort rum där det syns att teatergruppen gjort sig hemmastadd under vårens repetitioner.

Fängelsemiljön gav pjäsidén, Tre Systrar – i Väntan vid Strömmen. Fritt efter Anton Tjechov vars dramatik är bekant för Norrköpings Teaterkompani sedan tidigare. I september är det dags för premiär och uppsättningen spelas ett gott stycke in i oktober.

I samband med repetitionerna föddes nya idéer, det som nu blir projektet Öppen Port. Här kommer en pensionerad fångvaktare att guida. Men Olov Rasch drar symboliken mycket längre:

– Varför inte lyfta den kriminella skuggan från fängelset, befria det, föreslår han och använder nyckelordet ”slutenhet” som han menar är både på gott och på ont.

Alltså blir här konserter (Piaf, en Schumann-Schubertafton med harpa och bas) och samtal kring temat klimatförändring (från meteorologiska förändringar till andliga och ekonomiska). Och konstutställningen Cell.

 

Befriande rum. Konstnärerna har var och en för sig begrundat begreppet cell, för att utvinna nya tankar och aspekter, ställa nya frågor.

 

I en lång vinklad korridor ligger cellerna vägg i vägg med varandra. Tio celler – tio konstnärer medverkar i utställningen som har vernissage på lördag och visas hela hösten. Det ska hållas öppet på tisdagar och helger.

– Stanna kvar i cellen och vänta ut konstverket, ge det tid, uppmanar han.

Det är liv och rörelse i korridoren. Några är redan klara med sina installationer, andra slutför arbetet. En snabb titt in i de ljusa rummen med kala väggar och fönster med galler visar helt olika aspekter på temat ”Befriande rum” som Olov Rasch, som här vidgat sitt uppdrag från teaterregissörens till curatorns, gett som enda direktiv till de konstnärliga cellkamraterna. Där är skulpturer, textilier, videokonst och mer ändå – inte en är den andra lik.

– Jag valde konstnärer som jag hade uppfattning om att de har allvar i sig och kunde göra något. Inte bara ta med fyra tavlor och hänga upp, förklarar Olov Rasch urvalet av konstnärer.

Alla tackade ja, några genast medan andra behövde tänka på saken. Flertalet har en relation till Norrköping även om det vara är några få som är bosatta här.

 

Fångad i det yttre. Aldís Ellertsdóttir Hoff sätter begreppet hud på spel i sin videoinstallation Irrational economic behaviour.

 

Jag känner igen Aldís Ellertsdóttir Hoffs Irrational economic behaviour, en konstvideofilm om hud från presentationen i KSM-labbet i Stadsmuseet 2013. I det nya sammanhanget får den en ny betydelse där den projiceras mot en halvgenomskinlig yta i cellens dörröppning. Det går alltså inte att komma in i hennes cell, vi får stanna på ytan.

– Jag har klippt om filmen och lagt till en svensk textremsa, berättar Aldís Ellertsdóttir Hoff.

Vad kan Stefan Teleman, konstnären med den stora bredden ha hittat på, en fågelholk modell större kanske? Nej Stefan Teleman ville göra något helt nytt av förutsättningarna. Han bjuder in mig i sin cell, släcker ljuset och stänger den tunga dörren.

Först omsluts vi av mörkret. Allteftersom mina ögon vänjer sig (där byggs ju tappar och stavar som kan urskilja ljuset) urskiljer jag mer och mer av världen utanför vars ljus och skuggor silar in genom det lilla hålet. Aldrig tidigare har jag befunnit mig i en camera obscura, det är magiskt.

– Jag har prövat olika storlekar på hålet, säger Stefan Teleman och undrar om jag kan urskilja några färger.

Elin Magnusson,  jobbar på, tittar i sin mobil och ritar på väggarna. Hon påminner om vårt förra möte då hon diskuterade hon moderskap i rådjursgestalt i filmen Act on Instinct. Här har hon fått nycklarna till hela fängelset, gått i kusliga korridorer som bara besökts av spindlar sedan siste man stängde porten 2013. Där har hon besökt varje cell – känt ångesten på isoleringen – och fotograferat varje litet klotter. Nu fyller hon sin vänligt ljusa cell med alla budskap hon hittat, försöker återge dem mer rätt stil och rätt penna.

– Jag känner mig mycket ödmjuk inför allt detta, säger hon. Jag känner mig som en kurator.

– Jag tycker det är väldigt roligt att göra detta. Det handlar om förståelsen av vad konst är och ska vara, viken verkan den har. Det är nog folkbildaren i mig, säger Olov Rasch.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

GAMLA FÄNGELSET Norrköping

22 augusti – 1 november 2015
Öppen Port
Kulturprojekt med konstutställningen Cell, teaterföreställningen Tre Systrar – i Väntan vid Strömmen samt samtal, konserter, fängelseguidningar.
Arr: Norrköpings Teaterkompani

INVIGNING & VERNISSAGE
lördag 22/8 kl 14–17
14.00 Konstutställningen Cell öppnas.
15.00 Flöjtkonsert med Laura Michelin i Anstaltskyrkan. Invigningstal av landshövding Elisabeth Nilsson.
16.00 Flyktvägar – samtal med Agneta Lalander, Lars Ove Östensson och Olov Rasch.

KONSTUTSTÄLLNING
22/8–1/11
Cell
Medverkande konstnärer: Cecilia Edefalk,
Love Dahlstedt, Peter Johansson, Desirée Koslin,
Anders Krisár, Aldís Ellertsdóttir Hoff, Lars Olof Loeld,
Elin Magnusson, Stefan Teleman samt Olov Rasch

TEATER
12/9–16/10
Tre Systrar
– i väntan vid Strömmen
fritt efter Anton Tjechov
Regi och bearbetning: Olov Rasch
Scenografi & kostym: Andrew Jones/Olov Rasch
Medverkande: Erik Wallsten, Joakim Malmberg, Johan Millving, Ingrid Loeld Rasch, Lina Blikstad, Sanna Franzén, Elias Dahlgren & Mons Gregemark.

KONSERTER

SAMTAL

GUIDNING
Kriminalvårdare Jan Olov Öster visar och berättar om fängelset.

LÄNKAR
Norrköpings Teaterkompani hemsida Facebook
Cecilia Edefalk ställer ut i hemstaden reportage Kultursidan.nu 20/8 2015
Glappet i Holkpartiet skvätter ut i bok recension Kultursidan.nu 7/5 2015
Act on Instinct ställer frågor på Verkstad reportage Kultursidan.nu 29/8 2013
Under huden på konstnären Aldís Ellerstdóttir Hoff reportage Kultursidan.nu 12/3 2013
Välkommen hem till Stefan Teleman på Konstforum reportage Kultursidan.nu 4/2 2012