Knickedick när natten var inne på Stadsmuseets gård förra året. I år flyttar Knickedick till Hallarna.
Innergården blir festivalplats
Trött på musikfestivaler? Men det är ju detta vi har värmt upp till hela sommaren! För 12:e året ordnar Knickedick minifestival. 11 år har de hållits på Stadsmuseets innergård. Och det var väl bra…
…förutom halvtidslånga köer till toaletterna. Och äcklig öl i plastflaskor. Samt att man inte alltid såg så bra. Men det var mysigt och bra musik.
Vem minns inte Sigge Hills min när Magnus Carlson kallade dem ett ”coverband”? (Nej, det kanske bara var jag som såg.). Men bob hund gjorde en legendarisk spelning. Jakob Hellman var en skugga av sig själv, men en bra sådan.
Förra året var inte så välbesökt med regn som hängde i luften. Tråkigt för alla som missade Amason i högform. Kid Wave var också mycket sevärda.
I år flyttar man ”hem” till Hallarna. Det är helt logiskt, och det är här man ska vara. Inte bara är det likasinnade som håller i området – man har också möjlighet att flytta in i händelse av regn. Inte för att det händer i år. Det ska bli kul att se innergården fungera som festivalplats.
<
Sevärda på Knickedick. Kid Wave var där, förra året alltså.
Akterna på Knickedick 2015
Déliah är en lokal rapartist som man har haft möjlighet att se nyligen på både Munken in the Park och Augustifesten. Hon är 26 år och har rappat i halva sitt liv.
Hemsida
Efterfesten är kanske mest kända för att Magnus Johansson (Anneli, någon?) är medlem, men det stannar inte där. Vi lär höra mycket mer av dem i framtiden. På Kulturnatten t.ex. Och en skiva kommer i oktober!
Hemsida
Vasas flora och fauna är årets mest hypade band. (Förra året var det Amason, Knickedickarna har fingret I luften). En underbar och egendomligt platta sjungen på österbottniska har föregått dem. Mattias Björkas är hjärnan bakom det mesta, men pianisten Iiris Viljanen, som var en stor den av själen, hoppade av just som plattan var klar. Men är det hälften så bra som skivan är det magiskt.
Hemsida
Elin Ruth förtjänar världsberömmelse! Och det har hon ju, till viss del. Men nu har hon bytt New York mot Sverige igen. Senaste skivan Here comes the storm (2014) lyssnade jag mycket på. En platta med outtakes, Debris, har nyligen kommit och den är nästan lika bra. Blues, soul, jazz… tidlöst, men här och nu. Hon sjöng förresten bakgrundssång på Ola Magnells senaste skiva, vilket dessutom visar på god smak.
Hemsida
Jonas Bergsten är mycket av en myt. Han har gjort “ett sensationellt” album redan 2012, som aldrig gavs ut. Och så har han gjort livespelningar som har fått kritiker att gå bananas. Nu har nya skivan Ingen Av Oss Är Väl Hård På Riktigt kommit, så man kan bedöma själv. På riktigt. Men bäst live, förstås. Och han har ju varit med i Invasionen. Gruppen, alltså. Med Denniz Lyxén.
Hemsida
I väntan på årets festivalupplaga har jag grävt fram några bilder från Knickedick anno 2014.
Text och foto: Michael Strandhed
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
DYNAMO Norrköping
22 augusti 2015
Knickedick
FestivalSPELSCHEMA
17:00 entrén öppnar!
18.45 – 19.15 DÉLIAH
19.30 – 20.10 EFTERFESTEN
20.30 – 21.10 VASAS FLORA OCH FAUNA
21.30 – 22.10 ELIN RUTH
22.30 – 23.15 JONAS BERGSTEN
Djs TEACHERETTES spelar innan, mellan och efter sista gig.
LÄNKAR
Knickedick hemsida Facebook FB-evenemang FB-vänner
Pingback: Elin Ruth drottningen av Knickedick (recension) - KULTURSIDAN.nu