Inspelning pågår. Under veckan har Norrköpings symfoniorkester spelat in Wilhelm Stehammars ungdomsverk Gillet på Solhaug med Henrik Schaefer som dirigent.
Sonja Stenhammar hoppas på nyuppsättning
– Jag är väldigt glad att det sker här i Norrköping. Han skrev bara två operor, den här och Tirfing.
Det låter romantiskt och storslaget, som hos Wagner. Wilhelm Stenhammar var 22 år när han skrev sin första opera Gillet på Solhaug. Operasångerskan Sonja Stenhammar har lyssnat på inspelningsarbetet, glad och imponerad.
Tomma publikplatser i De Geerhallens stora blå rymd. På scenen är det fullsatt och en skog av mikrofoner reser sig över orkestern. Även om konsertuppehållet är långt över sommaren lyser flitens lampor, som vanligt, hos Norrköpings symfoniorkester som spelar in ännu en skiva, det blir några stycken varje år. Den här veckan strömmar alltså Gillet på Solhaug in i mikrofonerna.
Operan har aldrig spelats in på skiva tidigare. Den har också satts upp mycket sparsamt, senast med Norrlandsoperan 1990, som även gästspelade i Göteborg (där SON:s vd Karin Veres hörde den). Det är alltså ett musikhistoriskt arbete som görs, men Sonja Stenhammar hoppas att det också ger Gillet på Solhaug nytt liv.
– Jag tror att inspelningen kan betyda ganska mycket. Jag hoppas någon av operascenerna sätter upp den.
Sonja Stenhammar har lyssnat en del på inspelningsarbetet.
Skivbolaget Sterling står bakom inspelningen, det specialiserar sig på outgiven orkestermusik från den romantiska eran. Det är ett bra tag sedan Sterlings vd Bo Hyttner tog kontakt för att höra hennes åsikt. Operasångerskan Sonja Stenhammar är ju släkt med den store kompositören, som fått ge namn åt Stenhammar Song Competition, tävlingen hon leder som lyfter upp unga operasångare på världens scener.
– Jag har ju inte heller hört dramat i dess helhet. När jag gick på Musikhögskolan tittade jag på några av Margits arior och spelade dem på pianot. Det var vackert, men jättesvåra långa fraser, minns Sonja Stenhammar.
Den unga Sonja lade tillbaka de gamla noterna och gick själv en annan väg i musiken, bland mycket annat har hon samarbetat med samtida tonsättare. Men nu gav hon Bo Hyttner sitt fulla stöd. Skivbolaget har fått Statens kulturråd med sig liksom Sveriges Radio, det blir alltså både cd-skiva och radiokonsert.
– Jag hörde akt ett och lite av akt två i förmiddags. Det var tillräckligt för att höra att jag är väldigt imponerad, berättar Sonja Stenhammar, som både ska smyga in i De Geerhallen för att lyssna lite till men framför allt ser fram mot slutresultatet.
Det hon hörde var mycket vacker musik, ”nära Wagners stil”, spelad av en ”jättemaffig orkester”. Verket är skrivet för en extra stor symfoniorkester, sju sångare och kör. Inspelningsarbetet sker effektivt, under veckan med solisterna. I helgen kommer körsångarna hämtade ur Musikaliska Sällskapets Kammarkör, Akademiska kören i Linköping och Norrköpings Vokalensemble.
– Orkestern är jättebra med fyllig klang. Det är svepande musikaliska linjer, berömmer Sonja Stenhammar som också fått ett tryggt intryck av dirigenten Henrik Schaefer, ”en känslig musiker”.
Dramatik. Matilda Paulsson sjunger rollen som stormanshustrun Margit.
Den största rollen är medeltidskvinnan Margit, en olyckligt gift stormanshustru. Mezzosopranen Matilda Paulsson – ”en fyllig, härlig röst med klang och lyster, utan att verka pressad” – sjunger Margit, alltså de noter som Sonja Stenhammar tog en titt på i sin ungdom.
Nu uppskattar hon det hon hör, inte minst Matilda Paulsson och övriga sångares dramatiska uttryck som ska förmedlas till lyssnaren. Utan scen, kostym, ljus eller skådespel, enbart genom deras röstbehandling.
– Wilhelm studerade i Berlin i Tyskland den här perioden, som grädden på moset på hans utbildning till pianist. Han var ju både tonsättare, pianist och dirigent, berättar Sonja Stenhammar som räknar sig i fjärde led från en bror till Wilhelm.
Gillet på Solhaug skrevs omkring 1893, librettot hämtade tonsättaren från norske dramatikern Ibsens pjäs Gildet paa Solhaug. Sverige och Norge var då ännu i union med varandra.
Urpremiären skedde i Stuttgart i södra Tyskland 1899, där mottagandet blev mycket varmt enligt en gedigen artikel i Svensk Musiktidning som Norrköpings symfoniorkester letat fram.
Den svenska premiären i Stockholm dröjde till 1902 och fick enligt samma tidning ett mer blandat mottagande, i en senare artikel i samma tidning. Där framhölls den lyriska stämningen med ballader och nordisk folkton men också de wagnerska sångpartierna som är mer deklamatoriska om än med ”vackra melodiska fraser”. Några operapärlor till arior sägs verket inte innehålla. Operan har satts upp även senare och 1967 presenterades Gillet på Solhaug i Sveriges Radio.
Text: Ann-Charlotte Sandelin
Foto: Maria Hovberg/Norrköpings symfoniorkester
BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR
LÄNKAR
Wilhelm Stenhammar Wikipedia
Stenhammartävlingen hemsida Facebook
Artikel Svensk Musiktidning (1902) Röster i Radio-TV (1967)
Skivbolaget Sterling hemsida
Norrköpings symfoniorkester hemsida om inspelningen Facebook