Inte helt överens. Sofie Lycksell saknade vissa perspektiv i Ulrika Kärnborgs bok.

Risk att viktiga frågor blir förenklade

Ett nytt ord blev hett i svensk mediadebatt i höst när författaren Ulrika Kärnborg släppte sin bok Klickokratin – Mediekrisens första offer är sanningen. Ulrika Kärnborg har en lång journalistisk erfarenhet från tidningar som Expressen, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sydsvenskan. Nu säger hon sig mest vara författare och har gett ut flera böcker men även skrivit skrivit teatermanus. Hon är även ledarskribent på tidskriften Arena.

På tisdagskvällen gästade Ulrika Kärnborg Arbetets Museum i Norrköping vid ett samtal arrangerat av museet, Arenagruppen och Linköpings Universitet.

Under det år som Ulrika Kärnborg fick på sig för att skriva boken i samverkan med Arena Idéa och Arenagruppens förlag Atlas hände väldigt mycket i mediavärlden, främst de media som har papperstidningar men även andra. Det var sammanslagningar i Skåne, TV4 som drog in sina lokala redaktioner och redigeringsresurser som rationaliserades bort från många av landets tidningar.

Hon sade också att stora förändringar är att vänta de närmaste två åren då hon förutser att ”krisen” fortsätter men att hon inte vill sia om vad som händer sedan då utvecklingen går rasande fort.

Ulrika Kärnborg framhöll vikten av kvalificerad journalistisk, inte minst på kulturredaktionerna.

Ulrika Kärnborg försvarade också kulturredaktionerna.
– Om kultursidorna försvinner så är det lika allvarligt som om folkbiblioteken försvinner.

Ulrika förklarade att hennes avsikt med Klickokratin är att sätta journalistikens och journalisternas framtid i fokus. Hon menar att utan kvalificerad journalistik så är demokratin i fara.

Med färre journalister som arbetar med bakgrunder så finns en stor risk att viktiga frågor blir förenklade och att de snabba ”klicken” får för stor sanningshalt. Källmaterialet riskerar också att försvinna i det snabba flödet.

Men hon ser också ljus i mörkret. Utredningar som initierats av regeringen kan betyda förändringar i presstödet mot mera kvalitetskrav som exempel.

Sofie Lycksell, kanalchef för Radio Östergötland och med lång erfarenhet som nyhetsjournalist på Östgöta Correspondenten, var inkallad som opponent. Hon hade läst boken noga och var på många punkter tveksam och kanske också kritisk. Snabbt blev det tydligt att nyhetsjournalister har en annan syn än de kulturskribenter som författaren Ulrika Kärnborg har som bakgrund.

Bland annat så saknade Sofie Lycksell intervjuer med mediaägarna. Ulrika Kärnborg berättade att hon samtalat med dessa men att det bara utmynnat i ett antal som hon kallade ”floskler” som inte förde debatten framåt. Förenklat så hade de bara förklarat att produkterna bara kommer att bli bättre. Här blev de olika erfarenheterna mellan nyhetsjournalister och kulturjournalister mycket tydliga mellan Sofie och Ulrika.

Den efterföljande frågestunden leddes av Erik Berggren från Linköpings Universitet. Frågorna och kommentarerna var många vilket visar att publiken var engagerad. Men så var det säkert många i Laxholmskällaren som har valt att studera just journalistik och media på universitetet.

Ett citat ur bokens förord: ”För i valet mellan ett samhälle med en regering men utan journalistik, och ett med journalistik men utan regering, väljer jag, som en gång konstitutionsfadern Thomas Jeffersson, tveklöst det senare.”

Text och foto: Sven Åke Molund

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

ARBETETS MUSEUM Norrköping

8 september 2015
Klickokratin
Samtal
Ulrika Kärnborg och Sofie Lycksell
Arr: Arbetets Museum, Arenagruppen och Linköpings Universitet

LÄNKAR
Ulrika Kärnborg Wikipedia
Arbetets Museum hemsida Facebook
Arenagruppen hemsida
Linköpings Universitet hemsida
Radio Östergötland hemsida