Utan titel. Marie Christine Thorslund komponerar berättelser om ensamma människor.

På flykt i ensamheten Utan titel

Svensk-franska konstnären Marie Christine Thorslund fångar individen instängd i sin egen ensamhet. Utställningen Utan titel på Galleri Sander på NP33 visar ett måleri som drivits mot en allt starkare förenkling.

Jag läser i en lång intervju med konstnären, inför en utställning år 2010, hur saknaden av den frånvarande kulturen alltid fanns med under Marie Christine Thorslunds uppväxt, oavsett om hon befann sig i Frankrike eller i Sverige.

Som vuxen konstnär har hon också sett och reflekterat över tillvarons komplikationer. Hon har hyllat museitjänstemän som sökt skydda landets kulturarv undan krigets förstörelse. På Galleri Sanders

Målningarna i chambertska rummet på Galleri Sander skildrar ensamma individer. Förvisso är de ofta tillsammans men var och en tycks försjunken i sig själv, utan kontakt med någon annan eller något annat. Inte ens de sju personer som delar en liten eka, har lämnat något tillsammans. Att den lilla båten passerar en lada på ett grönt fält lägger de inte märke till.

Alla tycks lika rotlösa. Till och med husen – den enda målningen utan människokroppar – har lämnat sina grunder och svävar uppåt. Bleka, som skuggor av sig själva, svävar de mot en (de karakteristiska) byggnadernas himmel.

Detalj. Utan titel av Marie Christine Thorslund.

Det starkt förenklade måleriet tjänar ett syfte, möjlighet till specifik identifikation försvinner. Ett grönt fält skiftar i gröna nyanser men saknar växtdetaljer (som hon målade för några år sedan). En brygga (med nyligen anlända?) skjuter in mot horisonten. En svag skiftning i mellan land och himmel. Eller ingen geografisk hänvisning alls. En obehagligt påträngande svart rektangel.

Gestalternas kläder säger inget, de är mainstream, det är som att deras skiftande hudfärg är den sista signalen för något slags arv.

Flera av bilderna kompletteras av en rad med små färgrutor, i stort sett de kulörer som konstnären använt. Som om hon säger: Jag komponerar mina bilder. Det här är måleri – min värld med sin egen logik och symbolik.

Vad gör vi då av denna utställning som fått det svårfångade namnet Utan titel? Jag kan läsa bilderna som en rapport från brinnande krig men också från mer långsamma flöden av förändringar, de som alltid varit och som alltid pågår.

Marie Christine Thorslund ger inga förslag till lösning. Jag får välja själv. Dags att öppna ögonen. Se mig själv i den andra, den andra i mig själv. Även i individens ensamhet.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

GALLERI SANDER/NP33 Norrköping

5 – 19 september 2015
UTAN TITEL
Marie Christine Thorslund
Måleri

LÄNKAR
Marie Christine Thorslund intervju2010
Galleri Sander / NP33 hemsida Facebook