Klarinettsolister i dunklet. Ljus och rörelse ger spänning och dramatik åt musiken, som om inte Anders Hillborgs Hyper run ur Peacock Tales – ursprungligen skrivet för Martin Fröst – redan var det.

Gör skolkonsert av denna första halva!

Uruppförande – i begynnelsen är tonen. Ur mörkret och ur Adolf Fredriks flickkör föds musikern med klarinett i hand. Dramatisk ljussättning och sömlösa växlingar mellan musikstycken från olika tider och genrer vidgar det klassiska konsertbegreppet till show. Martin Fröst iscensatte orkesterverket Genesis med Norrköpings symfoniorkester i De Geerhallen på lördagseftermiddagen.

Det kan redan nu kallas succé. Publiken var förtjust, rentav begeistrad efter den starka första akten. Efter den mer samlat dansanta andra halvan av konserten blev det stående ovationer och applåderna räckte länge, länge.

Genesis (”Ursprung” står det på programmet men orden kan också betyda ”skapelse”) är Martin Frösts verk – och många andras. Idén är hans egen, sedan har han vänt sig till tonsättare i vår egen tid som arrangerat äldre stycken, sedan tidigare eller just för detta verk, exempelvis Hans Ek vars tradionsbärande Aurora Songs (Polska, Koral, Jag vet en dejlig rosa) blir hållpunkter som en undersöm i helheten.

Födde – en musikant med klarinett i hand. Martin Fröst gör en dramatisk entré, som buren av Adolf Fredriks flickkör.

Sömlös är övergången mellan den där första urtonen och Hildegard av Bingens O Viritus sapiente som sjungs av Adolf Fredriks (handplockade) flickkör mot dova stråk. Tänk att tusenårig musik kan låta så mycket här och nu. Kören rör sig i suggestiv koreografi – redan Hildegard använde dans  – och även om jag såg dansande och sjungande ”nunnor” i ett verk av henne i S:t Laurentii kyrka i Söderköping under Gästabudet så är det här på en helt annan, både enkel och raffinerad nivå. Allt samverkar – kören, stråkarna, ljussättningen. (Kören återkom även senare i programmet.)

Det är en föreställning, en show, mer än bara en konsert. Fortfarande sömlöst i just övergången befinner vi oss i barocken med ett Presto av Telemann, här har arrangören Jonas Forsell (som också arrat Hildegard) underbyggt lyft fram släktskapet med jazzen. Och Martin Fröst som nått fram halvvägs genom orkestern stannar till hos flöjtisten för en duett.

Men hallå!? Var är dirigenten? Först ett gott stycke in i allt detta når Martin Fröst fram till främre raden, lyfter armen och vevar två uppmuntrande tag, som för att hålla ångan uppe, innan han greppar klarinetten med båda händerna och spelar, spelar, spelar. Han är mer bandledare än dirigent och det är också det som är meningen med hela konsertprojektet. Som att det är orkestrarnas tur att ta för sig efter två århundraden av dirigenters geni. Inte finns där någon upphöjd pult att ställa Fröst på.

Musikens ursprung är tre: det heliga, det folkliga och improvisation förklarar Martin Fröst när han väl vänder sig till publiken. Och improviserar – fram till att orkestern griper in i det dansanta temat. Rolig är han också, sträcker ut armen och slår för att visa – stora bastrumman slår.

I Anders Hillborgs Hyper Run ur Peacock Tales är klarinettsolisterna plötsligt så många fler, utplacerade på scenen. Ljus och rörelse ger spänning och dramatik åt det modernistiska utspelet.

Ljussättaren Linus Fellbom arbetar med den storslagna dramatiken, anpassat till de olika styckena. Där är vita flödande spotar, rött i olika nyanser och blått ljus. Till och med att vi ibland får se hela orkestern.

Det blå ljuset kastar stora skuggor på väggen när stråkarna viskar – hur kan en hel orkester låta så lite? Witold Lutosławskis Symfoniska variationer glider så småningom över i spänst och dramatik, ljudet rör sig igenom orkesterkroppens skilda delar mot den brusande aktfinalen.

Klarinettsolist och dirigent. Martin Fröst agerar som en bandledare, även om bandet råkar vara en hel symfoniorkester.

Inte heller andra avdelningen går av för hackor, trots en mindre dukning på scen och en annan musikalisk karaktär. Jag hör violiner som stilla vågor i sommarnatten, avbrutna av ett galopperande som av kosacker (”kosacker” – varifrån kommer alla associationer egentligen?), slagverk, smattrande trumpeter och envist stegrade stråkar. Över i impressionistiskt blått med svagaste stråkar i morgondis, som stillheten i natten strax innan solen går upp. Det måste vara Messiaen Les offrandes oubliées.

Därefter följer danser, Martin Fröst omväxlande dirigerar (tänk, han håller i dirigentpinnen genom ett helt stycke) omväxlande spelar. Han är fenomenalt skicklig, virtuos. Det är dans efter dans och judisk klezmer, ungersk och rumänsk folkmusik går i och ur varandra och minsann om det inte är nästgårds till arabiska melodislingor på köpet. Jovisst är det så, kulturen har alltid varit mer fylld av impulser från olika håll än brytt sig om geografiska ursprung.

Fast lite för långt, inte så spännande variationer som första halvan av konserten. Gör skolkonsert av denna första halva, för alla åldersgrupper! Det skulle väcka ett verkligt intresse för konstmusiken.

Text och foto: Ann-Charlotte Sandelin

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

DE GEERHALLEN Norrköping

19 september 2015
Genesis
Fröst på pulten
Norrköpings Symfoniorkester
Dirigent och klarinettsolist: Martin Fröst
Klarinettsolister: Sara Cazzanelli, Ángel Belda Amorós,
Magnus Holmander, Sandra Ibarreche

Kör: Adolf Fredriks flickkör
Ljussättning: Linus Fellbom

PROGRAM
Hildegard av Bingen: O Viritus Sapiente
Telemann: Presto
Piazzolla: Muerta del Angel (arr: Göran Fröst)
Dominique: Duos
Schumann: ur Fem stycken i folkton (arr: Rolf Martinsson)
Polska, trad Från Aurora Suite (arr: Hans Ek)
Hillborg: Hyper Run ur Peacock Tales, Millenium Version
Koral, trad från Aurora svit (arr: Hans Ek)
Lutosławski: Symfoniska variationer
– paus –
Trad Jag vet en dejlig rosa (arr :Hans Ek)
Messiaen: Les Offrandes Oubliées
G Fröst: Klezmerdans 2
Brahms: Ungersk dans nr 1 (arr: Göran Fröst)
Bartók ur Rumänska folkdanser (arr: Jonas Dominique)
Brahms: Ungersk dans nr 14 (arr: Roland Pöntinen)
Dominique: Duos
Trad Let´s be Happy, Royal Wedding Version 2010 (arr: Göran Fröst)

LÄNKAR
Marin Fröst hemsida
Adolf Fredriks musikklasser hemsida
Norrköpings symfoniorkester hemsida Facebook