Detalj. Från sidan kan man se den stora runda cirkelns hemlighet.
Klicka på pilarna för  fler bilder.

Hans Åkerlund om linjernas grekiska ursprung. 3:20 min.

Tjuvtittar in i ett eget linjernas universum

Musiktermen ostinato har lånat ut sig till konstnären Hans Åkerlunds utställning på Galleri Dag Andersson. Ostinato är melodisk eller rytmisk gestalt som kontinuerligt upprepas under en hel komposition, vanligt under barocken. Det kan rentav vara en mer formell idé i musikstycket.

Hans Åkerlund gillar musik, arbetar med musik. Men mest – och i synnerhet här – är han målande konstnär som också arbetar med objekt. På galleriet visas 16 verk varav fyra objekt.

Om man nu inte räknar allt som objekt då även målningarna ägnar sig åt den tredje dimensionen.

Galleriets förkärlek för den moderna konsten med rötter i Olle Baertlings vänkrets visar sig också i dagens val av utställare, om än generationen yngre. Hans Åkerlund är minimalist, en som kokar ner sina impressioner till en abstrakt och geometrisk figur. När jag ser hans räta linjer som antyder djup tänker jag på Peter Freudenthal, som alltid ställer sina på kant och skyr symmetrins bojor. När jag anar att mönstret gestaltar ett tänkt universum minns jag Einar Höste (konsten som omramar Ringdansens cirklar) som genom decennierna utvunnit ständigt nya former ur sina kartlinjer.

Åkerlunds linjer finns alltid där. Någon gång tydligt blottlagda, tunna linjer lagda i kors över varandra, färgerna ger en djupverkan för den som stannar till. Ofta skylda av ett tunt lager vit färg (han målar med matt vinyl som inte ska avslöja handens rörelser) som öppnar perfekta hål, oftast i linjernas möten. Åter ibland gör han hål i boarden / plywooden och linjerna finns bara som en skarp tanke. Färgspelet växlar, den ljusa yta öppnar sina håligheter mot färgstarka djup.

Två av de fyra objekten anknyter till Hans Åkerlunds universum, dels en röd meterstor uppsågad cirkel. Mest spännande tycker jag att en stående halvcirkel är, halvannan meter hög, i den tunna flygplansplywood han föredrar. På insidan är linjerna mot mörkblå rymd. Från utsidan kan vi tjuvtitta in genom öppna hål.

I galleriets stora fönsterateljé möter verken i ljusa färger, mycket vitt i vitt. Två helt vita objekt tar sig plats. En rund stor skiva på väggen visar sig vara som ett utsökt, inverterat hål med fram och baksida som koner. Mitt på golvet står en stor avlång form, inte oval utan mer oregelbunden i sidorna. Också den har hemlighetsfulla väggar med rymd.

Hans Åkerlund säger att han eftersträvar motsatser, inte mellan objekt eller färger utan inom varje enskildhet.
Nog är en sådan tanke värd att begrunda.

Text, film och foto: Ann-Charlotte Sandelin

• GALLERI DAG ANDERSSON Norrköping

• 20 augusti – 25 september 2011
  Ostinato – målningar och objekt
  Hans Åkerlund