Ett ljust minne. Albin Fellebro spelade Björn J:son Lindhs Härifrån till evigheten.

 

Frysögonblick nr 1 och nr 2

 

I kväll lördag hade jag äran och ynnesten att få vara med om en konsert av högsta kvalitet. Det var årets Unga begåvningar-konsert som hölls i en fullsatt kyrkosal i Hedvigs Kyrka.

Temat för årets konsert har ungdomarna själva valt att kalla Musik är livet. De medverkande spelar piano, saxofon, nyckelharpa, gitarr och fiol och flera sångnummer får vi höra också.

Konferencierer vid årets konsert är Sandra Wall, Norrköpings Tidningars nöjesredaktör, och Markus Fyrberg, för kvällen iklädd en kavaj i mönster av en TV:s testbild. Konserten spelas nämligen in för TV att sändas i NT 24 nästa helg. Markus Fyrberg inleder konserten med att sjunga Annars vore jag inte jag, om att våga vara sig själv och att inte göra om sig för att passa in.

Den första begåvningen heter Sandra Ring. Hon sjunger Read all about it, den handlar om modet att våga ta plats. Hon har en stark och varm röst och just denna sång passar henne mycket bra att sjunga.

Albin Fellebro spelar gitarr, gärna åt jazzhållet med en del rock inbakat i det hela. När han får frågan om sina musikaliska förebilder, nämner han flera som inte har med just gitarr att göra. När Albin börjar spela Björn J:son Lindhs Härifrån till evigheten kommer jag på mig själv att i tanken gå tillbaks i tiden, till ungdomsåren när storebror spelade gitarr i rummet intill mitt. Jag tror faktiskt att han spelade just den låten. Den börjar som regn som faller och slutar som ett större vattenfall, eller en brusande fors.

 

Kontrastrikt av Sergej Prokofiev med Saga Fagerström.

 

Tvärflöjtisten Saga Fagerström har valt Flöjtsonat av Sergej Prokofiev för att stycket är så känslostarkt med så många kontraster. Och kontraster är det sannerligen. Ibland stor dramatik, ibland lättsamt, lite hoppande, liksom kvillrande. Så tillbaks till dramatiken. I huvudet spelas det upp bilder som en saga. Underbart!

– Nu kommer Sveriges nationalinstrument, säger Markus Fyrberg innan han presenterar Malin Svärdmalm som spelar nyckelharpa. Malin spelar Trollrikepolska av Eric Sahlström. Det ser så oerhört lätt ut när Malin spelar, men jag vet att nyckelharpa är ett väldigt svårt instrument att spela på. När Malin spelar hade jag önskat lite handklapp av publiken. Det hade passat där.

Jazzpianisten Victoria Sandström spelar sedan en låt kallad Dolphin Dance. Den är fin, väldigt lekfull och melodiös och den fingerfärdiga Victoria gör det så väldigt bra.

Mera sång blir det när Sara Andersson, blivande musikalstjärna sjunger Take me and leave me ur musikalen Rent. Hon sjunger medryckande och kraftfullt, Sara har en röst som sannerligen passar för musikalgenren, det är det ingen tvekan om. Hon har också scenvana på ett sätt som de andra saknar. Men det är inte konstigt, Sara har haft några år till av erfarenhet.

 

Take me and leave me. Sara Andersson sjöng en låt ur rockmusikalen Rent.

 

Så blir det en liten paus i det musikaliska och ett antal musikstipendier skall delas ut. Stipendier på 10.000 kronor vardera går till Viktoria Lindström, violin, Viktoria Sandström, piano, Albin Fellebro, gitarr samt Linnéa Källström, sång. Samtliga stipendiater kommer att använda sina pengar till fortsatta studier inom musiken.

Mera skönsång så: Jennifer Carmdahl sjunger Listen ur musikalen Dreamgirls och får kraftfulla applåder från publiken.
Därefter kommer altsaxofonisten David Josephson som spelar Take five av Paul Desmond. Bravo!, säger jag bara.

Klara Aspling bjuder så på kvällens första ”frysögonblick”. Ni vet så där när hårstråna på armar och ben bara reser sig. Hon sjunger Ave Maria av Franz Schubert. Och det är så oerhört vackert. Klara säger själv att hon tycker just den sången passar så bra att sjunga i kyrkorummet. Jag kan bara hålla med.

 

Som han spelar! Matt Fernandez har spelat klassisk gitarr i fyra år.

 

Matt Fernandez har spelat klassisk gitarr i fyra år. Som han spelar! Det är enormt hög klass på detta. Jag blir alldeles tagen! Matt får kvällens starkaste och längsta applåd. Mycket välförtjänt, vill jag påstå.

Sist ut i eftermiddagens konsert är Viktoria Lindström som spelar fiol. Hon har valt stycket Zigeunerweisen, som hon har älskat sedan hon var riktigt liten. Det var ju inte precis det lättaste stycket – men som hon spelar. Helt fantastiskt! Detta blir ”frysögonblick” nummer två. Och jag undrar vad det blir av den tjejen, som redan nu spelar så enormt bra.

Hans Cratz avslutar hela föreställningen med att tacka bakgrundsbandet: Roland Engdahl, synth, Fredrik Ingå, piano, Jocke Sandén, trummor och Glenn Fredriksson, bas. Hans Cratz tackar också sponsorerna, Ulf Svensson, Berit Malmqvist, Ehrling Fredriksson och sist men inte minst de begåvade medverkande.
Jag anser att de båda pianoackompanjatörerna som medverkade, nämligen Yoriko Asahara och Hampus Torarp borde ha fått ett tack också. Det får de här!

Förra året slutade konserten i ett kaos, då publiken började gå ut innan det var riktigt slut. Nu hade man gjort små, men viktiga förändringar, vilket jag tyckte var betydligt bättre.

 

Varsågod Norrköping. Årets bukett Unga begåvningar som skapar vår Musikstad.

 

Jag går ut i oktoberkvällen fylld av tacksamhet för att jag fått ynnesten att lyssna till en så fantastisk konsert. Och Norrköpings kommuns önskemål om att förse staden med epitetet ”Musikstaden Norrköping” borde, med dessa underbara ungdomar, vara klappat och klart.

Text: Eva Lindblad
Foto: Michael Strandhed

BILDSPEL (FLASH) – KLICKA PÅ BILDEN
ALT/MOBIL: SE BILDSPELET HÄR

HEDVIGS KYRKA Norrköping

17 oktober 2015
Unga Begåvningar
Konsert
Arr: Föreningen Unga begåvningar – Barndiabetesfonden, Norrköpings Tidningar och Lions club